Axbergs socken
| Axbergs socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Närke |
| Härad | Örebro härad |
| Kommun | Örebro kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 97 kvadratkilometer |
| Upphov till | Axbergs landskommun Axbergs församling |
| Motsvarar | Axbergs distrikt |
| Tingslag | Östernärkes domsagas tingslag (–) Glanshammars och Örebro tingslag (–) Örebro tingslag (–) |
| Karta | |
  Axbergs sockens läge i Örebro län. | |
| Koordinater | 59°21′42″N 15°12′53″Ö / 59.36166667°N 15.21472222°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2216 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Axbergs distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Axbergs socken i Närke ingick i Örebro härad, ingår sedan 1971 i Örebro kommun och motsvarar från 2016 Axbergs distrikt.
Socknens areal är 97,26 kvadratkilometer, varav 92,13 land.[1] År 2000 fanns här 2 061 invånare.[2] Tätorten Ölmbrotorp samt kyrkbyn Axberg med Axbergs kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Axbergs socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Axbergs församling och för de borgerliga frågorna till Axbergs landskommun. Landskommunen utökades 1952 som 1971 uppgick i Örebro kommun.[2] Församlingen utökades 2002.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Axberg, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Närke.[4]
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Axbergs socken ligger norr om Örebro med sjön Lången i sydväst, sjön Väringen i nordväst, Dyltaån i norr och skogstrakten Käglan i öster. Genom mellersta Axberg sträcker sig Örebroåsen i nord-sydlig riktning. Socknen består av slättbygd och skogsbygd.[5][1][6]
Socknen gränsade i norr till Nora socken och Ervalla socken, i öster till Ödeby socken och Glanshammars socken, i söder till Rinkaby socken och Hovsta socken, och i väster till Kils socken.
Dylta bruks herrgård ligger i den östra delen av området. Här låg tidigare Dylta svavelbruk. Axbergshammars säteri, som fram till 1858 var plats för stångjärnshammare, ligger i norra delen. Kvinnerstaskolan, ett naturbruksgymnasium som drivs av Örebro kommun, ligger i södra delen av Axberg. Vid Kvinnerstatorp fanns Dylta kalkbruk under åren 1923-1975. Verksamheten sysselsatte som mest 150 man och ägdes av AB Strå Kalkbruk. Av kalkbrytningen återstår två gamla kalkbrott, varav det ena under sommaren används som badplats.
Norr om Kvinnerstaskolan ligger Gammelgården från 1600- eller möjligen 1500-talet. Denna gård är säte för Axberg-Hovsta hembygdsförening.
Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]
Boplatser från stenåldern är funna liksom några mindre gravfält och spridda gravar från järnåldern.[6][5][7][8]
Namnet[redigera | redigera wikitext]
Namnet (1314 Axaberg) har i efterleden berg syftande på höjden där kyrkan ligger. Förleden har oklar tolkning.[9]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Axbergs socken 1780–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1780 | 935 | |||
| 1790 | 984 | |||
| 1800 | 1 024 | |||
| 1810 | 1 089 | |||
| 1820 | 1 178 | |||
| 1830 | 1 392 | |||
| 1840 | 1 450 | |||
| 1850 | 1 423 | |||
| 1860 | 1 676 | |||
| 1870 | 1 972 | |||
| 1880 | 1 925 | |||
| 1890 | 1 893 | |||
| 1900 | 1 843 | |||
| 1910 | 1 786 | |||
| 1920 | 1 816 | |||
| 1930 | 1 879 | |||
| 1940 | 1 649 | |||
| 1950 | 1 637 | |||
| 1960 | 1 545 | |||
| 1970 | 1 445 | |||
| 1980 | 1 800 | |||
| 1990 | 2 010 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet | ||||
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Axberg socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Axberg socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Axbergs socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Axbergs socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Örebro län, del 2 Hermes 1960 libris
- Sven-Harry Larsson: Axbergs socken och dess minnen. Örebro Dagblads tryckeri 1923. (Nytryck i Axberg-Hovsta Hembygdsförenings regi 1985)
- Svenska Län. Örebro läns förvaltning och bebyggelse Del II. Bokförlaget Svenska Län AB Göteborg 1948.
- Arthur Pettersson: Industriepoken Dylta kalkbruk 1923-1975. I Gammelgården II, utgiven av Axberg-Hovsta hembygdsförening 1994.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Arkiv relaterade till Axbergs socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Axbergs socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.