Politikåret 2023
| Politikåret 2023 | |
 | |
| 2022 · 2023 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Datorspel · Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater · TV | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Ekonomi · Krig · Politik · Sport | |
| Teknik och vetenskap | |
| Meteorologi · Teknik · Vetenskap |
Stora händelser[redigera | redigera wikitext]
Rysslands invasion av Ukraina[redigera | redigera wikitext]
Den konflikt mellan Ryssland och Ukraina som pågått sedan 2014 med Rysslands annektering av Krim och kriget i Donbass, och som den 24 februari 2022 utvecklades till en rysk invasion av Ukraina fortsätter.
Finlands och Sveriges förhandling om Natomedlemskap[redigera | redigera wikitext]
Sedan maj 2022 har Finland och Sverige gemensamt ansökt om medlemskap i Nato, och 28 av 30 Natoländer hade vid årets slut ratificierat medlemskapsansökan. Endast Ungern och Turkiet har avvaktat.[1][2]
Det nya året inleds med två demonstrationer i Stockholm, som leder till att planerade besök av svenska och finska riksdags- och regeringsföreträdare avbokas. Särskilt Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad leder till diplomatiska protester och demonstrationer i muslimska länder.[3][4] I Turkiet skedde demonstrationer bland annat utanför Sveriges ambassad och generalkonsulat.[5] I slutet av januari meddelar Sveriges chefsförhandlare för Natomedlemskapet att det mot den bakgrunden inte är meningsfullt just nu att genomföra fysiska möten för fortsatta Natoförhandlingar med Turkiet.[6]
Den 18 februari meddelar Turkiet att landet anser att Finland uppfyller kraven i det trepartsavtal som slöts mellan Turkiet, Finland och Sverige i juni 2022.[7] Finlands president Suali Niinistö kommenterade uttalandet med att Finland inte kommer att vänta in Sverige, om Turkiet bara godkänner det ena landet,[8][9] och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg bekräftar att Finlands inträde inte är villkorat till att ske samtidigt med Sverige.[10] Finlands riksdags utrikesutskott och finska utrikesministern Pekka Haavisto säger att de helst båda länderna följs åt, men förbereder för det slutliga beslutet om Natomedlemskap i Finlands riksdag.[8]
Den 20 februari meddelar Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu att Turkiet är beredd att återuppta samtalen med Sverige igen.[9]
Övriga händelser i kronologisk ordning[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
- 1 januari:
- Sverige tillträder som ordförandeland för Europeiska unionens råd för perioden 1 januari–30 juni 2023.[11]
- Kroatien inför euron som valuta och ansluter sig till Schengenområdet.[12]
- Luiz Inácio Lula da Silva tillträder som Brasiliens president.
- 3–7 januari – USA:s 118:e kongress öppnar, men först efter 15 valomgångar lyckas representanthuset välja Kevin McCarthy (R) till ny talman. Det är det högsta antalet valomgångar sedan 1859.[13][14][15]
- 8 januari – Anhängare av Brasiliens expresident Jair Bolsonaro intar nationalkongressen, högsta domstolen samt president- och regeringskansliet Palácio do Planalto, mot bakgrund av Bolsonaros förlust mot Luiz Inácio Lula da Silva i presidentvalet 2022. Polis och militär återtar byggnaderna, och undantagstillstånd utfärdas i huvudstadsområdet.[16]
- 11 januari – En demonstration mot Turkiets övergrepp mot kurderna genomförs utanför Stockholms stadshus; en docka föreställande Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan hängs upp i fötterna. Händelsen väcker starka reaktioner i Turkiet, och avbryter de finska och svenska Natoförhandlingarna.[17][18]
- 16 januari – Christine Lambrecht avgår som Tysklands försvarsminister, efter kritiserade medieframträdanden, trasiga stridsfordon, läckor om stridsmaterielleveranser och felbedömningar i Tysklands stöd till Ukraina.[19][20]
