Hovsta
| Hovsta | |
| Tätort | |
 Hovsta församlingsgård i februari 2010
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Närke |
| Län | Örebro län |
| Kommun | Örebro kommun |
| Distrikt | Hovsta distrikt, Axbergs distrikt |
| Koordinater | 59°20′44″N 15°13′32″Ö / 59.34556°N 15.22556°Ö |
| Area | 147 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 2 782 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 18,9 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T5988[2] |
| Beb.områdeskod | 1880TB108 (1960–)[3] |
| Geonames | 2704638 |
  Ortens läge i Örebro län
| |
| Wikimedia Commons: Hovsta | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Hovsta [hå:vsta] är en tätort i Örebro kommun, belägen 9 km norr om Örebro centrum, utmed Riksväg 50. 2 km västerut ligger sjön Lången.
Några kilometer söder om tätorten ligger sockenkyrkan för Hovsta socken, Hovsta kyrka belägen i norra delen av tätorten Örebro.
Namnet Hovsta[redigera | redigera wikitext]
Namnet skrevs 1304 Hosto, 1335 Hoostæ. Efterleden är -sta, 'plats, ställe'. Förleden är enligt en något osäker tolkning mansnamnet Ho(r)/Ho(e) som betyder hór, 'hög'.[4]
Historia[redigera | redigera wikitext]
På 1864 års häradskarta fanns inte dagens tätort utmärkt. Istället finns en bebyggelse kallad Hofsta ungefär där Lillån ligger idag. Dagens Hovsta började byggas som ett järnvägssamhälle, när Köping-Hults Järnväg drogs fram emellan Örebro och Ervalla år 1856. De gamla gårdarna Kumla, Lund, Mellangården och Lillgården utgjorde grunden i stationssamhället. Snart uppstod en bebyggelse bestående av villor och även sommarstugor. Olika näringsidkare etablerade sig, som till exempel snickare, målare, cykelverkstad och damfrisör.
Efter att Axbergs landskommun gått upp i Örebro kommun 1971 rådde länge byggstopp i Hovsta.[källa behövs] I början av 1970-talet började man diskutera en utbyggnad, med siktet inställt på 2 400 invånare år 1977 och 3 600 invånare år 1978 [5]. Utbyggnadsförslaget omfattade även flerfamiljshus, och bebyggelse öster om nuvarande Riksväg 50. Så omfattande har utbyggnaden hittills inte blivit.
För att utbyggnaden skulle kunna äga rum, krävdes infrastruktursatsningar såsom vatten, avlopp, skola, affär och kommunikationer. Skola (F-6), daghem, centrumanläggning invigdes 1976. Redan 1972 hade en "matarbusslinje" till Lillån etablerats. År 1976 förlängdes den ordinarie stadsbusslinjen till Hovsta. Vilket medförde att persontrafiken upphörde den 22 maj 1977 att stanna vid Hovsta station.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Hovsta 1960–2020[6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 324 | |||
| 1965 | 300 | |||
| 1970 | 259 | |||
| 1975 | 1 240 | |||
| 1980 | 2 121 | |||
| 1990 | 2 693 | 164 | ||
| 1995 | 2 831 | 164 | ||
| 2000 | 2 744 | 166 | ||
| 2005 | 2 773 | 166 | ||
| 2010 | 2 785 | 166 | ||
| 2015 | 2 831 | 158 | ||
| 2020 | 2 782 | 147 | ||
Samhället[redigera | redigera wikitext]
I orten finns skola (F-6), förskola och en centrumanläggning.
Vid centrumanläggningen finns frisersalong, närbutik och pizzeria.
Nordöstra delen av samhället Hovsta ligger utanför Hovsta socken i Axbergs socken.
Lundhagskyrkan ligger vid infarten till Hovsta från Riksväg 50 och drivs av Hovsta frikyrkoförsamling, som samarbetar med Evangeliska frikyrkan. Axbergs församling har också ett församlingshem i Hovsta. Det ligger även det vid infarten till Hovsta, och är ritat av Jerk Alton.
Idrott[redigera | redigera wikitext]
Hovsta idrottsförening (Hovsta IF) instiftades år 1976. Kårsta golfklubb, grundad 1991, ligger 1 km väster om Hovsta.
Bilder[redigera | redigera wikitext]
-
Hovsta centrum med postkontor och livsmedelsbutik (1986). -
Stationshuset i Hovsta, nu rivet (1981). -
Stationshuset år 1922. -
På fälten väster om Hovsta en januaridag 2010. Byn Kårsta ses i fjärran. -
Hovsta kyrka i vinterskrud en januaridag (2016).
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 17 december 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
- ^ Nerikes Allehanda 1972
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- J.L. Saxon: Närkes kyrkor i ord och bild. Bröderna Lindströms förlags AB, Stockholm 1928
- Daniel Larson: Hovsta kyrka och församling. Vad gamla protokoll berätta. Stiftelsen Hovsta församlingshus. Kumla 1947.
- Svenska Län. Örebro läns förvaltning och bebyggelse Del II. Bokförlaget Svenska Län AB Göteborg 1948.
- Christer Blohm (red.): Lillån och Hovsta 1950-1991. CEBE Läromedel, Örebro 1992.
- Lennart Westesson: Lokaltrafiken i Örebro - en historik. Sällskapet Gamla Örebro 1987.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hovsta.
