USA

Från Wikipedia

Denna artikel behöver fler källhänvisningar. Du kan hjälpa till genom att lägga till fler pålitliga källor. Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort helt.

United States of America

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: 1776–: E Pluribus Unum (latin för "Utav många, en") 1956–: In God We Trust (engelska för "Vi litar till Gud")
Nationalsång: 'The Star-Spangled Banner'
Huvudstad	Washington DC (588 000 inv.) 38°53′N 77°1′V / 38.883, -77.017
Största stad	New York (8.2 milj inv.)
Officiellt språk	inget; engelska är de facto1
Statsskick President Vicepresident	förbundsrepublik George W. Bush Dick Cheney
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Storbritannien 4 juli 1776 3 september 1783
Yta  • Totalt  • Vatten	9 372 614 km² (3:e) 4,875 %
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	301 621 157[1] (3:e) 32 inv/km² (141:a)
BNP (PPP)  • Totalt 2006  • Per capita	$12 954 713 miljoner (1:a) $43 223
Valuta	US-dollar (USD)
Tidszon	UTC-5 till UTC-10
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Mount McKinley 6 198 m ö.h. Övre sjön 82 400 km² Missourifloden 4 130 km
Nationaldag	4 juli
Landskod	us
Landsnummer	+1
1det största minoritetsspråket spanska talas av cirka 28,1 miljoner, 10,7% 2Utöver iso-koden .us används som toppdomän även, .mil, .edu, .gov, m fl

USA, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna (engelska United States of America eller United States, U.S.), är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder samt har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar landet fjorton territorier och besittningar i Karibien och Oceanien.

USA består av 50 delstater samt huvudstadsområdet District of Columbia. Delstaten Hawaii är en ögrupp i Stilla havet, medan resterande 49 stater är belägna i Nordamerika. Alaska i nordvästra Nordamerika är skilt från övriga stater och gränsar till Kanada. Uttrycket kontinentala USA (continental U.S.) omfattar strikt logiskt alla stater utom Hawaii, men av tradition exkluderas vanligen även Alaska.

Unionen grundades den 4 juli 1776 då tretton brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget. Unionens egenskap av en odelbar förbundsrepublik fastställdes först genom det amerikanska inbördeskriget.

I dag är USA världens enda supermakt och har en särställning vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör en femtedel av världens totala produktion (2005). Befolkningsmässigt är det världens tredje största land och till ytan är det också världens tredje största land om man räknar med alla öar och territorier USA har i de olika världshaven.

Innehåll 1 Historia 2 Styrelseskick och politik 2.1 Maktdelning på federal nivå 2.2 Rättsväsen 2.3 Kritik mot USA 2.4 Polisväsen 3 Försvar 4 Ekonomi 4.1 Sociala förhållanden 4.2 Naturresurser 4.3 Industri 4.4 Utrikeshandel 4.5 USA:s inverkan på miljön 5 Geografi 6 Klimat & tidszoner 7 Städer 8 Demografi 9 Kultur 9.1 Film 9.2 Television 9.3 Musik 9.3.1 Klassisk musik 9.3.2 Amerikansk musik 9.3.2.1 Country & Western 9.3.2.2 Blues 9.3.2.3 Jazz 9.3.2.4 Rockmusik 9.3.2.5 Hiphop 10 Utbildning 11 Kommunikationer 12 Referenser 12.1 Noter 13 Se även 14 Externa länkar

[redigera] Historia

Detta avsnitt är en sammanfattning av USA:s historia och Nordamerikas historia

USA:s historia
Förhistoria Koloniala epoken Revolutionen 1789–1861 Inbördeskriget 1865–1914 1914–1945 1945–1989 1989–nutid

Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade till Boston och utsattes på vägen för krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningsskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de tretton brittiska kolonierna sig självständiga och efter att de ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet.

År 1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa.

Under 1800-talet skedde en mängd betydelsefulla saker; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga européer emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet.

Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas, som varit en självständig republik från 1836 då den bröt sig fri från Mexiko, gick med i USA 1845. Åren 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko, det så kallade mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt delar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som ansågs sakna ekonomiskt värde.

Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig väl på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De fann ofta goda utkomstmöjligheter i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin.

Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar cirka 12 % av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara; nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv.

I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina omfattande naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje.

Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. De gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjetunionens fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kan påverka omvärlden, bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.