- 18 januari – Årets första partiledardebatt hålls i Sveriges riksdag. Nyetablering av kärnkraftverk samt det försenade elprisstöd som regeringen Kristersson utlovat före riksdagsvalet blir huvudämnena. Centerpartiets avgående partiledare Annie Lööf avtackas av sina partiledarkollegor.[21][22]
- 19 januari
- Boris Pistorius blir ny försvarsminister i Tyskland.[23]
- Peyman Kia döms av Stockholms tingsrätt till livstids fängelse för grovt spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift. Enligt domen ska Kia ha skaffat hemliga dokument medan han var anställd på SÄPO och MUST. Hans bror, Payam Kia, deltog i planeringen och skötte kontakterna med Ryssland och GRU. Han döms till 9 år och 10 månaders fängelse för grovt spioneri. Domen kommer att överklagas.[24][25]
- 21 januari – Rasmus Paludan genomför en koranbränning utanför Turkiets ambassad i Stockholm, som uppföljning på aktionen mot Turkiets president den 11 januari. Turkiet ställer in planerade förhandlingar med Sveriges försvarsminister, och demonstrationer bryter ut framför svenska institutioner i Turkiet.[3][5]
- 25 januari
- Tysklands regering beslutar att leverera Leopard 2-stridsvagnar till Ukraina.[26]
- Chris Hipkins utses till Nya Zeelands premiärminister.[27]
- 29 januari – Sveriges chefsförhandlare för Natomedlemskapet Oscar Stenström säger att det mot bakgrund av demonstrationerna den 11 och 21 januari inte är meningsfullt att föra förtroendefulla samtal och träffas fysiskt med Turkiet.[28]
Februari[redigera | redigera wikitext]
- 2 februari: Centerpartiet väljer Muharrem Demirok till ny partiledare vid en extrainsatt partistämma i Helsingborg. Han efterträder Annie Lööf, som avgår efter drygt 11 år på posten.[29][30]
- 15 februari – Nicola Sturgeon meddelar att hon avgår som Skottlands försteminister och partiledare för Skotska nationalistpartiet efter nio år på posterna. Hon kvarstår dock i uppdragen tills hennes efterträdare utsetts.[31]
- 21 februari – Rysslands president Vladimir Putin meddelar att landet tillfälligt stoppar sitt deltagande i avtalet New START, som slöts med USA 2010 och begränsar antalet strategiska kärnvapen.[32]
- 22 februari – Förre chefsrådmannen Runar Viksten presenterar Polismyndighetens utredning av ställföreträdande rikspolischef Mats Löfvings beslut samt hanteringen av flera polisanmälningar mot Löfving.[33] Utredaren menar att besluten är korrekta i sak men att Löfving varit jävig och brustit i lojalitet mot arbetsgivaren; han bör därför skiljas från sin tjänst.[34][35] Rikspolischef Anders Thornberg bekräftar att arbetsrättsliga samtal kommer att hållas.[36] Samma kväll hittas dock Löfving död i sin bostad.[37]
- 23 februari – Hovrätten för västra Sverige friar en 50-årig man från barnvåldtäkt i den så kallade Snippadomen, efter otydlighet vad det 10-åriga brottsoffret menat med ordet snippa.[38] Domslutet väcker stark debatt, och resulterar bland annat i över 200 JO-anmälningar.[39][40]
Mars[redigera | redigera wikitext]
- 3 mars – Debatten om Snippadomen leder till att två nämndemän avgår från sina uppdrag.[41] Socialdemokraterna kritiseras för att ha politisk påverkan på domstolsväsendet men partiet tillbakavisar kritiken.[42][43]
- 10 mars – Kinas sittande president Xi Jinping väljs till en tredje mandatperiod av Nationella folkkongressen.[44]
- 14 mars – EU-parlamentarikern Sara Skyttedal (KD) polisanmäler partisekreterare Johan Ingerö för sexuellt ofredande. Ingerö förnekar brott, men lämnar sitt uppdrag.[45] Polisen utreder inte den nio år gamla händelsen, då preskriptionstiden är passerad.[46]
