VM i snooker 1993

Från Wikipedia
VM i snooker
Turneringsinformation
TypRankingturnering
Tidpunkt16 april–3 maj
ArenaThe Crucible Theatre
PlatsSheffield
LandEngland
Prispengar1 000 000 GBP
Till segraren175 000 GBP
Regerande mästareSkottland Stephen Hendry
Högsta break144 (Steve Davis)
Vinnare
VinnareSkottland Stephen Hendry
FinalistEngland Jimmy White
Finalresultat18–5
1992
1994

VM i snooker 1993, Embassy World Snooker Championship, spelades i The Crucible Theatre i Sheffield, England, den 16 april–3 maj 1993. Stephen Hendry var totalt överlägsen i turneringen och vann sin tredje titel av totalt sju under 1990-talet.

Händelser under turneringen[redigera | redigera wikitext]

  • Stephen Hendry utklassade Jimmy White i finalen med 18–5. Detta är den senaste gången, och den tredje totalt sedan flytten till The Crucible, som finalen spelades färdigt på bara tre sessioner.
  • För första gången möttes två skottar i semifinal, Stephen Hendry och Alan McManus. En säckpipeblåsare gick före dem in i arenan för att högtidlighålla detta faktum.
  • Thailändaren James Wattana blev den förste asiaten att nå semifinal i VM.
  • Ronnie O'Sullivan gjorde debut i VM, 17 år och 5 månader gammal. Han blev därmed den yngste VM-spelaren sedan Stephen Hendry 1986. O'Sullivan hade överlevt inte mindre än 11 kvalomgångar, men förlorade mot Alan McManus i första omgången. Senare samma år skulle han dock komma att vinna UK Championship.
  • Det slogs nytt rekord i antal centuries, sammanlagt gjordes det 35 stycken. Det tidigare rekordet på 31 var från VM 1991.
  • Bara en av sexton seedade spelare förlorade i första omgången.
  • Kvalspelet till VM avgjordes redan i september året innan, vilket fick till följd att många relativt okända spelare kvalade in, efter att ha legat i hårdträning under sommaren. För flera mer kända spelare blev kvalmatchen den första för säsongen, och därför misslyckades bland andra Silvino Francisco, Ken Doherty, Joe Johnson, Mike Hallett, Tony Knowles och Alex Higgins att kvala in. Detta fick i sin tur till följd att det blev ganska få jämna matcher i första omgången, eftersom de oerfarna spelarna dåligt kunde matcha topp 16-spelarna.

Resultat[redigera | redigera wikitext]

  Första omgången:
Bäst av 19 frames
Andra omgången:
Bäst av 25 frames
Kvartsfinaler:
Bäst av 25 frames
Semifinaler:
Bäst av 31 frames
Final:
Bäst av 35 frames
                                     
 Skottland Stephen Hendry  10  
 England Danny Fowler  1  
   Skottland Stephen Hendry  13  
   Wales Darren Morgan  4  
 Wales Darren Morgan  10
 England Les Dodd  6  
   Skottland Stephen Hendry  13  
   England Nigel Bond  7  
 England Nigel Bond  10  
 England Spencer Dunn  4  
   England Nigel Bond  13
   England Gary Wilkinson  7  
 England Dean Reynolds  4
 England Gary Wilkinson  10  
   Skottland Stephen Hendry  16  
   Skottland Alan McManus  9  
 England Neal Foulds  10  
 England Brian Morgan  5  
   England Neal Foulds  13
   England Martin Clark  7  
 England Martin Clark  10
 England Karl Payne  6  
   England Neal Foulds  11
   Skottland Alan McManus  13  
 Skottland Alan McManus  10  
 England Ronnie O'Sullivan  7  
   Skottland Alan McManus  13
   England Steve Davis  11  
 England Peter Ebdon  3
 England Steve Davis  10  
   Skottland Stephen Hendry  18
   England Jimmy White  5
 England Jimmy White  10  
 Nordirland Joe Swail  4  
   England Jimmy White  13  
   Wales Doug Mountjoy  6  
 Wales Doug Mountjoy  10
 Kanada Alain Robidoux  6  
   England Jimmy White  13  
   Nordirland Dennis Taylor  8  
 Malta Tony Drago  9  
 Nordirland Dennis Taylor  10  
   Nordirland Dennis Taylor  13
   Wales Terry Griffiths  11  
 Wales Terry Griffiths  10
 England David Roe  6  
   England Jimmy White  16
   Thailand James Wattana  9  
 Thailand James Wattana  10  
 England Tony Jones  7  
   Thailand James Wattana  13
   England Steve James  7  
 England Steve James  10
 England John Giles  2  
   Thailand James Wattana  13
   England John Parrott  6  
 England Willie Thorne  10  
 England Shaun Mellish  6  
   England Willie Thorne  9
   England John Parrott  13  
 Irland Stephen O'Connor  3
 England John Parrott  10  


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]