[redigera] Styrelseskick och politik

Detta avsnitt är en sammanfattning av USA:s politik

USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick med full presidentialism. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen. Det finns alltså en delning mellan vad som anses ligga på delstatsnivå och den federala nivån, som är det som berör hela nationen. Exempel på angelägenheter som tillhör delstaterna: infrastrukturen inom delstaten, reglering av byggmarknaden och industrin, företagande och kollektivtrafiken samt arbetsmiljöfrågor. Straffrätten regleras framför allt av delstaterna, men vissa brott - bland annat de som riktar sig mot federala tjänstemän och tillgångar - beivras av det federala rättsväsendet.

[redigera] Maktdelning på federal nivå

På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten. En president och dennes regering i USA sitter i fyra år och presidenten kan endast bli omvald en gång.

[redigera] Rättsväsen

USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att utan inskränkningar av den federala regeringen inneha vapen, religionsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora institutionerna – kongressen, presidenten och Högsta domstolen – förvaltar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin.

Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande institutionen. Representanthuset (som skall representera unionens människor) består av 435 folkvalda medlemmar kallade kongresskvinnor/män. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. USA:s senat (som skall representera unionens delstater) består av 100 senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år.

De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9 stycken av presidenten utnämnda domare.

[redigera] Kritik mot USA

Amnesty International har kritiserat USA för att undergräva respekten för mänskliga rättigheter. Andra punkter som Amnesty lyft fram är användandet av tortyr mot fångar (bland annat dog 70 fångar av elchocker 2007) och att man håller fångar utan anklagelse om brott eller rättegång. Dessutom kritiseras man för användandet av dödsstraff och att man ignorerar krav från FN:s människorättskommissioner.^[2]

USA har även kritiserats och anklagats för att bryta mot internationella arbetslivsnormer. International Labour Organization, FN:s fackorgan, kritiserade 1991 USA i samband med en strejk anordnad av Caterpillar-anställda. Regeringen tillät bolaget att ta in strejkbrytare under strejken, vilket ledde till att de strejkande förlorade sina jobb. Organisationen hävdade att detta urholkade strejkrätten och skrev att denna rätt inte är "really guaranteed when a worker who exercises it legally runs the risk of seeing his or her job taken up permanently by another worker, just as legally". Man gjorde även en internationell jämförelse som visade att endast Sydafrika hade samma dåliga arbetsvillkor under tidpunkten för konflikten.^[3] Av de återvändande strejkande arbetarna blev omkring 150 av med sina arbeten medan resten möttes av en åtta veckors provanställningsperiod. I samband med strejken fick det ansvariga fackförbundet United Auto Workers kritik från sina medlemmar för att de givit upp de krav som ursprungligen ställdes i konflikten.^[4]

[redigera] Polisväsen

Fördjupning: Polisen i USA

USA är en förbundsstat där den federala och den delstatliga makten är strängt delad enligt konstitutionen. Därför är också den federala polisen rigoröst åtskild från den delstatliga, och den federala polisen kan endast verka inom de områden som faller inom federal jurisdiktion, medan den delstatliga polisen saknar befogenhet att bekämpa federala brott eller brott i andra delstater.

De flesta poliser verkar inom den delstatliga jurisdiktionens område. År 2000 fanns det 95 673 federala poliser, men 718 736 poliser som verkade inom ramen för en delstatlig jurisdiktion. Inom den delstatliga jurisdiktionen finns det poliser på central delstatlig nivå (statspolis), countynivå (sheriffer) och lokal nivå (kommunal polis). Av dessa är den lokala nivån störst med 443 550 poliser år 2000. Detta gör också att det finns ett mycket stort antal polismyndigheter i USA. År 2000 fanns det 17 784 polismyndigheter inom den delstatliga jurisdiktionens område.^{[källa behövs]}

[redigera] Försvar

Fördjupning: USA:s försvarsmakt

Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra under försvarsdepartementet. Dessa är armén, flottan, marinkåren samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under departementet för inrikes säkerhet.

USA har världens i särklass största försvarsbudget, närmare 529 miljarder dollar (2006), vilket utgör cirka 46 procent av världens totala försvarsutgifter.^[5] Landet har över 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner.^{[källa behövs]}

USA är det enda land som använt sina kärnvapen (se atombomberna över Hiroshima och Nagasaki) men är inte det land som har störst kärnvapenarsenal; det är Ryssland.

Presidenten är landets överbefälhavare.

[redigera] Ekonomi

Fördjupning: USA:s ekonomi

En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.