- 17 mars – Internationella brottmålsdomstolen i Den Haag utfärdar en arresteringsorder mot Vladimir Putin, som anklagas för krigsbrott i Ukraina.[47]
- 20 mars – FN:s klimatpanel IPCC publicerar sin sjätte utvärderingsrapport, som konstaterar att mänsklig påverkan genom framför allt utsläpp av växthusgaser har värmt upp klimatsystemet med 1,1°C under 2011–2020 jämfört med referensperioden 1850–1900.[48][49]
- 22 mars – Sveriges riksdag godkände Sveriges anslutning till Nato och beslutade om lagändringar i lagen om operativt militärt stöd samt vad gäller Natos status och representation, med röstsiffrorna 269 för (C, KD, L, M, S, SD) och 37 emot (MP, V).[50]
- 30 mars – En åtalsjury i den amerikanska delstaten New York beslutar att USA:s tidigare president Donald Trump ska åtalas.[51]
April[redigera | redigera wikitext]
- 2 april – Riksdagsval hålls i Finland, där borgerliga Samlingspartiet, under ledning av Petteri Orpo, blir största parti.[52]
Juli[redigera | redigera wikitext]
- 25 juli – Folkrepubliken Kinas utrikesminister Qin Gang får hastigt lämna sin post och ersätts av sin företrädare Wang Yi.[53]
Framtida händelser[redigera | redigera wikitext]
 |
Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2023-10) Motivering: Rubriken behöver flyttas och tempus (och ordet förväntas) i texterna om förflutna månader behöver ändras varje gång framtiden har behagat flytta sig Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
April[redigera | redigera wikitext]
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 6 maj: Kung Charles III av Storbritannien förväntas krönas med Sankt Edvards krona i Westminster Abbey i London.
- Okänt – Val till Greklands parlament förväntas genomföras.[55]
Juni[redigera | redigera wikitext]
- 18 juni: Parlamentsval samt första valomgången av presidentvalet förväntas genomföras i Turkiet.
Juli[redigera | redigera wikitext]
Oktober[redigera | redigera wikitext]
- 14 oktober: Val till Nya Zeelands parlament genomförs.[56]
- 22 oktober – Presidentval samt parlamentsval förväntas genomföras i Argentina.
December[redigera | redigera wikitext]
- 15 december – Val till Spaniens parlament förväntas genomföras.
Okänt datum[redigera | redigera wikitext]
- Senast den 29 oktober förväntas val till Ukrainas parlament hållas.
- Senast den 11 november förväntas val till Polens nationalförsamling hållas.
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
.jpg)
Januari[redigera | redigera wikitext]
- 2 januari – Viktor Fajnberg, 79, rysk filolog, framstående sovjetisk dissident och kämpe mot straffpsykiatrin.[57]
- 10 januari – Konstantin II, 82, grekisk kung 1964–1973 (i exil sedan 1967).[58][59]
- 15 januari
- Sven Johansson, 94, svensk moderat politiker, landshövding i Västerbottens län 1978–1991.[60]
- Mats Nordberg, 64, riksdagsledamot (SD).[61]
- 18 januari
- Erik Arthur Egerwärn, 85, svensk centerpartistisk riksdagsman.[62]
- Denys Monastyrskyj, 42, ukrainsk politiker, inrikesminister från 2021 till sin död.[63]
- 23 januari – Álvaro Colom, 71, guatemalansk politiker, president 2008–2012.[64]
Februari[redigera | redigera wikitext]
- 1 februari – Hans Alsén, 96, svensk socialdemokratisk politiker, landshövding i Uppsala län 1986–1992.[65]
- 4 februari – Sherif Ismail, 67, egyptisk politiker, premiärminister 2015–2018.[66]
- 5 februari – Pervez Musharraf, 79, pakistansk politiker och general, Pakistans regeringschef 1999–2002 och Pakistans president 2001–2008.[67]
- 6 februari – Lubomír Štrougal, 98, tjeckisk (tjeckoslovakisk) kommunistisk politiker, premiärminister 1970–1988.[68]
- 8 februari – Ivan Silajev, 92, rysk (sovjetisk) kommunistisk politiker, premiärminister 1991.[69]
- 10 februari – Hans Modrow, 95, tysk (östtysk) politiker, ordförande i Östtysklands ministerråd 1989–1990.[70][71]
