4764 Joneberhart
| 4764 Joneberhart | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Edward L.G. Bowell |
| Upptäcktsplats | Anderson Mesa Station |
| Upptäcktsdatum | 11 februari 1983 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (4764) Joneberhart |
| Alternativnamn | 1983 CC, 1989 MA[1] |
| Uppkallad efter | Jonathan Eberhart[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Hungaria-asteroid[2] |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,023 AU |
| Perihelium | 1,841 AU |
| Halv storaxel | 1,932 AU |
| Excentricitet | 0,0472631 |
| Siderisk omloppstid | 2,69 år |
| Medelomloppshastighet | 21,43 km/s |
| Medelanomali | 12,22° |
| Inklination | 24,84° |
| Longitud för uppstigande nod | 134,2° |
| Periheliumargument | 176,8° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 2,8 km |
| Synodisk rotationsperiod | 5,4 h |
| Albedo | 0,803 |
| Absolut magnitud (H) | 14,02[3] |
4764 Joneberhart eller 1983 CC[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 11 februari 1983 av den amerikanske astronomen Edward L.G. Bowell vid Anderson Mesa Station. Den är uppkallad efter Jonathan Eberhart.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 2 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Hungaria.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4764 Joneberhart” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4764. Läst 13 maj 2019.
- ^ [a b c d] ”Minor Planet Center 4764 Joneberhart” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4764. Läst 13 maj 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||