1943

Från Wikipedia

1943 - MCMXLIII 65 år sedan
År 1940 | 1941 | 1942 1943 1944 | 1945 | 1946
Årtionde 1920-talet | 1930-talet 1940-talet 1950-talet | 1960-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi | Krig | Politik | Sport | Utbildning
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1943
Epok: 2:a världskriget 1939-1945	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: Erling Eidem 1931-1950	Statsminister: P. A. Hansson 1936-1946
Finland 1943
Epok: Fortsättningskriget 1941-1944	Regent: Risto Ryti president 1940-1944
Ärkebiskop: Erkki Kaila 1935-1944	Statsminister: J. W. Rangell 1941-1943 Edwin Linkomies 1943-1944
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	99 – 100
Buddhistisk kalender	2487
Nengō (Japan)	Shōwa 18
Judisk kalender	5703 – 5704
Muslimsk kalender	1361 – 1363
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1321 – 1322
Sakakalendern (Indien)	1865 – 1866
Thailändsk solkalender	2486

Innehåll 1 Händelser 2 Födda 3 Avlidna 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 5 januari - Läger inrättas för vissa kategorier som behöver hållas under uppsikt bland de 30 000 flyktingar som finns i Sverige.
• 14 januari - Casablancakonferensen öppnas i Casablanca, Marocko. Den håller på till den 24 januari.
• 15 januari - Det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon invigs.
• 18 januari - Sveriges ÖB utfärdar en order till militära chefer i händelse av angrepp, där det heter att "varje meddelande om att motståndet skall uppges är falskt".
• 19 januari - Det svenska krigsfartyget HMS Älvsnabben sjösätts.
• 23 januari - Brittiska trupper erövrar Tripoli från axelmakterna.
• 1 februari - Vidkun Quisling utses till norsk statsminister av ockupationsmakten Tyskland.
• 2 februari - Slaget vid Stalingrad avslutas när de tyska trupperna under ledning av fältmarskalk Friedrich Paulus kapitulerar.
• 8 februari - Ryska trupper återtar Kursk.
• 9 februari - Amerikanska trupper besegrar japanerna i slaget om Guadalcanal.
• 11 februari - General Dwight D. Eisenhower utses att leda de allierade styrkorna i västra Europa.
• 18 februari - Joseph Goebbels håller sportpalatstalet i Berlin.
• 28 februari - Sex norrmän under ledning av Joachim Ronneberg genomför en lyckad attack mot tungvattenfabriken i Rjukan genom den så kallade Operation Gunnerside.
• 4 mars - Sångerskan Zarah Leander lämnar Tyskland och slår sig åter ner i Sverige.
• 6 mars - I den så kallade Ränneslättsolyckan dör sex och skadas 29 personer (av vilka fyra dör senare) vid en kraftig explosion vid militära övningar.
• 14 mars - Nils "Mora-Nisse" Karlsson vinner Vasaloppet för första gången av nio.
• 27 mars - De fyra svenska kommunistiska morgontidningar, som belades med transportförbud 1940, får förbudet upphävt.
• Våren - Den svenska regeringen diskuterar, efter påstötningar från Jewish Agency, möjligheten att rädda 20 000 polsk-judiska barn till Sverige, men projektet blir aldrig av.
• 5 april - Ett opinionsmöte mot permittenttrafiken hålls i Auditorium i Stockholm.
• 15 april - Den svenska ubåten Ulven, med 33 mans besättning, försvinner.
• 5 maj - Ulven hittas minsprängd på svenskt vatten utanför Marstrand efter tre veckors sökande.
• 13 maj - Tyska Afrikakåren och de italienska trupperna i Nordafrika kapitulerar.
• 16 maj - Royal Air Forces 617:e division genomför Dambuster-räden mot dammarna Möhne, Eder och Sorpe i västra Tyskland.
• 30 maj - Den svenske boxaren Olle Tandberg vinner EM-titeln i tungvikt på poäng mot belgaren Karel Sys.
• 16 juni - Gustaf V hyllas som en enande nationell svensk gestalt på sin 85-årsdag.
• 5 juli
  • Sveriges första zigenarskola öppnas på privat initiativ i en Stockholmsförort.
  • Slaget vid Kursk, krigshistoriens dittills största pansarslag, inleds klockan 03.30 på morgonen vid Prochorovka och kommer att pågå till den 13 juli.