[redigera] Sociala förhållanden

Fördjupning: Sociala förhållanden i USA

USA är ett av världens rikaste länder och landets BNP gör landets ekonomi till den i särklass största i världen. År 2006 var landets BNP drygt 13,1 biljoner dollar. Välståndet är emellertid ojämnt fördelat och 12,3 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.^[6] Observera att USA:s fattigdomsgräns är en helt annan än den internationella. I USA räknas man som fattig om man har en inkomst under $10210. [1] Bland de fattiga är afro-amerikaner, indianer och spansktalande kraftigt överrepresenterade. USA:s socialförsäkringssystem litar mer på marknadslösningar än offentligt finansierade trygghetssysten. Dock är USA:s viktigaste och mest heltäckande socialförsäkring social security, som infördes i mitten av 1930-talet, ett federalt finansierat pensionssystem. Förutom ålderspensionärer omfattar detta system även handikappade, arbetsskadade, föräldralösa barn samt änkor och änklingar.

[redigera] Naturresurser

Det finns stora tillgångar av naturresurser i USA, bland annat kol, petroleum, uran och skog. USA är världens tredje största oljeproducent [2], efter Saudiarabien och Ryssland men oljeproduktionen har sedan länge varit på nedgång. Produktionen hade sin topp på 1970-talet (det vill säga omkring hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av till exempel majs, vete, socker och tobak.

[redigera] Industri

Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75 % av arbetskraften.

[redigera] Utrikeshandel

USA:s största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada, som tillsammans med USA:s sydliga granne Mexiko ingår med USA i frihandelsavtalet North American Free Trade Agreement (NAFTA). Andra viktiga handelspartners är EU och Asien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar, trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderskottet är det allt större behovet av importerad olja.

Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Detta kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas. Idag 2006 är läget sämre med skulder på över 8 700 miljarder dollar [3] (65,4% av BNP), drygt 27 000 dollar per invånare. Landet har år efter år lyckats finansiera ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.

[redigera] USA:s inverkan på miljön

USA står för nästan en fjärdedel av världens koldioxidutsläpp och har, om man bortser från en handfull oljeproducerande stater och småstater, det högsta koldioxidutsläppet i världen per capita.^[7] Det är mest utsläpp kring de stora industristäderna, både på väst- och östkusten. USA har inte undertecknat Kyotoprotokollet.

[redigera] Geografi

Fördjupning: USA:s geografi

Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico.

USA är världens tredje största land till ytan och har också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii.

[redigera] Klimat & tidszoner

Klimatet varierar kraftigt i olika delar av USA. Nordöstra, nordvästra och mellanvästern har ett tempererat klimat med varma somrar och kalla vintrar. Alaska har ett mestadels arktiskt klimat i norr och subarktiskt i söder. Sydöstra USA har ett fuktigt subtropiskt klimat med heta, fuktiga somrar och mildare vintrar. Hawaii och södra Florida har tropiskt klimat. Vissa delstater i sydvästra delarna har ett torrt ökenklimat, i synnerhet delar av Arizona och Nevada. Stora delar av Kalifornien har ett medelhavsklimat med torra somrar och något regniga vintrar. Hög luftfuktighet under sommaren är vanligt i östra och centrala delarna av landet, främst öster om Klippiga Bergen.

I USA är luftkonditionering vanligt inomhus, främst under somrarna.

USA delas in i sex tidszoner med specifika namn.

• Eastern UTC -5 (Östkusten)
• Central UTC -6 (Centrala)
• Mountain UTC -7 (Västliga bergregion)
• Pacific UTC -8 (Västkusten)
• Alaska UTC -9 (Alaska)
• Hawaii-Aleutian UTC-10 (Hawaii-öarna)

[redigera] Städer

USA:s största stad är New York, därefter kommer Los Angeles och Chicago. Andra kända och populära städer bland turister är Orlando, San Francisco, Miami, Honolulu, Las Vegas och Washington DC.^[8]

USA:s största städer^[9] med storstadsområden^[10]:

Rank	Stad	Delstat	Invånare	Storstadsområde
1	New York	New York	8 214 426	18 818 536
2	Los Angeles	Kalifornien	3 849 378	12 950 129
3	Chicago	Illinois	2 833 321	9 505 748
4	Houston	Texas	2 144 491	5 539 949
5	Phoenix	Arizona	1 512 986	4 039 182

[redigera] Demografi

Fördjupning: USA:s demografi

En majoritet av de 300 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. Invånarna med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd- och Mellanamerika.

