Krigsåret 1984

	Krigsåret 1984
	1983 · 1984 · 1985
Humaniora och kultur
	Datorspel · Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater · TV
Samhällsvetenskap och samhälle
	Ekonomi · Krig · Politik · Sport
Teknik och vetenskap
	Meteorologi · Teknik · Vetenskap

Pågående krig[redigera | redigera wikitext]

Afghansk-sovjetiska kriget (1979-1989)
- Sovjet och Afghanistan på ena sidan
- Afghanska mujahedin (med stöd från USA, Pakistan och flera arabländer) på den andra sidan

3 januari - Västdiplomater i Maputo uppger att regeringsfientliga rebeller i Moçambique beställt en blodig massaker på 60 busspassagerare i de norra delarna, då Sydafrikastödd gerilla stoppat bussen och beordrat passagerarna att stiga ur, för att sedan råna dem och skjuta ihjäl dem.^[2]
4 januari - Ett hundratal människor dödas och minst 400 såras vid israeliska flyganfall mot staden Baalbek i östra Libanon, ett anfall som enligt Israels militär är riktat mot Iranstödda shiamuslimska baser, från vilka operationer mot Israel utförts.^[2]
7 januari - Enligt Sydafrikas försvarschef Constant Viljoen har 324 gerukkasikdater samt kubanska och angolanska soldater dödats vid en tredagarsstrid i södra Angola.^[2]
30 januari - Dokument från nazisttiden och hundratals fotografier med Adolf Hitler uppges ha påträffats bland tillhörigheter efter en tidigare underrättelseofficer, Fred Schiesser, som avlesd i augusti 1983, uppe på vinden i hans hem nära Golden i British Columbia, Kanada.^[2]

14 februari-19 mars - En iransk offensiv, operation Kheibar, sätter iranska trupper i Basras närhet. Irak använder senapsgas och sarin i sitt försvar.
15 februari - Iran inleder en offensiv längsmed de centrala frontavsnitten i kriget mot Irak.^[2]

5 mars - Sveriges överbefälhavare Lennart Ljung informerar till Sveriges regering om den månadslånga ubåtsjakten i Karlskrona.^[2]
14 mars - Sveriges regering gör upp med de borgerliga partierna i Sveriges riksdag om pengar till Sveriges försvar. Inom tre år skall ytterligare 2,2 miljarder SEK anslås.^[2]
29 mars - Finland och Sverige tecknar i Helsingfors avtal om att Finland köper 15-20 begagnade svenska Draken-jaktflygplan för närmare 300 miljoner SEK.^[2]

1 april - Generallöjtnant Erik Bengtsson tillträder på posten som arméchef i Sverige.^[2]
11 april - Sveriges marina myndigheter avblåser den två månader långa ubåtsjakten i Karlskrona skärgård.^[2]
22 april - En svensk och sju amerikanska fredsaktivister ur Plogbil åtta bryter sig in i amerikanska vapentillverkaren Martin Mariettas lokaler i Orlando, och saborterar missiler samt häller människoblod på olika handlingar och maskiner. De grips efter aktionen, när de sjunger kampsånger.^[2]
26 april - Den för krigsförbrytelser dömda tyska krigsförbrytaren Rudolf Hess firar sin 90-årsdag. I Stockholm bryter ett tiotal skinnskalar in på Sovjetunionens ambassad i Stockholm och kräver att han friges. De grips och ställs inför rätta.^[2]

8 maj - Sovjetiska styrkor uppges ha erövrat halva Panjshirdalen i Afghanistan.^[2]
10 maj - Internationella domstolen i Haag befaller USA att stoppa sina militära aktioner i Nicaragua, och anklagar USA för att ha minerat Nicaraguas hamninlopp.^[2]

5
- Den indiska armén stormar Gyllene templet, där ett antal separatistiska sikher har barrikaderat sig, varvid nära 600 soldater och separatister dödas.^[2]
- 40-årsminnet av Dagen D uppmärksammas.^[2]
14 juni - Nederländernas parlament beslutar att ge den nederländska regeringen tid på sig att fram till 1 november 1985 bestämma om de NATO skall pacera ut 48 kryssningsmissiler i Nederländerna eller inte.^[2]
28 juni - Israel och Syrien utväxlar krigsfångar för första gången på 10 år.^[2]

Augusti - Tamilska befrielsetigrarna tillkännager en ihållande gerillakampanj.
27 augusti - Australien och Nya Zeeland samt 12 andra länder i södra Stilla havet uttalar sig för att deras område skall utropas som kärnvapenfri zon.^[2]

6 september - Marskalk Nikolaj Ogarkov avgår som sovjetisk överbefälhavare.^[2]
20 september - 10 libaneser och 2 amerikaner dödas, och ett sextiotal människor skadas, vid då en självmordsförare i en stationsvagn med nästan 200 kilo sprängämnen forcerar ambassadvaktens spärrar på USA:s ambassad i Beirut.^[2]
25 september - Frankrike och Libyen inleder tillbakadragandet av sina trupper från Tchad.^[2]
29 september - Cirka 30 000 personer demonstrerar i Fulda mot NATO:s höstmanöver i Hessen.^[2]

12 - IRA försöker döda Thatcher med bombattentatet i Brighton; fem andra dör.^[2]
15 oktober - El Salvadors president José Napoleón Duarte träffar ledare för vänstergerillan i byn La Palma i norr, nära gränsen till Honduras.^[2]
18 oktober - Iran inleder en ny storoffensiv mot Irak, och hårda strider rapporteras vid ett strategiskt viktigt gränsavsnitt, 100 meter öster om Bagdad.^[2]

25 november - Minst två nordkoreanska och en sydkoreansk soldat dödas vid ett allvarligt intermezzo vid Pannumjon, sedan en sovjetisk trustgrupp besökt stilleståndslinjenb vid 38:e breddgraden, ur vilken en person avviker och springer mot den sydkoreanska sidan.^[2]

6 december - Utegångsförbud införs nattetid i Colombo av Sri Lankas regering.^[2]
30 december - Österrikiske förre SS-majoren Walter Reders nådansökan avslås i Marzabotto i Italien av en "jury" bestående av 238 överlevande samt släktingar till offren i Marzabottomassakern 1944.^[2]