Hilding Ångström

Hilding Ångström
	Hilding Ångström
Född	31 mars 1890; Adolf Fredriks församling, Sverige
Död	28 augusti 1979 (89 år); Sigtuna församling, Sverige
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Ingenjör
Maka	Margareta Ångström
Barn	Anders Ångström (f. 1921)
Föräldrar	Knut Ångström
	Redigera Wikidata

Hilding Knutsson Ångström, född 31 mars 1890 i Stockholm, död 28 augusti 1979 i Sigtuna,^[2] var en svensk civilingenjör och uppfinnare. Han var son till fysikern Knut Ångström, gift med översättaren Margareta Ångström och far till regissören Anders Ångström.

Efter studentexamen i Uppsala 1909 utexaminerades Ångström från Kungliga Tekniska högskolan 1913. Han blev reservofficer 1916 och var kapten i Signalregementets reserv. Han var mariningenjörselev 1908, praktiserade vid Hagfors lokreparationsverkstad 1909, var ritare och konstruktör vid Siemens-Schuckert i Berlin 1911–1912, praktiserade vid Porjus kraftverksbygge 1911, var konstruktör, offertingenjör och provningsingenjör vid ASEA 1914–1918, konsulterande ingenjör vid Elektriska prövningsanstalten i Stockholm 1918, driftsingenjör vid Malmö stads spårvägar (där han tjänstgjorde under Einar Hultman) 1919–1925, anställd vid General Electric i Erie, USA, 1920–1921, verkställande direktör och ingenjör vid Upsala Spårvägs AB 1925–1943 samt verkställande direktör och trafikchef vid Spårvägs AB Upsala-Mälaren 1926–1930.

Ångström var styrelseledamot i Upsala Spårvägs AB 1925–1939, Spårvägs AB Upsala-Mälaren 1926–1930, Svenska Spårvägs-, Buss- och Förortsbaneföreningen 1928–1943 och medlem av Elektriska standardiseringskommittén för elektriska banmotorer.^[3]. Han uppfann en apparat som ska se till att radiostörningar tas bort. Han gjorde även ett 30-tal andra uppfinningar.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Bidrag till frågan om kullager vid elektriska spårvägar och banor (Teknisk Tidskrift, Elektroteknik, häfte 8, 1920)
Destructive Effect of Current on Ball Bearings of Electric Cars (Electric Railway Journal, Volume 77, No. 21, 1921)
Eine neue Rollenlagerkonstruktion für elektrischen Strassenbahn- und Eisenbahnbetrieb: Vorschlag für eine Normalkonstruktion (Verkehrstechnik, H. 25a, 1925)
Helautomatiska omformarestationer för bandrift (Svenska Spårvägsföreningen, Årsmötet 1929, 1930)
Sveriges första snabbspårväg med helautomatisk krafttillförsel (Teknisk Tidskrift 1930, häfte 36, Elektroteknik 9, 1930)
Kraftekonomi vid elektriska spårvägar och förortsbanor (Byggnadsvärlden, 1933)
Orsaken till korrugering av kontaktledningar olika byglars inverkan på de s.k. rappningsfenomenen, särskilt vid eljärnvägsdrift, och sambandet med radiostörningar (Ingenjörsvetenskapsakademiens handlingar, 1939)
Den krympande jorden: våra kommunikationer (Tekniken och framtiden, del 2, 1945)

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c d] Sveriges dödbok, 18900331-0498 Ångström, Hilding Knutsson, läst: 8 november 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0) Sveriges Släktforskarförbund, Riksarkivet 2003
^ Vem är vem inom handel och industri? 1944-45, s. 578

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

[ebe31cb210440a43be3046c36966c032e5c17fbf-1] [a b c d] Sveriges dödbok, 18900331-0498 Ångström, Hilding Knutsson, läst: 8 november 2018.^{[källa från Wikidata]}

[2] Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0) Sveriges Släktforskarförbund, Riksarkivet 2003

[3] Vem är vem inom handel och industri? 1944-45, s. 578

[1]

[2]

[3]