- 12 februari – Arne Treholt, 80, norsk journalist, politiker och ämbetsman dömd för spioneri.[72][73]
- 19 februari – Rolf Wirtén, 91, svensk folkpartistisk politiker och ämbetsman.[74]
- 22 februari – Mats Löfving, 61, svensk jurist och polischef.[75]
- 23 februari – Tony Earl, 86, amerikansk demokratisk politiker, Wisconsins guvernör 1983–1987.[76]
- 26 februari – Betty Boothroyd, 93, brittisk politiker, parlamentsledamot (för Labour) 1973–2000 och parlamentets första kvinnliga talman 1992–2000.[77]
Mars[redigera | redigera wikitext]
- 4 mars
- Phil Batt, 96, amerikansk republikansk politiker, Idahos guvernör 1995–1999.[78]
- Judith Heumann, 75, amerikansk företrädare för funktionsnedsattas rättigheter.[79]
- 6 mars
- Georgina Beyer, 65, nyzeeländsk politiker och företrädare för transsexuellas rättigheter, parlamentsledamot 1999–2007.[80]
- Traute Lafrenz, 103, tysk anti-nazistisk motståndskämpe (Vita rosen).[81]
- 8 mars – Grace Onyango, 98, kenyansk grundskolelärare och politiker, Kenyas första kvinnliga parlamentsledamot 1969–1983.[82]
- 13 mars – Barbro Westerholm, 89, svensk läkare, forskare, politiker och ämbetsman, Socialstyrelsens generaldirektör 1979–85, riksdagsledamot (Folkpartiet/Liberalerna) 1988–98 och 2006–22.[83]
September[redigera | redigera wikitext]
- 6 september – Gullan Lindblad, 90, svensk moderat politiker och riksdagsledamot.[84]
November[redigera | redigera wikitext]
- 29 november – Henry Kissinger, 100, amerikansk politisk ämbetsman, diplomat och statsvetare, nationell säkerhetsrådgivare 1969–1975 och utrikesminister 1973–1977, fredspristagare 1973.[85]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Larsson, Ylva (18 maj 2022). ”Sverige och Finland har lämnat in ansökan om Natomedlemskap”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverige-och-finland-har-lamnat-in-ansokan-om-natomedlemskap. Läst 20 februari 2023.
- ^ ”Ratification of Finland and Sweden's Accession to Nato” (på engelska). Nato Parliamentary Assembly. https://www.nato-pa.int/content/finland-sweden-accession.
- ^ [a b] Carlén, Linnea; Airaksinen, Karin (21 januari 2023). ”Turkiets utrikesminister vill att Paludans koranbränning stoppas”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/forsvarsminister-pal-jonson-m-far-inte-komma-till-turkiet. Läst 20 februari 2023.
- ^ Stjernström, Jenny; Martorell, Jenny (24 januari 2023). ”Stora protester mot Sverige i flera länder efter koranbränningen”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/indonesian-kallar-sveriges-ambassador. Läst 20 februari 2023.
- ^ [a b] ”Lappen: Delar inte ”idioters” åsikter”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/ilskan-vaxer-i-turkiet-efter-koranbranningen-i-stockholm/. Läst 20 februari 2023.
- ^ Gudmundsson, Vilma (29 januari 2023). ”Sveriges Natoförhandlare: ”Inte meningsfullt att föra förtroendefulla samtal och träffas fysiskt””. SVT. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sveriges-natoforhandlare-inte-meningsfullt-att-fora-fortroendefulla-samtal-och-traffas-fysiskt. Läst 20 februari 2023.
- ^ Lindström, Albin (18 februari 2023). ”Haavisto: Turkiet anser att Finland har uppfyllt Natoavtal”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/allt-fler-oppnar-for-finland-i-nato-utan-sverige. Läst 20 februari 2023.
- ^ [a b] Pettersson, Dann (17 februari 2023). ”Niinistö: Finland går ensamt in i Nato om Turkiet säger ja”. Hufvudstadsbladet. https://www.hbl.fi/artikel/bd543f73-c556-43b5-a8bb-d32066e31d9d.
- ^ [a b] ”Turkiet öppnar för nya Nato-samtal med Sverige”. tt.omni.se. Omni. 20 februari 2023. https://tt.omni.se/turkiet-oppnar-for-nya-nato-samtal-med-sverige/a/GMwkgm. Läst 20 februari 2023.
