Hoppa till innehållet

Münchhausen by proxy

Från Wikipedia
Münchhausen by proxy
Psykisk störning där någon åsamkar att någon annan en åkomma och tar rollen som räddare Redigera Wikidata
Psykisk ohälsa, barnmisshandel, sjukdom Redigera Wikidata
Under­klass tillsimulerad sjukdom, sjukdom Redigera Wikidata
Uppkallad efterBaron von Münchhausen Redigera Wikidata
Upp­täc­ka­re eller upp­fin­na­reRoy Meadow Redigera Wikidata
Upp­täckts­da­tum1977 Redigera Wikidata
Medicinsk disciplinpsykiatri, psykologi Redigera Wikidata
Münchhausen by proxy
Klassifikation och externa resurser
ICD-10F68.12
ICD-9301.51
DiseasesDB33167
Medlineplus001555
eMedicinemed/3544 
MeSHsvensk engelsk

Münchhausen by proxy, MBP, även kallat Münchhausen syndrom genom ombud eller barnmisshandel genom förfalskning, förfalskat pediatrisk tillstånd (FPT) eller barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser (BMSI), är en slags psykiatrisk störning[1] som har klara likheter med Münchhausens syndrom. Münchhausen by proxy innebär att den drabbade i fråga spelar rollen som ombud och räddare för en "sjuk" person. Det rör sig vanligen om en förälder (nästan alltid modern) som använder sitt eget barn som "sjukdomsbärare" och som tillfogar barnet den skada som behövs för att det ska fortsätta att vara sjukt (och behöva "räddas").[1][2] Diagnosen avser den drabbade förövaren, inte den utsatta personen/barnet. Vidare är en samsjuklighet med personlighetssyndom (framför allt kluster B) snarare regel än undantag.[3] Münchhausen by proxy är i första hand en form av barnmisshandel;[4][5] minsta signal bör orosanmälas till socialtjänst och polis.

Den primära drivkraften bakom tillståndet antas vara den uppmärksamhet och bekräftelse som den drabbade får genom den "hjälteroll" hen manipulerat sig till från vårdpersonal och omgivning.[6][7] Det finns en tydlig koppling till modersrollen och en identitet som "supermamma" även om förövaren inte alltid är mor eller av kvinnligt kön.[8] Tillståndet är skilt från, men kan samexistera med "malingering by proxy" (förälder/ombud som simulerar, manipulerar barnet till att simulera eller som överdriver barnets behov för ekonomisk vinning, exempelvis olika former av vårdbidrag).[9][10]

Det barnet utsätts för kan vara mycket farligt och kan i svårare fall leda till döden (se Uppmärksammade fall).[2][5] Även hos barn med en konstaterad (icke fabricerad) sjukdom såsom allergi, diabetes eller epilepsi kan symptom framkallas genom att föräldern medvetet ger barnet för mycket eller för lite läkemedel. Det är vanligt att föräldrar med Münchhausen by proxy uppger att barnet brukar kaskadkräkas, ha anfall, kraftiga blödningar och/eller andningsuppehåll men symptomen kan vara svåra att objektivt verifiera på sjukhuset. Detta glapp leder lätt till förvirring hos vårdpersonalen samtidigt som förälderns uppgifter måste tas på allvar, givet allvaret i dem.[11] Samspelet mellan barnet och föräldern är i grunden stört men kan framstå normalt och den andra föräldern och vårdgivaren kan vara ovetande om vad som egentligen försiggår. Föräldrar med Münchhausen by proxy brukar förneka all kännedom om orsaken till barnens sjukdomsbild[12] men de är i regel medvetna och det är inte ovanligt att byta läkare eller flytta för att undgå upptäckt (se Symptom och varningssignaler).

Tillståndet är mycket ovanligt och i Sverige upptäcks 3–10 fall årligen;[12] i USA upptäcks cirka 1 200 fall per år. Mörkertalet är svårt att uppskatta.

Symptom och varningssignaler[redigera | redigera wikitext]

Tillståndet är mycket svårt att ringa in och diagnosticera. Exempel på varningssignaler kan vara att ett barn har en oklar symptombild med motsägelsefulla utredningsresultat, att föräldern är överengagerad eller tycks vara alltför sjukvårdskunnig samt ogärna lämnar barnet ensamt. Akuta tecken och symptom på sjukdom kan försvinna när föräldern separeras från barnet.[13] Om vårdgivaren nekar fler undersökningar, ingrepp eller andra insatser kan föräldern försöka manipulera genom att framställa vårdsystemet som svikare som inte vill hjälpa ett sjukt barn och en kämpande förälder.[14] Obehaget inför risken att råka i konflikt kan av vårdpersonalen upplevas som starkt. Vidare leder inte alltid sjukvårdsinsatser till den lättnad och det mottagande personalen hoppats på utan det kan lätt övergå i nya krav.[15] "Sjukhusshopping" (att ständigt byta läkare eller sjukhus) är vanligt, något som också försvårar upptäckt.[16]