Den latinamerikanska befolkningsgruppen, som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4 % av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor), är också den snabbast växande gruppen, och därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6 % av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området före den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen.

USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer).^{[källa behövs]} Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001.^{[källa behövs]} Många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religioner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan).^{[källa behövs]}

Landet präglas av etnisk och kulturell mångfald. En stor del av landets tillgångar kontrolleras av en liten del av befolkningen. 1993, efter recessionen i början av 1990-talet, nåddes en topp i antalet fattiga i USA men därefter fick de flesta grupper det bättre under flera år och år 2000 var andelen fattiga i USA de lägsta sedan 1970-talet, 11,3 procent eller 31,1 miljoner (se diagram).^[11] Mellan år 2000 och år 2004 ökade dock fattigdomen till 12,7 procent. Därefter har den minskat något till år 2006, då 12,3 procent eller 36,5 miljoner amerikaner beräknades vara fattiga.^[6] USA:s befolkning ökade samtidigt från 248 miljoner till 299 miljoner invånare mellan 1990 och 2006.^[12] I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden över världssnittet. 69% av invånarna hade tillgång till internet år 2006.^[13] Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem.^{[källa behövs]}

USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk.^{[källa behövs]} I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i större utsträckning än tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat. Delstatliga försök till sådan lagstiftning har dock underkänts av de federala domstolarna.

[redigera] Kultur

Den amerikanska kulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik, filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik historisk grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.

[redigera] Film

Fördjupning: film i USA

Sedan 1920-talet har USA dominerat den globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärligt och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som inte kan hittas någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen, Indien (se indisk film). Men till skillnad från den indiska filmindustrin har den amerikanska varit framgångsrik runt hela världen.

[redigera] Television

Fördjupning: Television i USA

Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag men det finns också en public service-kanal (PBS). Dock har en staligt styrd public service-kanal aldrig existerat.

De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.

[redigera] Musik

Fördjupning: Musik i USA

[redigera] Klassisk musik

USA har få klassiska kompositörer som nått internationellt erkännande, men ett av världens mest statusfyllda operahus, Metropolitan i New York.

[redigera] Amerikansk musik

[redigera] Country & Western

Det finns en rik folkmusikkultur "Country & Western" som är sprungen ur de många olika invandrargruppernas kulturer. Exempel på Country & Western genrer är "Bluegrass" .....

[redigera] Blues

Bluesen, en starkt känslomässig musikform, utvecklades på bomullsfälten ur de västafrikanska slavarnas musikkulturer. Bluesen var ursprungligen vokal men kompletterades senare med gitarrspel.

[redigera] Jazz

Jazzen är en i början av 1900 talet vidareutveckling av bluesen. Den är företrädelsevis instrumentell men senare kompletterad med sång.

[redigera] Rockmusik

"Rock" är en samlande beteckning för en mängd musikstilar . Den ursprungliga formen är rock'n'roll från mitten av 1950-talet, som utvecklats ur bluesen.

[redigera] Hiphop

Hiphop, även rapmusik, är en musikstil som växte fram i USA under slutet på 1970-talet.

Artister som bla. RUN DMC, 2 Pac, Biggie Smalls, Big L och Scarface är kända inom denna genre.

[redigera] Utbildning

Fördjupning: Utbildning i USA

I USA måste alla barn gå i skolan, men skolpliktsåldern varierar mellan delstaterna.

De flesta barn börjar skolan i kindergarten som fem- eller sexåringar och slutar skolan i artonårsåldern efter deras sista år på High School. Vissa delstater tillåter eleverna att sluta skolan vid sextonårsåldern. Efter High School väljer många att studera vidare på universitet. I skolan undervisas det bland annat i matematik, historia, engelska, gymnastik och naturvetenskapliga ämnen samt flera självständiga val i High School. Omkring 85 procent av barnen i USA går i allmänna skolor, och många föräldrar väljer att sända barnen till privata skolor mot kostnad.^{[källa behövs]} Amerikanska skolor har en betygsskala i elva steg, där A+ är högsta betyget man kan få och F det lägsta.

USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde, till exempel Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of Technology, Princeton University, Brown University, Berkeley - University of California samt Stanford University. College och Universitet brukar vara 4 år.

