Thurston Moore
| Thurston Moore | |
 Thurston Moore 2008. | |
| Födelsenamn | Thurston Joseph Moore |
|---|---|
| Pseudonym(er) | Mirror, Fred Cracklin |
| Född | 25 juli 1958  Coral Gables, Florida, USA |
| Genrer | Alternativ rock, noise rock, experimentell rock, postpunk |
| Roll | Musiker, låtskrivare |
| Instrument | Sång, gitarr, basgitarr, munspel |
| År som aktiv | 1978 – |
| Skivbolag | Geffen Records |
| Artistsamarbeten | Sonic Youth, Ciccone Youth, The Coachmen, Mirror/Dash, Even Worse, Dream/Aktion Unit, Bark Haze, Dim Stars, Northampton Wools, Anixious Rats, Chelsea Light Moving, Pvre Matrix |
Thurston Joseph Moore,[1] född 25 juli 1958[1] i Coral Gables i Florida,[2] är en amerikansk musiker, mest känd som gitarrist och sångare i det alternativa rockbandet Sonic Youth[1] och Chelsea Light Moving.[3] Moore har även släppt soloalbum och samarbetat med en mängd andra musiker och band. Han driver skivbolaget Ecstatic Peace!.[4][5]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Thurston Moore föddes i Coral Gables i Florida och växte upp i Bethel i Connecticut.[6] Han studerade vid Western Connecticut State University men ville flytta till New York istället. Han lärde sig att spela gitarr av Glenn Branca[7] och grundade snart Sonic Youth där han var gitarrist och sångare. 1984 gifte han sig med Sonic Youths basist, gitarrist och sångare Kim Gordon. Gordon och Moore har en dotter, Coco Hayley Gordon Moore. Paret separerade 2011 och skilde sig 2013.[8]
Vid sidan om Sonic Youth har Moore även släppt ett antal soloskivor, som 1995 års Psychic Hearts och 2007 års Trees Outside the Academy. Han har samarbetat med flera andra artister och band som DJ Spooky, Jad Fair, Nels Cline, William Hooker, Christian Marclay, R.E.M. samt Cock E.S.P. Under mitten av 1990-talet startade han ett sidoprojekt, The Dim Stars, tillsammans med punklegenden Richard Hell. År 2004 producerade han ett album för noisebandet To Live and Shave in L.A. År 2005 släppte han boken Mix Tape: The Art of Cassette Culture.
Tidningen Rolling Stone rankade 2003 Moore och Lee Ranaldo (även han i Sonic Youth) som de 33:e och 34:e bästa gitarristerna.[9]
Thurston Moore har recenserat ny musik i Arthur Magazine.[10]
Diskografi[redigera | redigera wikitext]
Solo[redigera | redigera wikitext]
- 1995 – Psychic Hearts
- 1996 – Piece for Jetsun Dolma
- 1997 – Lost to the City
- 1999 – Root
- 1999 – Promise (med Evan Parker och Walter Prati)
- 2001 – Three Incredible Ideas
- 2007 – Trees Outside the Academy
- 2011 – Demolished Thoughts
Med Chelsea Light Moving[redigera | redigera wikitext]
Med Pvre Matrix[redigera | redigera wikitext]
Med Thurston Moore Group[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Thurston Moore på IMDb
- ^ Thurston Moore på Allmusic
- ^ Matador: Chelsea Light Moving
- ^ Thurston Moore: Ecstatic Peace!
- ^ The Guardian: 'It's hopeful and generous': Thurston Moore's experimental record shop
- ^ Rolling Stone: The Rolling Stone Interview: Sonic Youth’s Thurston Moore
- ^ Rolling Stone: The former Sonic Youth guitarist looks back at tracks by Patti Smith, Minor Threat, Glenn Branca, and others that helped shape his avant-rock aesthetic
- ^ Independent: Kim Gordon: ‘You can’t really forgive someone if they don’t say they’re sorry’
- ^ ”The 100 Greatest Guitarists of All Time”. Rolling Stone. 27 augusti 2003. Arkiverad från originalet den 25 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090725032927/http://www.rollingstone.com/news/story/5937559/the_100_greatest_guitarists_of_all_time/22. Läst 5 oktober 2008.
- ^ Thurston Moore i Arthur Magazine
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Thurston Moore.- Sonic Youth – officiell webbplats
- Ecstatic Peace! – Moores skivbolag
| ||||||||||||||||||||