• 10 juli - De allierade landstiger på Sicilien.
• 24 juli - Operation Gomorrah inleds. Brittiska och kanadensiska bombplan anfaller Hamburg nattetid - amerikanska under dagtid. Vid operationens avslutande i november har 9 000 ton bomber fällts över staden, mer än 30 000 invånare har omkommit och cirka 280 000 byggnader har förstörts.
• 25 juli - Den italienske diktatorn Benito Mussolini störtas och makten övergår till marskalken Pietro Badoglio.
• 5 augusti - Permittenttrafiken och transiteringen av tyskt krigsmateriel till Norge stoppas av den svenska regeringen.
• 17 augusti - Hela Sicilien faller i de allierades händer.
• 28 augusti - Den första Sankt Eriks-Mässan öppnas i Stockholm.
• 3 september - Italienska fastlandet invaderas av allierade trupper.
• September - Ett avtal sluts med Sovjet om att ryska inspektörer fritt skall få bestämma över de ryska interneringslägren i Sverige.
• 1 oktober - Det första helt svensktillverkade militärplanet, SAAB:s lätta bombplan B17, provflygs.
• 2 oktober - Sedan nazisterna dagen innan börjat arrestera danska judar meddelar Sverige offentligt att samtliga danska judar är välkomna till Sverige.
• 11 oktober - Filmen Casablanca, med Humphrey Bogart och Ingrid Bergman, har svensk premiär.
• Oktober - Cirka 7 500 danska judar flyr till Sverige. Reportageböcker om förintelsen publiceras och Erik Brandt meddelar i den svenska riksdagen att tyskarna dödar judar med gas.
• 16 november - 160 amerikanska bombplan angriper kraftverket och tungvattenfabriken i Rjukan i Norge.
• 18 november
  • Brittiska plan bombar av misstag Lund.
  • Lars Ahlin debuterar med romanen Tåbb med manifestet.
• 23 november - Den svenske sol-och-våraren Gustav Raskenstam ställs inför rätta. Han döms senare till 3,5 års straffarbete.
• 28 november-1 december - En konferens hålls i Teheran mellan Winston Churchill, Josef Stalin och Franklin D. Roosevelt. Man diskuterar möjligheten att öppna en andra front mot tyskarna i Europa.
• 30 november - Lärare och manliga studenter vid Oslo universitet arresteras, vilket väcker harm i Sverige.
• November - Inga tidningsbeslag sker längre i Sverige utan rättegång.
• 3 december - Den svenska regeringen beslutar om utbildning av 7 500 danska och 11 000 norska flyktingar till polistrupper, att insättas när Tysklands ockupation bryter samman.
• 16 december - Den svenska riksdagen antar en ny lag, som säger, att arrende skall erläggas i pengar, inte in natura eller i dagsverken eller annat.
• 20 december - En svensk handelsdelegation avreser till USA för att förbereda förbindelserna efter kriget.
• 24 december - Dwight D Eisenhower blir allierad överbefälhavare.
• 25 december - Det tyska slagskeppet Scharnhorst sänks av brittiska flottstyrkor vid Norges kust.
• Då Komintern läggs ner står SKP utan international.
• Det svenska Bondeförbundet byter namn till Landsbygdspartiet Bondeförbundet.
• Det svenska Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor bildas.
• Svenska staten övertar genom finansdepartementet ägandet av Tipstjänst AB. Vinsten skall nu gå till idrotten.
• Kommunisterna vinner valet till representantskapet i svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 1, varmed de får majoriteten i Metalls avtalsråd.
• Sverige går ur Internationella Kriminalpoliskommissionen.
• Tyskt flyg skjuter ner det svenska flygplanet Gripen.
• Brittiska nattbombare flyger över Sverige på väg till och från Tyskland, med den svenska regeringens goda minne.
• Ingvar Kamprad grundar det svenska företaget Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd (IKEA).
• Deckarförfattaren Stieg Trenter debuterar med kriminalromanen Ingen kan hejda döden.
• Den klassiska svenska sångboken Nu ska vi sjunga utkommer på Alice Tegnérs initiativ.
• Solna och Sandviken får stadsrättigheter.
• AB Svenska Tobaksmonopolet får importmonopol och kontroll över den svenska detaljhandeln av tobak.

[redigera] Födda

• 3 januari
  • Jarl Alfredius, svensk journalist och nyhetspresentatör i TV.
