World Cup 1979 (snooker)

Från Wikipedia
World Cup
Turneringsinformation
TypLagtävling
ArenaHaden Hill Leisure Centre
PlatsBirmingham
LandEngland
Prispengar£ 27 500
Till segraren£ 7500 (£ 2500 per person)
Regerande mästareIngen, första upplagan av turneringen
Vinnare
VinnareWales
FinalistEngland

World Cup 1979 (State Express World Cup) var en lagtävling i snooker för tremannalag, som spelades i Haden Hill Leisure Centre, Birmingham, England. Sex lag deltog i turneringen. Den totala prissumman var £ 27 500, varav £ 7500 gick till det segrande laget (Wales)[1].

Format[redigera | redigera wikitext]

De sex lagen delades in i två trelagsgrupper. Varje gruppmatch avgjordes i bäst-av-15 frames (varje spelare spelade 5 frames, 3 mot en av spelarna i motståndarlaget och 1 mot var och en av de två andra), alla frames spelades klart även om matchen var avgjord. De två gruppettorna möttes därefter i en final; semifinaler skulle komma att införas först året därpå.

Varken Irland eller Skottland hade ännu tillräckligt många bra spelare för att ställa upp med lag i tävlingen, men Irland skulle från och med nästa års tävling komma att ingå i ett gemensamt lag från ön Irland.

Gruppspel[redigera | redigera wikitext]

Grupp A[redigera | redigera wikitext]

England England 8 - 7 Resten av världen
Nordirland Nordirland 7 - 8 England England
Resten av världen 7 - 8 Nordirland Nordirland

Tabell[redigera | redigera wikitext]

  V F Frames
England England 2 0 16 - 14
Nordirland Nordirland 1 1 15 - 15
Resten av världen 0 2 14 - 16

Grupp B[redigera | redigera wikitext]

Wales Wales 9 - 6 Kanada Kanada
Australien Australien 6 - 9 Wales Wales
Kanada Kanada 7 - 8 Australien Australien

Tabell[redigera | redigera wikitext]

  V F Frames
Wales Wales 2 0 18 - 12
Australien Australien 1 1 14 - 16
Kanada Kanada 0 2 13 - 17

Final[redigera | redigera wikitext]

England England 3 - 14 Wales Wales

Det segrande walesiska laget bestod av Ray Reardon, Terry Griffiths och Doug Mountjoy. Finalmotståndarna England ställde upp med "gamlingarna" Fred Davis, John Spencer och Graham Miles[2] (det engelska laget hade en medelålder på 49 år!)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Everton, Clive (1981). Guinness Book of Snooker. Enfield: Guinness Superlatives. sid. 99. ISBN 0-85112-230-2 
  2. ^ Chris Turner's snooker archive Arkiverad 16 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.