Damolympiaden 1924

Från Wikipedia
Women's Olympiad (Damolympiaden 1924)
Storbritannien
PlatsLondon
Tidpunkt4 augusti
År1924
Marguerite Radideau
Mary Lines
Hilda Hatt
Violette Morris

Damolympiaden 1924 (engelska Women's Olympiad, formellt kallad Women’s International and British Games,[1] franska Grand meeting international féminin) var den första internationella tävlingen i friidrott för damer[2] i Storbritannien.[3] Tävlingen hölls[4][5] den 4 augusti[6][7][8] 1924[9][10] i London[11][12] i Storbritannien.[13]

Tävlingarna[redigera | redigera wikitext]

I spåren av den framgångsrika första Damolympiaden 1922 och Monacospelen 1921, 1922 och 1923 växte intresset för damidrott även på andra håll. I England grundades "Women’s Amateur Athletic Association" (WAAA) 1922[2] som organiserade de första officiella brittiska mästerskapen[3] i friidrott (WAAA Championships) för damer den 18 augusti 1923 på Oxo Sports Ground i Downham utanför London. I USA arrangerade "Amateur Athletic Union" (AAU) de första amerikanska mästerskapen i friidrott för damer den 29 september 1923 på Weequahic Park i Newark, New Jersey.

Damolympiaden 1924 organiserades i samarbete med tidningarna[3] News of the World, Sporting Life och Daily Mirror i samarbete med WAAA och Fédération Sportive Féminine Internationale[1] (FSFI) under dess ordförande Alice Milliat.

Tävlingen samlade deltagare från åtta nationer:[3] Belgien, Frankrike, Italien, Kanada (endast uppvisningsgrenar), Schweiz, Storbritannien, Tjeckoslovakien och USA (endast uppvisningsgrenar). Idrottsspelen blev ett betydande steg för damidrotten.

Lag Land Deltagare Lag Land Deltagare
1
Belgien Belgien
?
2
Frankrike Frankrike
?
3
Italien Italien
?
4
Kanada Kanada
?
5
Schweiz Schweiz
?
6
Storbritannien Storbritannien
?
7
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
?
8
USA USA
?

Deltagarna[14] tävlade[11] i[9] 12 grenar:[3] löpning (100 yards, 250 meter, 1000 meter), stafettlöpning 4 x 110 yards, stafettlöpning 4 x 220 yards och häcklöpning 120 yards, gång 1000 meter, höjdhopp, längdhopp, diskuskastning, kulstötning och spjutkastning. Tävlingen innehöll även uppvisningsgrenar i cykelsport (two-thirds of a mile bicycle sprint),[10] netball och gymnastik.

Idrottsspelen hölls[14][10][12]Stamford Bridge[6][7][5] i stadsdelen Fulham i sydvästra London[13]. Det samlade[1] 25 000 åskådare.[6][2]

Medaljörer[redigera | redigera wikitext]

I stort sett samtliga guldmedaljer gick till tävlande från Frankrike och Storbritannien.

Under tävlingen sattes[14] 7[4][8] världsrekord:[3][10][15][16] Mary Lines på 120 häcklöpning och 250 meter löpning, Edith Trickey på 1000 meter löpning, Albertine Regel på 1000 meter gång, Elise van Truyen[12] i höjdhopp, Violett Morris i diskuskastning och Louise Groslimond i spjutkastning. Bristfälliga[4][11] rutiner vid resultatmätningarna[13][9] medförde dock att endast två rekord, Trickey i 1000 meter löpning och Regel i 1000 meter gång, senare godkändes officiellt.[14]

Placeringar[11][9] i respektive[3][7][15] gren:[4][12][16]