  • Mouloud Hamrouche, före detta regeringschef i Algeriet.
• 8 januari - Andrew Hunter, brittisk politiker.
• 9 januari - Eva Persson, svensk skådespelare och dramapedagog.
• 13 januari - Anita Ekström, svensk skådespelare.
• 14 januari
  • Angelo Bagnasco, italiensk kardinal, ärkebiskop av Genua.
  • Lena Hjelm-Wallén, svensk socialdemokratisk politiker, utbildningsminister 1982-1985, utrikesminister 1994-1998 och vice statsminister 1998-2002.
  • Shannon Lucid, amerikansk astronaut.
• 16 januari - Mona Seilitz, svensk skådespelare.
• 17 januari
  • Chris Montez, amerikansk sångare.
  • René Préval, Haitis president 1996-2001.
• 19 januari
  • Joe Butler, amerikansk musiker, medlem av The Lovin' Spoonful.
  • Janis Joplin, amerikansk sångare.
  • Margriet Francisca, nederländsk prinsessa.
• 24 januari - Sharon Tate, amerikansk fotomodell och skådespelare.
• 25 januari
  • Tobe Hooper, amerikansk filmregissör för skräckfilmer.
  • Hans-Erik Philip, dansk kompositör och musikarrangör.
• 26 januari - Bernard Tapie, fransk skådespelare.
• 28 januari - John Beck, amerikansk skådespelare.
• 2 februari - Per Gahrton, svensk miljöpartistisk politiker, språkrör 1984-1985.
• 5 februari - Michael Mann, amerikansk filmregissör, producent och manusförfattare.
• 9 februari
  • Nalle Knutsson, svensk festfixare och TV-personlighet.
  • Joe Pesci, amerikansk skådespelare.
• 14 februari - Aaron Russo, amerikansk filmproducent och politisk aktivist.
• 18 februari - K.G. Hammar, svensk teolog och kyrkoman, Svenska kyrkans ärkebiskop 1997-2006.
• 20 februari
  • Aleksandr Aleksandrov, rysk kosmonaut.
  • Mike Leigh, brittisk regissör och författare av teaterpjäser, TV-pjäser och filmer.
• 24 februari - George Harrison, brittisk gitarrist, sångare och låtskrivare, medlem i The Beatles.
• 4 mars - Berit Carlberg, svensk sångare, skådespelare, regissör och revyprimadonna.
• 6 mars - Eva Bysing, svensk skådespelare, underhållare.
• 7 mars
  • Gunilla Söderström, svensk operasångerska.
  • Björn Wittenmark, svensk civilingenjör, professor, vicerektor vid Lunds universitet.
• 9 mars
  • Bobby Fischer, amerikansk schackspelare.
  • Peter Luckhaus, svensk skådespelare, dramaturg och teaterregissör.
• 11 mars - Margareta Blomberg, svensk konstnär.
• 13 mars - Christopher Walken, amerikansk skådespelare.
• 15 mars
  • Val Lehman, australisk skådespelare.
  • Sahib Singh Verma, indisk politiker, chefsminister i Delhi 1996-1998.
• 17 mars - Said Oveissi, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
• 19 mars - Mario J Molina, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
• 20 mars - Kim Anderzon, svensk skådespelare.
• 22 mars - George Benson, sångare och jazzgitarrist.
• 23 mars - Nils-Aslak Valkeapää, finländsk-samisk författare, musiker och konstnär.
• 25 mars - Martin Berggren, svensk skådespelare och teaterregissör.
• 26 mars
  • Kjell Larsson, svensk socialdemokratisk politiker, miljöminister 1998-2002.
  • Bob Woodward, amerikansk journalist.
• 28 mars - Conchata Ferrell, amerikansk skådespelare.
• 29 mars
  • Eric Idle, brittisk komiker och skådespelare, medlem av Monty Python.
  • John Major, brittisk premiärminister 1990-1997.
  • Vangelis, grekisk musiker.
• 1 april
  • Mario Botta, schweizisk arkitekt.
  • Herman Lindqvist, svensk författare och kåsör.
• 2 april - Bill Öhrström, svensk musiker.
• 3 april - Richard Manuel, kanadensisk musiker, pianist och trummis i The Band.
• 7 april - Evabritt Strandberg, svensk skådespelare och sångare.