- ^ Törnquist, Hanna; Sallinen, Jani; Thurfjell, Karin; Solander, Ivan (14 februari 2023). ”Stoltenberg: Finland kan gå före Sverige in i Nato”. SvD. https://www.svd.se/a/76RQQW/stoltenberg-inte-huvudfragan-att-ratificera-samtidigt. Läst 20 februari 2023.
- ^ ”Sveriges EU-ordförandeskap 2023”. Regeringskansliet, Statsrådsberedningen. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/sveriges-eu-ordforandeskap/. Läst 7 november 2022.
- ^ Dzenet Alisehović (29 augusti 2022). ”Kroater oroliga för prishöjningar när euron införs” (på svenska). Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/kroater-oroliga-for-prishojningar-nar-euron-infors--2. Läst 3 september 2022.
- ^ Clerk of the House (6 januari 2023). "U.S. House of Representatives, House Session, Part 2" (på engelska). C-SPAN, National Cable Satellite Corporation, Washington DC, USA. Sett 7 januari 2023.
- ^ TT (7 januari 2023). ”Kevin McCarthy vald till talman – efter 15 försök”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/Kn6oVX/14-forsok-annu-ingen-talman-i-usa. Läst 11 januari 2023.
- ^ Alvord, Kyler (5 januari 2023). ”Kevin McCarthy Caught in Most Contentious House Speaker Election Since 1859 After Losing a Ninth Time” (på engelska). people.com. https://people.com/politics/kevin-mccarthy-most-contentious-house-speaker-election-since-1859/. Läst 7 januari 2023.
- ^ Marie Lundahl, Jonas Ekman (9 januari 2023). ”Detta har hänt: Stormningen i Brasilien”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/detta-har-hant-stormningen-i-brasilien. Läst 11 januari 2023.
- ^ Nummenmaa, Märta (13 januari 2023). ”Ilska över upphängd Erdoğandocka i Stockholm: ”Sabotage mot Natoansökan””. YLE. https://svenska.yle.fi/a/7-10026417. Läst 20 februari 2023.
- ^ ”Turkiet rasar mot Erdogan-docka i Stockholm”. Aftonbladet. 12 januari 2023. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/APE0Xx/turkiet-rasar-mot-erdogan-docka-i-stockholm. Läst 20 februari 2023.
- ^ Piatov, Filip (16 januari 2023). ”Erleichtert nach dem Rücktritt: Lambrecht gibt Medien die Schuld” (på tyska). bild.de. https://www.bild.de/politik/2023/politik/christine-lambrecht-tritt-zurueck-verteidigungsministerin-stuerzt-ueber-pannen-82546330.bild.html. Läst 17 januari 2023.
- ^ Lundin, Tomas (16 januari 2023). ”Ministerns haveri – en pinsam symbol”. SvD. https://www.svd.se/a/KnPKz4/christine-lambrecht-haveri-en-pinsam-symbol-for-tyskland. Läst 17 januari 2023.
- ^ Knutsson, Mats (18 januari 2023). ”Andersson undvikande när Kristersson pressar om kärnkraften”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/andersson-undvikande-nar-kristersson-pressar-om-karnkraften. Läst 20 januari 2023.
- ^ Järkstig, Linnea (18 januari 2023). ”Lööf tackas med presenter – bjuds på fotbollsmatch, korvgrillning och spadag”. OMNI. https://omni.se/loof-tackas-med-presenter-bjuds-pa-fotbollsmatch,-korvgrillning-och-spadag/a/xgOkwp. Läst 20 januari 2023.
- ^ Kinkartz, Sabine (16 januari 2023). ”Boris Pistorius to become Germany's new defense minister” (på engelska). dw.com. Deutsche Welle. https://www.dw.com/en/boris-pistorius-to-become-germanys-new-defense-minister-reports/a-64418604. Läst 17 januari 2023.
- ^ ”Två bröder döms för grovt spioneri”. Stockholms tingsrätt. 19 januari 2023. https://www.domstol.se/stockholms-tingsratt/nyheter/2023/01/tva-broder-doms-for-grovt-spioneri/. Läst 20 januari 2023.
