Xanthe (travhäst)

Från Wikipedia
Xanthe
SmeknamnSvarte Pantern[1]
KönHingst
FöddSverige 30 maj 1960
FärgSvart
RasVarmblodstravare
SportTravsport
Aktiva år1963–1972
Härstamning
EfterChefen
UndanBajadär
UndanefterThe Ambassador
UppfödareRobert Westergren, Järfälla kommun
Personal
TränareRobert Westergren
ÄgareRobert Westergren,
Breda Gård, Spånga
Karriär
Antal starter268 st
Antal segrar52 st
Segerprocent19 %
Startprissumma829 365 SEK
Större segrar i urval
E.J:s Guldsko (1965)
Europeiskt femåringschampionat (1965)
Silverhästen (1965–1967)
Walter Lundbergs Memorial (1966–1967) Mälarpriset (1966)
Oslo Grand Prix (1967)
Årjängs Stora Heatlopp (1967)
Svenskt mästerskap (1968, 1971)
Elitloppet Consolation (1971)
Externa länkar
Xanthe hos Svensk Travsport
Hästsportsportalen
Travsport i Sverige

Xanthe, född 30 maj 1960,[2] var en svensk travhäst som tävlade i tio säsonger 1963–1972. Han tränades och ägdes av sin uppfödare Robert Westergren, under hela sin karriär. Xanthe var en svart hingst med en mankhöjd på 159 centimeter.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Som treåring annonserades Xanthe ut till försäljning för 10 000 kronor. Ingen ville dock köpa hästen, så ägaren Robert Westergren beslöt sig för att behålla honom i träning.[1] Xanthe blev 1965 den första segraren i E.J:s GuldskoHagmyren och i Europeiskt femåringschampionat, som detta år avgjordes på Jägersro. På Solvalla vann han Silverhästen tre år i rad (1965–1967) och Walter Lundbergs Memorial två år (1966–1967). Mälarpriset vann han 1966 på Sundbyholm. Han segrade i Oslo Grand Prix 1967 tillsammans med kusken Gösta Nordin[1] och samma år vann han Årjängs Stora Heatlopp med Robert Westergren i sulkyn. 1967 sprang Xanthe in 163 390 kronor och blev den vinstrikaste svenska travhästen under det året.[3]

Xanthe deltog i Elitloppet sju år i rad (1965–1971) och lyckades kvala in till två finaler. Hans främsta placering i en Elitloppsfinal var en femteplats 1966. Han segrade även i Elitloppet Consolation 1971 tillsammans med kusken Rolf Regnér.[1]

Han segrade i Svenskt mästerskap två gånger. 1968 med tränaren Robert Westergren och 1971 med Ragnar Thorngren.[4] Totalt tävlade Xanthe i 268 lopp och tog 52 segrar, 51 andrapris och 30 tredjeplatser. Han sprang in 829 365 kronor och tog rekorden 1.17,5*K 1.16,0aK.

Xanthe gjorde sin sista start på Solvalla den 21 december 1972 och avtackades då av publik och Solvallaledningen.[5] Han fick totalt 97 registrerade avkommor födda 1966–1980. Vinstrikaste bland dem är Dark Shadow (1977) och Spring Turf (1976). Flest förstapris tog första avkomman, Dikt (1966) med 29 segrar.

Stamtavla[6][redigera | redigera wikitext]

Xanthes stamtavla
Efter
Chefen Sverige
1948
Bulwark USA
1933
Volomite USA
1926
Peter Volo USA 1911
Cita Frisco USA 1921
Sister Guy USA
1926
Guy Axworthy USA 1902
Sister Bingen USA 1913
Day Belle USA
1932
Guy Day USA
1927
Guy Axworthy USA 1902
Dorothy Day USA 1916
Bell Maden USA
1921
Wilbur Lou USA 1909
El Bell Maden USA 1909
Undan
Bajadär Sverige
1948
The Ambassador USA
1939
Scotland USA
1925
Peter Scott USA 1909
Roya McKinney USA 1911
Margaret Arion USA
1923
Guy Axworthy USA 1902
Margaret Parrish USA 1908
Trilogy Sverige
1942
Earl's Mr Will USA
1935
Gaylworthy USA 1925
Earl's Hester Volo USA 1925
Zora Tyskland
1922
Anvil USA 1907
Azora Axworthy USA 1908

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Freidenvall, Claes (2015). Elitloppet en dag om året. Stevali. sid. 153. ISBN 9789198242430 .
  2. ^ "Xanthe". Svensk Travsport. Läst 23 mars 2018.
  3. ^ Dagens Nyheter 27 december 1967 sid.32
  4. ^ "Vinnare: Svenskt Mästerskap". Qurth. Läst 23 mars 2018.
  5. ^ Svenska Dagbladet 22 december 1972 sid.17
  6. ^ ”Härstamning Xanthe”. www.blodbanken.nu. https://www.blodbanken.nu/servlet/GetBBData?trotter=181035&breed=warm. Läst 19 april 2018. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk travstambok för varmblodiga hästar, band VIII B (hingstdelen, 1975) sid.1132–1133, sid.1150 och sid.1269
  • Svensk travstambok för varmblodiga hästar, band XI B (hingstdelen, 1983) sid.450 och sid.473

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]