John Cowper Powys

Från Wikipedia
John Cowper Powys
Född8 oktober 1872[1][2][3]
Shirley (parishhuvudort)[4], Storbritannien
Död17 juni 1963[1][2][3] (90 år)
Blaenau-Ffestiniog, Storbritannien
Medborgare iStorbritannien[5]
Utbildad vidCorpus Christi College, Cambridge
Sherborne School
SysselsättningPoet, författare[6], filosof, litteraturkritiker
MakaMargaret Alice Powys
(g. 1896–)
BarnLittleton Alfred Powys (f. 1902)
FöräldrarCharles Francis Powys
Redigera Wikidata

John Cowper Powys [ˌdʒɒn ˌkuːpər ˈpoʊ.ɪs], född 8 oktober 1872 i Shirley, död 17 juni 1963 i Blaenau Ffestiniog, var en brittisk (engelsk-walesisk) författare av romaner, essäer och dikter, samt föreläsare och filosof.

Liv[redigera | redigera wikitext]

John Cowper Powys föddes som äldste son till Charles Francis Powys (1843–1923) och Mary Cowper Johnson. Fadern var kyrkoherde i den engelska församlingen Shirley åren 1871–1879, därefter i Dorchester några år, innan familjen slutligen hamnade i Montacute i Somerset, där fadern verkade åren 1885–1918. I den stora syskonskaran blev även bröderna Llewelyn Powys och Theodore Francis Powys kända författare. John Cowper Powys fick sin grundutbildning vid Sherborne School, en mycket gammal internatskola för pojkar i den lilla staden Sherborne i sydvästra England, med början vid tio års ålder i maj 1883. Han fortsatte sina studier vid universitetet i Cambridge (Corpus Christi College), varifrån han examinerades 1894. Han gifte sig med Margaret Lyon den 6 april 1896. De fick en son tillsammans, Littleton Alfred Powys (1902–1954). John Cowper Powys försörjde familjen i fyrtio år dels som lärare och dels som föredragshållare. Det sistnämnda började på uppdrag av Oxford-universitetets folkbildningsprogram i England, vilket sedan utsträcktes till övriga Europa och slutligen till USA. Där bodde Powys i tre decennier, 1904-1934. Efter återkomsten till Storbritannien bosatte han sig i juli 1935 i walesiska Corwen. I maj 1955 bytte han hemort igen och flyttade till Blaenau Ffestiniog, där han slutade sina dagar sommaren 1963.

Omdömen[redigera | redigera wikitext]

Kort före John Cowper Powys bortgång publicerade Henry Miller en hyllning till honom, kallad "den odödlige barden". I den berättade Miller att han tidigt åhörde en föreläsning av honom i New York och att han trettio år senare fick äran att besöka honom i hans hem i Corwen. Miller ansåg Självbiografin (1934; svensk översättning 2009) vara den största i sin genre. "När man läser den känner man att han levt sitt liv till brädden. En sällsam och mäktig ande andas – eller snarare blåser – igenom den." Romanen A Glastonbury Romance (1932), som inte är översatt till svenska (2022), betraktade Miller som "unik i hela den engelska litteraturen". Han njöt så av att läsa den att han "fasade för att komma till slutet" och nöjde sig med att läsa ett fåtal sidor åt gången i nästan ett år.[7]

Verk (urval)[redigera | redigera wikitext]

Dikter[redigera | redigera wikitext]

  • Poems (London: W. Rider & Son, 1899)
  • Lucifer: a poem (1956; skriven 1905)omaner

Romaner[redigera | redigera wikitext]

  • Ducdame (1925)
  • Wolf Solent (1929)
    • Wolf Solent, Del 1: Koltrastens sång, översättning av Sven Erik Täckmark (Stockholm: Coeckelberghs förlag, 1975)
    • Del 2: Att uthärda eller fly? (dito, 1975; båda delarna nyutgivna 1988 på samma förlag)
  • A Glastonbury Romance (New York: Simon & Schuster, 1932) Digitalisering av den femte tryckningen 1934. En förkortad version, men inte så mycket som senare utgåvor. (archive.org) (engelska)
  • Weymouth Sands (New York: Simon & Schuster, 1934)
  • Jobber Skald, den brittiska utgåvan av Weymouth Sands (London: John Lane, 1935)
  • Maiden Castle (1936)
  • Owen Glendower : An historical novel (1940)
  • Porius: a romance of the Dark Ages (1951)

Essäer[redigera | redigera wikitext]

  • The Meaning of Culture (1929)
    • Modern själskultur, översättning Alf Ahlberg (Stockholm: Natur & Kultur, 1935; reviderad nyutgåva som Kulturens mening (Tollarp: Studiekamraten, 1994)
  • In Defence of Sensuality (London: Victor Gollancz, 1930)
  • A Philosophy of Solitude (1933)
    • Ensamhetens filosofi, översättning av Sven Erik Täckmark och Gunnar Lundin (Tollarp: Ariel skrifter, 2004)
  • The Art of Happiness (1935)
    • Lyckans väsen: en bok om konsten att vara lycklig, översättning Hanna Diedrichs (Natur & Kultur, 1937)
  • The Pleasures of Literature (1938)
  • The Art of Growing Old (1944)
  • Dostoievsky (1946)
  • Rabelais : his life, the story told by him, selections therefrom here newly translated, and an interpretation of his genius and his religion (London: Bodley Head, 1948)
  • In Spite of: A Philosophy for Everyman (1953)

Självbiografi[redigera | redigera wikitext]

  • Autobiography (1934)
    • Självbiografin, översättning Mikael Nydahl och Sven Erik Täckmark (Tollarp: Ariel, 2009)

Brevsamlingar[redigera | redigera wikitext]

  • David Goodway (red.): Letters of John Cowper Powys and Emma Goldman (London: Cecil Woolf, 2008)
  • Jacqueline Peltier (red.): Proteus and the Magician: The Letters of Henry Miller and John Cowper Powys (London: The Powys Society, 2014)
  • John Cowper Powys: Letters to Henry Miller (Village Press, 1975)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Henry Miller: Den odödlige barden, översatt av Sven Erik Täckmark. Ingår i tidskriften Jakobs stege nr 2/1977. Originalet tryckt separat av Village Press 1973 som The Immortal Bard – a Tribute to John Cowper Powys.
  • John Cowper Powys: Självbiografin (Ariel, 2009)

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, John Cowper Powys, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, John Cowper Powys, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Perlentaucher.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris, 12 juni 2009, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ Millers text ursprungligen tryckt i The Review of English Literature, January 1963 (Volume IV, Nr 1). Översatt till svenska 1977. Se källor.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]