International Hockey League (1945–2001)

Från Wikipedia
International Hockey League
Grundad1945
Nedlagd2001
LänderKanada Kanada (1 lag)
USA USA (10 lag)
KonferenserEastern
Western
Antal klubbar11 lag (2000–2001)
Organisation
HuvudkontorUSA Detroit, Michigan, USA
KommissarieDouglas Moss
Sportsligt
Flest titlarCincinnati Mohawks (5 st)
Statistik
Flest matcherJock Callander (1 054)
Flest målDave Michayluk (547)
Flest assistsLen Thornson (826)
Flest poängLen Thornson (1 252)
Flest utv.minKevin Evans (3 083)

International Hockey League (IHL) var en nordamerikansk professionell ishockeyliga som var verksam i Kanada och USA mellan 1945 och 2001.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ishockeyligan grundades den 5 december 1945 i Windsor, Ontario i Kanada av Jack Adams och sju andra individer. Syftet var att ha en ishockeyliga som spelades inom den binationella regionen Detroit-Windsor och innehöll ishockeyspelare som hade tjänstgjort i andra världskriget. De första fyra lagen var Detroit Auto Club, Detroit Bright's Goodyears, Windsor Gotfredsons och Windsor Spitfires. Ligans slutspelstrofé fick namnet Turner Cup, namngiven efter ishockeymålvakten Joe Turner som stupade vid slaget om Hürtgenskogen.[1]

Fram till mitten av 1990-talet var IHL en av farmarligorna till National Hockey League (NHL). År 1995 beslutade IHL att låta ishockeylag från Chicago, Detroit och San Fransisco få spela i IHL. NHL såg dock detta som ett direkt hot mot NHL och deras medlemslag.[2] NHL svarade med att avbryta de flesta samarbetsavtal med ishockeylagen i IHL[3] och uppmanade samtidigt farmarligan American Hockey League (AHL) att ta in fler ishockeylag för att minimera antalet spelare, med NHL-kontrakt, att spela i IHL[2].

Den 4 juni 2001 meddelade IHL att ishockeyligan skulle upphöra. Dagen efter anslöt sex IHL-lag, Chicago Wolves; Grand Rapids Griffins; Houston Aeros; Manitoba Moose; Milwaukee Admirals och Utah Grizzlies, till AHL.[4]

Lag[redigera | redigera wikitext]

Samtliga ishockeylag som spelade i IHL.

Vinnare[redigera | redigera wikitext]

Samtliga vinnare av IHL:s slutspel.[7]

  • 1945–1946: Detroit Auto Club
  • 1946–1947: Windsor Spitfires
  • 1947–1948: Toledo Mercurys
  • 1948–1949: Windsor Hettche Spitfires
  • 1949–1950: Chatham Maroons
  • 1950–1951: Toledo Mercurys
  • 1951–1952: Toledo Mercurys
  • 1952–1953: Cincinnati Mohawks
  • 1953–1954: Cincinnati Mohawks
  • 1954–1955: Cincinnati Mohawks
  • 1955–1956: Cincinnati Mohawks
  • 1956–1957: Cincinnati Mohawks
  • 1957–1958: Indianapolis Chiefs
  • 1958–1959: Louisville Rebels
  • 1959–1960: St. Paul Saints
  • 1960–1961: St. Paul Saints
  • 1961–1962: Muskegon Zephyrs
  • 1962–1963: Fort Wayne Komets
  • 1963–1964: Toledo Blades
  • 1964–1965: Fort Wayne Komets
  • 1965–1966: Port Huron Flags
  • 1966–1967: Toledo Blades
  • 1967–1968: Muskegon Mohawks
  • 1968–1969: Dayton Gems
  • 1969–1970: Dayton Gems
  • 1970–1971: Port Huron Flags
  • 1971–1972: Port Huron Wings
  • 1972–1973: Fort Wayne Komets
  • 1973–1974: Des Moines Capitols
  • 1974–1975: Toledo Goaldiggers
  • 1975–1976: Dayton Gems
  • 1976–1977: Saginaw Gears
  • 1977–1978: Toledo Goaldiggers
  • 1978–1979: Kalamazoo Wings
  • 1979–1980: Kalamazoo Wings
  • 1980–1981: Saginaw Gears
  • 1981–1982: Toledo Goaldiggers
  • 1982–1983: Toledo Goaldiggers
  • 1983–1984: Flint Generals
  • 1984–1985: Peoria Rivermen
  • 1985–1986: Muskegon Lumberjacks
  • 1986–1987: Salt Lake Golden Eagles
  • 1987–1988: Salt Lake Golden Eagles
  • 1988–1989: Muskegon Lumberjacks
  • 1989–1990: Indianapolis Ice
  • 1990–1991: Peoria Rivermen
  • 1991–1992: Kansas City Blades
  • 1992–1993: Fort Wayne Komets
  • 1993–1994: Atlanta Knights
  • 1994–1995: Denver Grizzlies
  • 1995–1996: Utah Grizzlies
  • 1996–1997: Detroit Vipers
  • 1997–1998: Chicago Wolves
  • 1998–1999: Houston Aeros
  • 1999–2000: Chicago Wolves
  • 2000–2001: Orlando Solar Bears

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Russian Penguins spelade 13 bortamatcher i USA under säsongen 1993–1994.
  2. ^ Soviet Wings spelade 17 bortamatcher i USA under säsongen 1994–1995.

Noter[redigera | redigera wikitext]