VM i snooker 1982

Från Wikipedia
VM i snooker
Turneringsinformation
TypRankingturnering
Tidpunkt30 april–16 maj
ArenaCrucible Theatre
PlatsSheffield
LandEngland
Prispengar110 000 GBP
Till segraren25 000 GBP
Regerande mästareEngland Steve Davis
Högsta break143 (Willie Thorne)
Vinnare
VinnareNordirland Alex Higgins
FinalistWales Ray Reardon
Finalresultat18–15
1981
1983

VM i snooker 1982 spelades i The Crucible Theatre i Sheffield, England, den 30 april–16 maj 1982. Vann gjorde Alex Higgins, som därmed tog sin andra och sista VM-titel.

Händelser under turneringen[redigera | redigera wikitext]

  • Steve Davis och Terry Griffiths hade mötts i de flesta stora finalerna under säsongen, och förmodades allmänt mötas även i VM-finalen. Fjolårssegraren Davis råkade dock ut för The Crucible Curse och föll i första omgången med 1–10 mot Tony Knowles. Griffiths, som fick svårt att motivera sig efter att huvudkonkurrenten blivit utslagen, föll även han i första omgången, mot Willie Thorne.
  • Även världsettan Cliff Thorburn föll i första omgången, mot Jimmy White som därmed vann sin första match någonsin i The Crucible.
  • Antalet spelare utökades till 32 från föregående års 24. Därmed fick inte längre de åtta högst seedade stå över första omgången.
  • Ray Reardon spelade sin sjunde och sista VM-final. Detta blev den enda VM-final han förlorade, efter sex tidigare segrar på 1970-talet. Samtidigt blev han den äldste VM-finalisten någonsin, 49 år och 7 månader gammal.
  • Alex Higgins 69-break i semifinalen mot Jimmy White vid ställningen 14–15 och 0–59 i det 30:e framet är ansett som en av de bästa rensningarna någonsin i VM, med tanke på hur svårt bollarna låg placerade.
  • Det skilde 10 år mellan Alex Higgins två VM-titlar (1972 och 1982), vilket är det längsta gapet någonsin för en spelare. John Higgins hade 13 år mellan sin första (1998) och sista (2011) titel, men han vann dessutom två titlar däremellan.

Resultat[redigera | redigera wikitext]

  Första omgången:
Bäst av 19 frames
Andra omgången:
Bäst av 25 frames
Kvartsfinaler:
Bäst av 25 frames
Semifinaler:
Bäst av 31 frames
Final:
Bäst av 35 frames
                                     
 England Steve Davis  1  
 England Tony Knowles  10  
   England Tony Knowles  13  
   England Graham Miles  7  
 England Graham Miles  10
 England Dave Martin  5  
   England Tony Knowles  11  
   Australien Eddie Charlton  13  
 Australien Eddie Charlton  10  
 Wales Cliff Wilson  5  
   Australien Eddie Charlton  13
   Kanada Bill Werbeniuk  5  
 Kanada John Bear  7
 Kanada Bill Werbeniuk  10  
   Australien Eddie Charlton  11  
   Wales Ray Reardon  16  
 England Dean Reynolds  10  
 England Fred Davis  7  
   England Dean Reynolds  8
   Sydafrika Silvino Francisco  13  
 Sydafrika Silvino Francisco  10
 Nordirland Dennis Taylor  7  
   Sydafrika Silvino Francisco  8
   Wales Ray Reardon  13  
 Wales Ray Reardon  10  
 Skottland Jim Donnelly  5  
   Wales Ray Reardon  13
   England John Virgo  8  
 England Mike Hallett  4
 England John Virgo  10  
   Wales Ray Reardon  15
   Nordirland Alex Higgins  18
 Kanada Kirk Stevens  10  
 England Jack Fitzmaurice  4  
   Kanada Kirk Stevens  13  
   Irland Patsy Fagan  7  
 Irland Patsy Fagan  10
 England David Taylor  9  
   Kanada Kirk Stevens  9  
   England Jimmy White  13  
 England Jimmy White  10  
 Kanada Cliff Thorburn  4  
   England Jimmy White  13
   Sydafrika Perrie Mans  6  
 England Tony Meo  8
 Sydafrika Perrie Mans  10  
   England Jimmy White  15
   Nordirland Alex Higgins  16  
 England John Spencer  10  
 England John Dunning  4  
   England Willie Thorne  13
   England John Spencer  5  
 England Willie Thorne  10
 Wales Terry Griffiths  6  
   England Willie Thorne  10
   Nordirland Alex Higgins  13  
 Wales Doug Mountjoy  10  
 England Rex Williams  3  
   Wales Doug Mountjoy  12
   Nordirland Alex Higgins  13  
 England Jim Meadowcroft  5
 Nordirland Alex Higgins  10  

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]