Ta-Nehisi Coates
| Ta-Nehisi Coates | |
 | |
| Född | 30 september 1975[1][2][3] (48 år) Baltimore[4], USA |
|---|---|
| Medborgare i | USA[4] |
| Utbildad vid | Howard University[5] Baltimore Polytechnic Institute[6] Woodlawn High School[7]  |
| Sysselsättning | Författare[8][9], bloggare[10], pedagog[5], journalist[8][9], serieförfattare[11][9] |
| Arbetsgivare | The Atlantic[12] Time[5] Massachusetts Institute of Technology[5] The Village Voice[5] Washington City Paper[5] Philadelphia Weekly[5] City University of New York[13] |
| Föräldrar | Paul Coates |
| Utmärkelser | |
| The Hillman Prize för opinion och analys (2012)[14] National Magazine Award (2013)[15] George Polk Award (2014)[16] MacArthur Fellows Program (2015)[17] National Book Award (2015)[18] Kirkus Prize för facklitteratur (2015)[19][20] Eisnerpriset för bästa kortserie (2018)[21] | |
| Webbplats | ta-nehisicoates.com/ |
| Redigera Wikidata | |
Ta-Nehisi Coates, född 30 september 1975 i Baltimore, Maryland, är en amerikansk författare, journalist och lärare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Coates är son till William Paul "Paul" Coates, en veteran från Vietnamkriget och före detta Black Panther, som var förläggare och bibliotekarie, och Cheryl Waters, som var lärare. Coates intresse av böcker kom i tidig ålder när hans mor, som svar på dåligt uppförande, krävde av honom att skriva uppsatser. Hans fars arbete med Black Classic Press fick också ett stort inflytande på honom, då han läste många av böckerna som hans far publicerade. Han gick i ett antal skolor i Baltimore-området, såsom William H. Lemmel Middle School och Baltimore Polytechnic Institute, innan han tog examen vid Woodlawn High School. Efter gymnasiet studerade han vid Howard University, som han lämnade efter fem år för att starta en karriär inom journalistiken.
Från 2000 till 2007 arbetade Coates som journalist på olika publikationer, bland annat Philadelphia Weekly, The Village Voice och Time. Han blev chefredaktör på The Atlantic, som han skrev reportage för samtidigt som han skrev en blogg. Bland de ämnen som ingår i bloggen finns politik, historia, ras, kultur samt sport och musik.
Coates har också arbetat som gästkolumnist för The New York Times, efter att ha avböjt ett erbjudande från dem att bli reguljär kolumnist. Han har dessutom skrivit för The Washington Post, Washington Monthly och O magazin.
År 2008 publicerade han en memoarbok, The Beautiful Struggle: One Father, Two Sons och An Unlikely Road to Manhood. Hans andra bok, Between World and Me, släpptes i juli 2015. Det vann 2015 National Book Award för facklitteratur, och är kandidat för Phi Beta Kappa 2016 Book Awards.
Coates var 2012-14 MLK gästprofessor för att skriva på Massachusetts Institute of Technology. Han började vid City University of New York som dess journalist-in-residence under hösten 2014.
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 2012: Hillman Prize för opinion och analysitisk journalistik
- 2013: National Magazine Award för essäer och kritik för "Fear of a Black President”
- 2014: George Polk Awardför kommentarer för "The Case for Reparations"
- 2015: Harriet Beecher Stowe House (Hartford, Connecticut)#The Stowe Center|Harriet Beecher Stowe Center Prize för att ha skrivit till Advance Social Justice för "The Case for Reparations”
- 2015: American Library in Paris gäststipendium
- 2015: National Book Award for Nonfiction for Between the World and Me
- 2015: Stipendium från the John D. and Catherine T. MacArthur Foundation
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Encyclopædia Britannica, Ta Nehisi Coates, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ BD Gest', Ta-Nehisi Coates, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Ta-Nehisi Coates, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Baltimore-born Ta-Nehisi Coates makes his case (på engelska), The Baltimore Sun, 29 januari 2015, läs online, läst: 23 juli 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] läs online, observer.com , läst: 19 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.theatlantic.com , läst: 19 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.baltimoresun.com , läst: 19 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Ta-Nehisi Coates (på engelska), The Atlantic, läs online, läst: 23 juli 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] läs online, ta-nehisicoates.com , läst: 19 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, observer.com , läst: 19 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Ta-Nehisi Coates (på engelska), Comic Vine, läs online, läst: 16 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Ta-Nehisi Coates (på engelska), The Atlantic, läs online, läst: 24 juli 2015.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.journalism.cuny.edu , läst: 19 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Baltimore-born Ta-Nehisi Coates makes his case (på engelska), The Baltimore Sun, 29 januari 2015, läs online, läst: 24 juli 2014.[källa från Wikidata]
- ^ The Atlantic Wins Two National Magazine Awards (på engelska), The Atlantic, 2 maj 2013, läs online, läst: 23 juli 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Polk Awards in Journalism Are Announced, Including Three for The Times (på engelska), The New York Times, 15 februari 2015, läs online, läst: 23 juli 2015.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.macfound.org , läst: 19 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nationalbook.org .[källa från Wikidata]
- ^ Ta-Nehisi Coates, Hanya Yanagihara And Pam Muñoz Ryan Win Kirkus Prizes (på engelska), National Public Radio, 15 oktober 2015, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.kirkusreviews.com , läst: 19 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.hollywoodreporter.com , läst: 19 januari 2021.[källa från Wikidata]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|