• 8 april
  • Bengt Alsterlind, svensk skådespelare och programledare i TV.
  • Tony Banks, brittisk parlamentsledamot för Labour.
  • Giridhar Gamang, indisk politiker, chefsminister i Orissa 1999.
• 18 april - Leif Nymark, svensk skådespelare.
• 20 april - Alan Beith, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
• 29 april - Ian Kershaw, brittisk historiker.
• 30 april - Bobby Vee, amerikansk sångare
• 5 maj
  • Nils Moritz, svensk skådespelare.
  • Michael Palin, brittisk skådespelare, medlem i Monty Python.
  • Claes-Bertil Ytterberg, svensk biskop i Västerås stift.
• 6 maj - Andreas Baader, västtysk terrorist, en av ledarna för terroristgruppen Baader-Meinhof-ligan.
• 7 maj - Harriet Colliander, svensk antikvarie och politiker (nydemokrat), riksdagsledamot 1991-1994, partiordförande april-juni 1994.
• 8 maj - Tomas von Brömssen, svensk skådespelare.
• 9 maj
  • Vincent Cable, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
  • Ove Grahn, svensk fotbollsspelare.
• 14 maj
  • Jack Bruce, brittisk musiker, medlem i Cream.
  • Ólafur Ragnar Grímsson, isländsk politiker (president).
• 17 maj
  • Anna Sundqvist, svensk skådespelare.
  • Syed Sirajuddin ibni Putra Jamalullail, sultan av Perlis.
• 21 maj - Hilton Valentine, brittisk musiker, medlem av The Animals.
• 22 maj - Ann-Christine Gry, svensk konstnär, skådespelare och rekvisitör.
• 27 maj
  • Bruce Weitz, amerikansk skådespelare.
  • Cilla Black, brittisk populärsångare.
• 4 juni
  • Ann-Charlotte Björling, svensk skådespelare och operettsångare.
  • Sandra Haynie, amerikansk professionell golfspelare.
  • Joyce Meyer, amerikansk predikant, författare och TV-programledare.
• 6 juni - Richard E Smalley, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
• 9 juni - Joe Haldeman, amerikansk science fiction-författare.
• 10 juni - Leif Ahrle, svensk skådespelare och konstnär.
• 13 juni - Jim Guy Tucker, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1992-1996.
• 15 juni
  • Johnny Hallyday, fransk rockmusiker.
  • Poul Nyrup Rasmussen, dansk statsminister 1993–2001.
• 26 juni - Georgie Fame, brittisk sångare.
• 29 juni - Little Eva, amerikansk sångare.
• 3 juli - Kurtwood Smith, amerikansk skådespelare.
• 5 juli - Robbie Robertson, kanadensisk musiker, gitarrist i The Band.
• 6 juli - John Cummings, brittisk parlamentsledamot för Labour Party 1987-.
• 7 juli
  • Jim Steffe, svensk skådespelare.
  • Björn Strand, svensk skådespelare.
• 10 juli - Arthur Ashe, amerikansk tennisspelare.
• 11 juli - Howard Gardner, lanserade teorin om "multipel intelligens"
• 20 juli
  • Chris Amon, nyzeeländsk racerförare.
  • Bob McNab, engelsk fotbollsspelare.
• 21 juli - Daniel Tarschys, svensk statsvetare och politiker.
• 24 juli - Gunilla Thorgren, svensk journalist och politiker.
• 26 juli - Mick Jagger, sångare och låtskrivare, medlem i The Rolling Stones.
• 31 juli
  • Susan Flannery, amerikansk skådespelare.
  • Lobo, eg. Roland Kent LaVoie, amerikansk sångare och låtskrivare.
• 3 augusti - Prinsessan Christina, svensk prinsessa.
• 8 augusti - Daniel Börtz, svensk tonsättare.
• 9 augusti - Roger Jansson, åländsk politiker (frisinnad, SFP).
• 10 augusti - Antoine Ghanem, libanesisk politiker.
• 11 augusti - Pervez Musharraf, pakistansk yrkesmilitär och politiker, president från 1999.
• 13 augusti - Ertha Pascal-Trouillot, Haitis president 1990-1991.
• 15 augusti - Pierre Lindstedt, svensk skådespelare.
• 16 augusti - Kjell Alinge, svensk radiojournalist och sketchförfattare.