Gren Guld Silver Brons
100 yards Rose Thompson
Storbritannien Storbritannien
11,2 sek Eileen Edwards
Storbritannien Storbritannien
Marguerite Radideau
Frankrike Frankrike
250 meter Mary Lines
Storbritannien Storbritannien
34,6 sek Vera Palmer
Storbritannien Storbritannien
Marie Mejzlíková I
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
1000 meter Edith Trickey
Storbritannien Storbritannien
3.08,2 min Hilda Hatt
Storbritannien Storbritannien
Ida Degrande
Belgien Belgien
Stafett 4 x 110 yards Storbritannien
Storbritannien
Lag Manor Park
53,4 sek Storbritannien
Storbritannien
Lag London Olympiades
Storbritannien
Storbritannien
Lag Middlesex
Stafett 4 x 220 yards Storbritannien
Storbritannien med
Vera Palmer
Lesley Gamble
Eileen Edwards
Rose Thompson
1.18,6 min Frankrike
Frankrike med
Marguerite Radideau
Georgette Gagneux
Andrée Darreau
Germaine Darreau
1.21,0 min Belgien
Belgien
Häcklöpning 120 yards Mary Lines
Storbritannien Storbritannien
18,2 sek
(17,4 sek i kval.)
Hilda Hatt
Storbritannien Storbritannien
Henriette van Daelen
Belgien Belgien
Gång 1000 meter Albertine Regel
Frankrike Frankrike
5.14,0 min Edith Trickey
Storbritannien Storbritannien
5.23,2 min Keeling
Storbritannien Storbritannien
Höjdhopp Elise Van Truyen
Belgien Belgien
1,51 meter
4 ft 11½ in
Marguerite Patouillet
Frankrike Frankrike
1,49 meter
4 ft 11 in
Ivy Lowman
Storbritannien Storbritannien
1,48 meter
Längdhopp Mary Lines
Storbritannien Storbritannien
5,20 meter Sophie Eliott-Lynn
Storbritannien Storbritannien
Bozena Srámková
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
Diskuskastning Violette Morris
Frankrike Frankrike
30,12 meter Marie Janderová
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
26,73 meter Florence Birchenough
Storbritannien Storbritannien
Kulstötning
två-hands*
Violette Morris
Frankrike Frankrike
19,95 meter Beatrice Manton
Storbritannien Storbritannien
Marie Mejzlíková I
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
Spjutkastning
två-hands*
Louise Groslimond
Schweiz Schweiz
47,65 meter
156 ft ¼ in
Bozena Srámková
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
? Adrienne Kaenel
Schweiz Schweiz
43,19 meter
141 ft ¼ in
  • Vid kastgrenarna kastade varje tävlande dels med höger hand och dels med vänster hand, därefter adderades respektive bästa kast till ett slutresultat

Slutställning[redigera | redigera wikitext]

Ländernas slutplacering, Kanada och USA deltog endast i uppvisningsgrenar.

Placering Land Poäng
1
Storbritannien Storbritannien
61
2
Frankrike Frankrike
24
3
Belgien Belgien
15
4
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
13
5
Schweiz Schweiz
7
6
Italien Italien
?

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Tävlingen blev en stor framgång och ett betydande steg för damidrotten.[3] Uppföljaren hölls 1925 (”Daily Mirror Trophy”[4]) på Stamford Bridge och andra ordinarie damolympiaden 1926 i Göteborg.

I juli 1927 hölls första SM i friidrott för damer och i september 1938 hölls första EM i friidrott för damer.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] DeFrantz, Anita Lucette: The changing role of women in the Olympic Games, sida 18-21 Arkiverad 12 september 2016 hämtat från the Wayback Machine., 1997, Olympic Review, vol. XXVI, no. 15 June-July (läst 14 februari 2018)
  2. ^ [a b c] Peter Gordon, David Doughan: Dictionary of British Women's Organisations, 1825-1960, sida 156-157, 2001, Psychology Press (ISBN 9780713002232) (läst 14 februari 2018)
  3. ^ [a b c d e f g h] Hargreaves, Jennifer: Sporting Females: Critical Issues in the History and Sociology of Women's Sport, sida 131-132, 1994, Routledge (ISBN 9780415070287) (läst 14 februari 2018)
  4. ^ [a b c d e] Giovanni Baldini, Ottavio Castellini, Marco Martini: Il ”ventrale” bellezza di un gesto che fu arte prima di essere sport, sida 59-60, 2014, IAAF (läst 14 februari 2018)
  5. ^ [a b] Women's Olympiad, sida 4, The Singapore Free Press and Mercantile Advertiser, 6 August 1924 (läst 14 februari 2018)
  6. ^ [a b c] Women's Olympiad BFI.org (läst 14 februari 2018)
  7. ^ [a b c] Competitions disparues 7) Jeux Mondiaux Féminins, Résultats par année, Commission documentation et histoire, cdm.athle.com (läst 22 juni 2022)
  8. ^ [a b] Five world's records, sida 19, The Brisbane Courier (QLD), August 6 1924 (läst 14 februari 2018)
  9. ^ [a b c d] Sylvain Charlet: Rétrospective de l'athlétisme féminin, sida 8 Association des Entraineurs d’Ile de France d’athlétisme (AEIFA) (läst 14 februari 2018)
  10. ^ [a b c d] Sport: New World's Records Aug. 18. 1924, Time.com (läst 14 februari 2018)
  11. ^ [a b c d] Chronique de l'athlétisme féminin Marathons.fr (läst 14 februari 2018)
  12. ^ [a b c d] De Vrouwen Meeting Van Londen, Geïllustreerde Sportwereld, N° 174, 16 Augustus 1924 (läst 14 februari 2018)
  13. ^ [a b c] Le parcours d’obstacles de l'athlétisme féminin Granville Athletic Club (läst 14 februari 2018)
  14. ^ [a b c d] World records set in Britain GBR Athletics.com (läst 14 februari 2018)
  15. ^ [a b] Les Sports, L'Œuvre, 6 augusti 1924 s4, BNF.fr (läst 14 augusti 2022)
  16. ^ [a b] Le Sport Et La Femme, L'Auto-vélo, 6 augusti 1924 s4, BNF.fr (läst 14 augusti 2022)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]