- ^ Westling, Fanny; Thornéus, Ebba (19 januari 2023). ”Peyman Kia, 42, döms till livstids fängelse för spioneri”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4oL416/dom-faller-mot-peyman-kia-och-payam-kia. Läst 20 januari 2023.
- ^ Oltermann, Philip; Roth, Andrew (25 januari 2023). ”Germany announces it will supply Leopard 2 tanks to Ukraine” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/world/2023/jan/25/germany-leopard-2-tanks-ukraine. Läst 25 januari 2023.
- ^ Whyte, Anna (25 januari 2023). ”Chris Hipkins formally sworn in as new prime minister” (på engelska). Stuff. https://www.stuff.co.nz/national/politics/131057178/chris-hipkins-formally-sworn-in-as-new-prime-minister. Läst 2 februari 2023.
- ^ Gudmundsson, Vilma (29 januari 2023). ”Sveriges Natoförhandlare: ”Inte meningsfullt att föra förtroendefulla samtal och träffas fysiskt””. SVT. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sveriges-natoforhandlare-inte-meningsfullt-att-fora-fortroendefulla-samtal-och-traffas-fysiskt. Läst 20 februari 2023.
- ^ Markus Botsjö (2 februari 2023). ”Muharrem Demirok ny partiledare för C” (på svenska). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/loof-tackar-for-sig-och-c-valjer-ny-ledare. Läst 2 februari 2023.
- ^ Wiman, Albin (2 februari 2023). ”Demirok vald till ny partiledare”. Corren.se. Östgöta Correspondenten. https://corren.se/nyheter/sverige/artikel/demirok-vald-till-ny-partiledare-for-centerpartiet-vi-rapporterar-direkt/r00oy2kr. Läst 2 februari 2023.
- ^ Campbell, Glenn (15 februari 2023). ”Nicola Sturgeon says time is right to resign as Scotland's first minister” (på engelska). BBC Scotland. https://www.bbc.com/news/uk-scotland-64647907. Läst 20 februari 2023.
- ^ Gustav Olsson (21 februari 2023). ”Nato uppmanar Putin att omvärdera kärnvapenbeslut”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/varlden/nato-uppmanar-putin-att-omvardera-karnvapenbeslut/. Läst 25 mars 2023.
- ^ Viksten, Runar (22 februari 2023). ”Utredning om vissa förhållanden i samband med polisanmälningar mot polischef” (PDF). Polismyndigheten. https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/utredning-om-vissa-forhallande-i-samband-med-polisanmalningar-mot-polischef.pdf. Läst 23 februari 2023.
- ^ ”Polishärvan: Utredarens slutsatser i punktform”. tt.omni.se. 22 februari 2023. https://tt.omni.se/polisharvan-utredarens-slutsatser-i-punktform/a/onwR6g. Läst 23 februari 2023.
- ^ ”Utredare: Bör överväga att sparka Löfving”. tt.omni.se. 22 februari 2023. https://tt.omni.se/utredare-bor-overvaga-att-sparka-lofving/a/9zo19r. Läst 23 februari 2023.
- ^ Kronstrand, Nelly; Thornéus, Ebba (22 februari 2023). ”Rikspolischefen Anders Thornberg: Ska ha ett samtal med Löfving”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AP02z3/rikspolischefen-anders-thornberg-haller-presstraff-om-utredningen-av-lofving. Läst 23 februari 2023.
- ^ Clason, Sofia; Bolmgren, Filip (22 februari 2023). ”Mats Löfving hittad avliden”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/mats-lofving-hittad-avliden-/. Läst 23 februari 2023.
- ^ Wiklund, Manne; Stjernström, Jenny; Atiyeh, Julia (26 februari 2023). ”Man frias för barnvåldtäkt efter osäkerhet kring ”snippa” i hovrätten”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/man-frias-for-barnvaldtakt-efter-osakerhet-kring-snippa-i-hovratten. Läst 24 mars 2023.
- ^ Palmgren, Anna (3 mars 2023). ”JO utreder inte anmälningar mot Hovrätten efter snippa-fallet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/jo-utreder-inte-anmalningar-mot-hovratten-efter-snippa-fallet. Läst 24 mars 2023.