[redigera] Kommunikationer

USA har väl utbyggda kommunikationer. Vägnätet är överlag bra med stora motorvägar sk. Interstate Highways som binder samman de stora städerna. Långdistansbussar är ett billigt och lätt resesätt. Greyhound är det dominerande bussbolaget.

Järnvägsnätet ägs av privata bolag, och man kör mycket godstrafik på järnväg i USA. Passagerartrafiken drivs av ett statligt monopolbolag, Amtrak. Nätet är relativt väl utbyggt. Tågnätet har dock stora luckor, som exempelvis Las Vegas. Stora järnvägsbolag är bland andra Union Pacific Railroad, BNSF Railway, Norfolk Southern Railway och CSX Transportation. De två förstnämnda trafikerar i huvudsak området väster om Mississippi och de två sistnämnda området öster om nämnda flod. Dock är den regionala kollektivtrafiken sämre än den i resterande industriländer i världen, och endast de största städerna har en stabil kollektivtrafik. Många relativt stora städer (invånarantal runt 500 000) saknar helt och hållet kollektivtrafik i staden och detta har lett till att många amerikaner kör bil, vilket de får göra redan när de är 16, detta tros vara en effekt av den ofullständiga kollektivtrafiken.^{[källa behövs]}

Inrikesflyget är det största i världen, uppbyggt kring så kallade nav där man vanligtvis byter flyg. USA saknar till skillnad från Europa statligt ägda flygbolag. Stora amerikanska flygbolag är American Airlines, United Airlines, Continental Airlines, Delta Air Lines, Northwest Airlines och US Airways. Det finns även lågprisbolag som JetBlue Airways och Southwest Airlines.

Viktiga flygplatser är:

• John F. Kennedy International Airport, New York City-området
• Newark Liberty International Airport, New Jersey - New York City-området
• O'Hare International Airport, Chicago, Illinois
• Hartsfield-Jackson Atlanta International Airport, Atlanta, Georgia
• George Bush Intercontinental Airport, Houston, Texas
• Los Angeles International Airport, Los Angeles, södra Kalifornien
• Dallas-Fort Worth International Airport, Dallas, Texas
• Miami International Airport, Miami, Florida

Atlanta och Chicago är de största inrikesnaven, medan New York-Kennedy, Miami och Los Angeles är störst på utrikestrafik.

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

1. ^ Annual Population estimates 2000 to 2007. United States Census Bureau. Läst 1 januari 2008.
2. ^ http://thereport.amnesty.org/eng/Regions/Americas/United-States-of-America
3. ^ Hoerr, John, "Is the Strike Dead?," American Prospect, sommaren 1992, ss. 106-118. Citatet är hämtat från s. 113.
4. ^ Shannon Jones och Barry Grey (18 december 1995). UAW debacle at Caterpillar: The Political lessons. wsws.org. Läst 3 mars 2008.
5. ^ Stockholm International Peace Research Institute (2007). The 15 major spender countries in 2006. Läst 30 mars 2008.
6. ^ [a b] DeNavas-Walt, Carmen; Bernadette D. Proctor, Jessica Smith (augusti 2007). "Income, Poverty, and Health Insurance Coverage in the United States: 2006". U.S. Department of Commerce/U.S. Census Bureau. Läst 26 februari 2008.
7. ^ Dinyar Godrej, The no-nonsense guide to climate change, Oxford 2006, s.106
8. ^ Overseas Visitors To Select U.S. Cities/Hawaiian Island. Office of travel and tourism industries, US Dept of Commerce. Läst 2007-10-25.
9. ^ Population Estimates for Places over 100,000: 2000 to 2006. U.S. Census Bureau.
10. ^ Annual Estimates of the Population in Metropolitan and Micropolitan Statistical Areas. U.S. Census Bureau.
11. ^ "Nation's Household Income Stable in 2000, Poverty Rate Virtually Equals Record Low, Census Bureau Reports", census.gov, 10 oktober 2001.
12. ^ http://factfinder.census.gov/servlet/SAFFPopulation?_submenuId=population_0&_sse=on
13. ^ https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html

[redigera] Se även

• USA:s president
• Lista över USA:s presidenter
• USA:s delstater
• Registreringsskyltar i USA
• Svensk-Amerika
• USA-portalen

[redigera] Externa länkar

• Census Bureau
• Centers for Disease Control and Prevention
• Central Intelligence Agency
• Congress
• Defense Intelligence Agency
• Department of Defense
• Department of Education
• Department of Homeland Security
• Department of Labor
• Department of State
• Department of Transportation
• Environmental Pr