• 17 augusti - Robert De Niro, amerikansk skådespelare, filmproducent och filmregissör.
• 23 augusti - Bengt Westerberg, svensk politiker, partiledare för Folkpartiet 1983-1995, vice statsminister 1991-1994.
• 26 augusti - Johan Hederstedt, svensk överbefälhavare
• 27 augusti - Tuesday Weld, amerikansk skådespelare.
• 30 augusti - Jean Claude Killy, fransk alpin skidåkare.
• 7 september - Gunilla Norling, svensk skådespelare.
• 8 september - Negasso Gidada, president i Etiopien 1995-2001.
• 10 september - Neale Donald Walsch, författare inom New Age.
• 18 september - Kerstin Bäck, svensk kommunpolitiker, ståupp-komiker, föreläsare och författare.
• 20 september - Sani Abacha, president i Nigeria 1993-1998.
• 23 september
  • Steve Boone, amerikansk musiker, medlem av The Lovin' Spoonful.
  • Julio Iglesias, spansk sångare och fotbollsmålvakt.
  • Antonio Tabucchi, italiensk författare.
• 25 september - Robert Gates, amerikansk politiker.
• 27 september - Jeja Sundström, svensk vissångare.
• 29 september - Lech Wałęsa, polsk politiker, president 1990-1995.
• 1 oktober - Ingela Thalén, svensk socialdemokratisk politiker, bland annat partisekreterare i socialdemokraterna 1996-1999.
• 3 oktober - Jeff Bingaman, amerikansk demokratisk politiker, senator 1983-
• 4 oktober - Stan Dragoti, amerikansk filmproducent.
• 6 oktober - Michael Durrell, amerikansk skådespelare.
• 7 oktober
  • Rolf Börjlind, svensk skådespelare.
  • Oliver North, amerikansk säkerhetsrådgivare till president Ronald Reagan, centralt inblandad i Iran-contras-affären 1985-1987.
• 8 oktober - Chevy Chase, amerikansk skådespelare och komiker.
• 13 oktober
  • Peter Sauber, schweizisk stallägare i formel 1.
  • Anne Wibble, svensk politiker, finansminister.
• 16 oktober - Lou Rossling, svensk refräng- och körsångare.
• 18 oktober
  • Allison Parks, amerikansk fotomodell och skådespelare.
  • Giorgos Armenis, grekisk skådespelare.
• 22 oktober - Catherine Deneuve, fransk skådespelare.
• 24 oktober - Norman Hunter, brittisk fotbollsspelare.
• 29 oktober - Wolfgang Overath, tysk fotbollsspelare.
• 31 oktober - Oommen Chandy, indisk politiker, chefsminister i Kerala.
• 7 november
  • Silvia Cartwright, generalguvernör på Nya Zeeland från 2001.
  • Joni Mitchell, kanadensisk sångare.
  • Boris Gromov, Sovjetisk general och sedermera guvernör över Moskvaregionen.
• 9 november - Svante Grundberg, svensk skådespelare, författare, regissör och ståupp-komiker.
• 12 november
  • Brian Hyland, amerikansk popsångare.
  • Björn Waldegård, svensk rallyförare.
• 20 november - Veronica Hamel, amerikansk skådespelare.
• 21 november - Jacques Laffite, fransk racerförare.
• 22 november - Billie Jean King, amerikansk tennisspelare med 35 Grand Slam-titlar.
• 28 november - Randy Newman, amerikansk sångare, kompositör och musiker.
• 2 december - Maria Scherer, svensk journalist, programledare, krönikör och författare.
• 9 december - Lasse Holm, svensk musiker, låtskrivare och sångare.
• 11 december - John Kerry, amerikansk senator, presidentkandidat för Demokraterna i det amerikanska valet 2004.
• 17 december
  • Mary Brunner, en av Charle Mansons kvinnor.
  • David Harman, brittisk sångare i Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick and Tich.
• 18 december - Keith Richards, gitarrist, sångare och låtskrivare, medlem i The Rolling Stones.
• 20 december - Björn Wallde, svensk skådespelare och ståupp-komiker.
• 21 december
  • Lena Bergman, svensk skådespelare.
  • Jack Nance, amerikansk skådespelare.
• 23 december - Drottning Silvia, född Silvia Renate Sommerlath, Sveriges drottning från 1976.
• 24 december - Tarja Halonen, Finlans sittande president.