- ^ Ahnlund, Susanna (8 mars 2023). ”Kvinnojouren i Sala använde kvinnodagen för att demonstrera snippadomen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/manga-anslot-till-annas-demonstration-mot-snippadomen. Läst 24 mars 2023.
- ^ Aghamn, Albin (2 mars 2023). ”Efter snippa-fallet: Två nämndemän lämnar hovrätten för västra Sverige”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/efter-snippa-fallet-tva-namndeman-lamnar-hovratten. Läst 24 mars 2023.
- ^ Olsson, Gustav (3 mars 2023). ”Hård kritik efter nämndemännens avgång: ”Så här får det inte gå till””. DN.SE. https://www.dn.se/sverige/hard-kritik-efter-namndemannens-avgang-sa-har-far-det-inte-ga-till/. Läst 24 mars 2023.
- ^ Sewerin, Casper (3 mars 2023). ”S tillbakavisar anklagelser om att ha pressat nämndemän i snippanmålet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/s-tillbakavisar-anklagelser-om-att-ha-pressat-namndeman. Läst 24 mars 2023.
- ^ TT, Markus Botsjö (10 mars 2023). ”Xi Jinping president i ytterligare fem år”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/xi-jinping-president-i-ytterligare-fem-ar. Läst 25 mars 2023.
- ^ Silverberg, Josefin; Lundberg, Oscar; Martorell, Jenny (datum = 2023-03-14). ”KD:s partisekreterare Johan Ingerö slutar efter polisanmälan från partikamrat”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kd-s-partisekreterare-johan-ingero-slutar. Läst 24 mars 2023.
- ^ Wiklund, Manne (17 mars 2023). ”Ingen utredning efter Skyttedals anmälan mot Ingerö”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ingen-utredning-efter-skyttedals-anmalan-mot-ingero. Läst 24 mars 2023.
- ^ Andersson, Lisa; Sjödell, Mikael; Persson Löfgren, Maria (17 mars 2023). ”ICC har utfärdat en arresteringsorder mot Putin”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/icc-har-utfardat-en-arresteringsorder-mot-putin. Läst 24 mars 2023.
- ^ Elfström, Calle (20 mars 2023). ”FN:s klimatpanel: Ohållbar livsstil värmer planeten”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/klimatpanelen. Läst 24 mars 2023.
- ^ ”Huvudslutsatser i IPCC:s rapport Klimat i förändring 2023 - Syntesrapport”. SMHI. 20 mars 2023. https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/huvudslutsatser-i-ipcc-s-rapport-klimat-i-forandring-2022-syntesrapport-1.194052. Läst 24 mars 2023.
- ^ ”Sveriges medlemskap i Nato”. Sveriges riksdag. 22 mars 2023. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/sveriges-medlemskap-i-nato_HA01UU16. Läst 24 mars 2023.
- ^ Groll, Helena; Nilsson, Marcus (31 mars 2023). ”Trump blir första presidenten i USAs historia att åtalas för brott”. Studio Ett (Sveriges Radio). https://sverigesradio.se/artikel/trump-blir-forsta-presidenten-i-usas-historia-att-atalas-for-brott. Läst 31 mars 2023.
- ^ Marit Sundberg (2 april 2023). ”Samlingspartiet utropar sig till segrare i finländska valet”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/varlden/finlandska-valet-forsta-prognosen-vantas-vid-21-tiden/. Läst 3 april 2023.
- ^ Simone McCarthy (25 juli 2023). ”China's foreign minister Qin Gang ousted in surprise shake-up of Xi Jinping's foreign policy leadership” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/07/25/china/china-foreign-minister-qin-gang-replaced-wang-yi-intl-hnk/index.html. Läst 25 juli 2023.
- ^ ”Germany extends lifetime of remaining nuclear plants”. DW. 17 oktober 2022. https://www.dw.com/en/germany-extends-lifetime-of-all-3-remaining-nuclear-plants/a-63466196. Läst 21 november 2022.
- ^ TT (21 mars 2023). ”Grekland utlyser val i maj”. Dagens Industri. https://www.di.se/nyheter/grekland-utlyser-val-i-maj/. Läst 25 mars 2023.
- ^ ”Parliament in Election Year” (på engelska). www.parliament.nz. https://www.parliament.nz/en/visit-and-learn/parliament-in-election-year/. Läst 23 januari 2023.