• 25 december - Hanna Schygulla, tysk skådespelare.
• 27 december
  • Sam Hinds, guyanansk politiker, premiärminister 1992-1997, 1997-1999 och 1999-, Guyanas president 1997.
  • John Edward Robinson, amerikansk mördare.
• 28 december - Juan Luis Cipriani Thorne, peruansk kardinal.
• 30 december - Gösta Winbergh, svensk operasångare.
• 31 december
  • John Denver, amerikansk country- och popsångare.
  • Ben Kingsley, brittisk skådespelare.
  • Pete Quaife, brittisk musiker, basis i The Kinks 1963-1969.
• Rafael Baidavletov, politiker och regeringschef i Bashkortostan
• Wilton Sankawulo, president i Liberia 1995-1996

[redigera] Avlidna

• 7 januari - Nikola Tesla, kroatisk-amerikansk uppfinnare.
• 19 januari - Arthur Natorp, svensk regissör och skådespelare.
• 22 februari
  • Sophie Scholl, tysk motståndskämpe (avrättad).
  • Hans Scholl, tysk motståndskämpe (avrättad).
• 26 februari - Theodor Eicke, tysk SS-officer.
• 12 mars - Gustav Vigeland, norsk skulptör.
• 15 mars - Betty Nansen, dansk skådespelare och teaterledare.
• 19 mars - Frank Nitti, amerikansk gangster.
• 20 mars - Frank Orren Lowden, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1917-1921.
• 28 mars - Sergej Rachmaninov, rysk tonsättare, pianist och dirigent.
• 30 mars - Syster Maria Restituta, österrikisk nunna och sjuksköterska; saligförklarad 1998.
• 18 april - Isoroku Yamamoto, japansk amiral.
• 25 april - Kurt von Hammerstein-Equord, tysk general.
• 30 april - Beatrice Webb, brittisk socialistisk reformator.
• 7 maj
  • Ali Fethi Okyar, turkisk diplomat och politiker.
  • Heinrich Lüders, tysk indolog.
• 22 maj - Helen Taft, amerikansk presidentfru, gift med USA:s 27:e president, William Howard Taft.
• 25 maj - Nils Dardel, svensk konstnär.
• 26 maj
  • Edsel Ford, amerikansk chef för Ford Motor Company 1919-1943.
  • Alice Tegnér, svensk visdiktare och kompositör.
• 21 juni - Oscar Johanson, svensk skådespelare.
• 8 juli - Jean Moulin, framstående fransk motståndsman under andra världskriget.
• 11 juli - Nils Lundell, svensk skådespelare.
• 13 juli
  • Alexander Schmorell, tysk student och soldat, medlem av Vita rosen.
  • Kurt Huber, tysk professor, medlem av Vita rosen.
• 21 juli - Charles Paddock, amerikansk sprinter med två OS-guld.
• 21 augusti - Henrik Pontoppidan, dansk författare, nobelpristagare.
• 24 augusti - Simone Weil, fransk filosof och mystiker.
• 25 augusti - Johan Petter Johansson, svensk uppfinnare.
• 6 september - Friend Richardson, amerikansk politiker, Kaliforniens 25:e guvernör.
• 11 september - Oswald Teichmüller, tysk matematiker.
• 21 september - Kingsley Wood, brittisk finansminister.
• 23 september
  • Wilhelm Kube, tysk SS-officer.
  • Ernst Trygger, svensk statsminister.
• 30 september - Conny Molin, svensk operasångare.
• 9 oktober - Pieter Zeeman, nederländsk fysiker, nobelpristagare.
• 21 oktober - Dudley Pound, brittisk amiral
• 6 november - Olga Andersson, svensk skådespelare.
• 1 december - Frida Winnerstrand, svensk skådespelare.
• 3 december - Augusta Lindberg, svensk skådespelare.
• 15 december - Fats Waller, amerikansk jazzmusiker.
• 22 december - Beatrix Potter, brittisk barnboksförfattare och illustratör.
• 29 december - Hildur Malmberg, svensk skådespelare.

[redigera] Nobelpris

• Fysik - Otto Stern, USA
• Kemi - George de Hevesy, Ungern / Sverige
• Medicin
  • Henrik Dam, Danmark
  • Edward A Doisy, USA
• Litteratur - Inget pris utdelades
• Fred - Inget pris utdelades