- ^ Умер диссидент Виктор Исаакович Файнберг (ryska)
- ^ https://www.kathimerini.gr/society/562216114/pethane-o-teos-vasilias-konstantinos/ (grekiska)
- ^ https://royalcentral.co.uk/europe/greece/do-not-publish-breaking-king-constantine-ii-the-last-king-of-greece-dies-aged-82-185319/ (engelska)
- ^ https://norran.se/familj/dodsfall/artikel/sven-johansson-/re8po4xr
- ^ Lindström, Albin (16 januari 2023). ”SD-ledamoten Mats Nordberg är död”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-ledamoten-mats-nordberg-ar-dod. Läst 20 januari 2023.
- ^ https://cargodisplayads.com/till_minne/api/v1/adImage/2023-01-27-180434-71178a02/6d3de4f4-5f1a-4e38-91ff-56e4e995627c.png
- ^ Ukraine Interior Minister Killed in Helicopter Crash Near Kyiv Region Kindergarten (engelska)
- ^ https://www.prensalibre.com/guatemala/politica/fallece-alvaro-colom-expresidente-de-guatemala-confirman-fuentes-allegadas-a-la-familia-breaking/ (spanska)
- ^ https://unt.se/bli-prenumerant/artikel/r93xo2zr/unt-2m2kr_s_22
- ^ Ahmed, Basant (4 februari 2023). ”President Sisi Mourns Death of Former PM Sherif Ismail” (på engelska). Sada Elbalad English, SEE. https://see.news/president-sisi-mourns-death-of-former-pm-sherif-ismail. Läst 5 februari 2023.
- ^ Waxin, Folke (5 februari 2023). ”Pakistans expresident Pervez Musharraf död”. Sveriges radio. https://sverigesradio.se/artikel/pakistans-expresident-pervez-musharraf-dod. Läst 5 februari 2023.
- ^ https://www.blesk.cz/clanek/zpravy-politika/673741/zemrel-lubomir-strougal-98-komunisticky-papalas-dozival-v-ustrani-a-trpel-psychickou-nemoci.html
- ^ https://www.interfax.ru/russia/885396
- ^ https://www.eulenspiegel.com/home/aktuell/1318-hans-modrow-ist-tot.html (tyska)
- ^ https://apnews.com/article/politics-germany-government-obituaries-hans-modrow-east-76049e268bdc40e08e1a7ae34142119b (engelska)
- ^ https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Rr77qd/aftonbladet-direkt?pinnedEntry=1053366
- ^ ”Arne Treholt (80) er død” (på norska). 12 februari 2023. https://www.aftenposten.no/norge/i/JQv7qm/arne-treholt-80-er-doed. Läst 12 februari 2023.
- ^ https://www.expressen.se/nyheter/rolf-wirten-har-avlidit/
- ^ https://www.expressen.se/nyheter/mats-lofving-hittad-avliden-/
- ^ Tony Earl, Wisconsin's 41st governor who championed the environment, equal rights, dies at age 86 (engelska)
- ^ Baroness Boothroyd, first female Speaker of the House of Commons, has died aged 93 (engelska)
- ^ ‘He was a titan in Idaho politics’: Former Idaho Gov. Phil Batt dies (engelska)
- ^ The World Mourns the Passing of Judy Heumann, Disability Rights Activist (engelska)
- ^ Georgina Beyer, the world's first openly transgender MP, has died (engelska)
- ^ Traute Lafrenz Page (engelska)
- ^ Kenya's first elected female MP and mayor Grace Onyango is dead (engelska)
- ^ https://www.dn.se/sverige/fore-detta-riksdagsledamoten-barbro-westerholm-dod/
- ^ ”Gullan Lindblad”. Familjesidan.se. https://www.familjesidan.se/cases/2690e094-47ad-4cf6-a84b-8ca57d255901/funeral-notices. Läst 16 september 2023.
- ^ ”Henry Kissinger död – diplomaten blev 100 år”. www.expressen.se. 30 november 2023. https://www.expressen.se/nyheter/varlden/henry-kissinger-dod-blev-100-ar/. Läst 1 december 2023.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Politikåret 2023.