Symptom och varningssignaler inkluderar:[17]

  • Ett barn som har ett eller flera medicinska tillstånd som inte svarar på behandling, har ett till synes ovanligt och/eller svårbegripligt sjukdomsförlopp.
  • Kliniska fynd som är mycket ovanliga eller omöjliga, avvikande och/eller sådana som inte går ihop med barnets nuvarande tillstånd eller historik.
  • En förälder som framstår som medicinskt kunnig, kanske även fascinerad av medicinsk information eller sjukhusskvaller, som verkar trivas i sjukhusmiljön och/eller visar intresse för andra patienters problem.
  • En förälder som är mycket uppmärksam och engagerad och ovillig att lämna barnets sida och kan själv behöva konstant uppmärksamhet.
  • En förälder som kan upplevas lugn i situationer som normalt hade varit mycket påfrestande och som samtidigt är stöttande gentemot läkaren, eller en som upplevs arg, nedvärderar vårdpersonalen och som kräver fler insatser, fler ingrepp, second opinions, och/eller förflyttning till mer specialiserade eller sofistikerade vårdgivare.
  • En förälder som själv arbetar inom sjukvården eller har ett stort medicinintresse.
  • Barnets symptom kan minska eller rentav försvinna när föräldern är frånvarande.
  • En familjehistorik av liknande eller oförklaring sjukdom eller döda syskon.
  • En förälder som uppvisar symptom som liknar barnets eller har en historik av detta.
  • Den andra föräldern kan ofta lysa med sin frånvaro trots att barnet är eller uppges vara svårt sjukt.
  • En förälder som berättar om dramatiska händelser såsom inbrott, bränder eller trafikolyckor som påverkar dem och familjen medan barnet får behandling.
  • En förälder som har ett till synes omättligt behov av beröm och/eller som anstränger sig för att få omgivningens eller samhällets bekräftelse för sina insatser.
  • Barnets tillstånd försämras på ett oförklarligt vis när utskrivning blir aktuellt.
  • Att barnet lärt sig leta efter signaler från föräldern för att kunna simulera sjukdom när vårdpersonal anländer/är närvarande.
  • Ett barn som besitter kunskaper om sin sjukdom eller medicinsk terminologi på en nivå som inte är åldersadekvat.
  • Ett barn som kommer till akutmottagningen med en historik av upprepad sjukdom, skador eller slutenvård.

Djur som offer[redigera | redigera wikitext]

Det finns fallbeskrivningar där den sjuke, i stället för att välja människor väljer djur som den sjuke är ombud för.[18] Ännu har ingen större studie, utan endast fallbeskrivningar, om denna form gjorts.

Kriterier enligt DSM-5[redigera | redigera wikitext]

A. Personen förfalskar kroppsliga eller psykologiska sjukdomstecken eller symptom, eller framkallar avsiktligt skada eller sjukdom, hos en annan person i bedrägligt syfte.

B. Personen försätter inför andra en annan person (offret) i rollen som sjuk, funktionsnedsatt eller skadad.

C. Det bedrägliga beteendet fortgår även i frånvaro av uppenbar yttre vinning.

D. Beteendet förklaras inte bättre med någon annan form av psykisk ohälsa som vanföreställningssyndrom eller annan psykossjukdom.

Enstaka period eller återkommande perioder (vid två eller fler tillfällen utan saklig grund uppgivit sig vara sjuk och/eller framkallat skada i bedrägligt syfte) kan också specificeras.[19]

Uppmärksammade fall[redigera | redigera wikitext]

  • En mor i Härnösand dömdes av Ångermanlands tingsrätt (2024) till fängelse i sex år för synnerligen grov misshandel och grov misshandel efter att bland annat ha gett dottern insulin och antidepressiva preparat hon inte behövt, infekterat henne med fem olika tarmbakterier via infarter och sett till att hon fick PEG och CVK insatt. Flickan hamnade i ett livshotande tillstånd (sepsis) och det ansågs osannolikt att en sådan infektion kunnat uppkomma naturligt. Åklagaren framförde belägg för att det handlade om Münchhausen by proxy. Modern friades från mordförsök. Domen är överklagad.[20][21]
  • Beverley Allitt, eller Dödsängeln, var en brittisk sjuksköterska som mördade eller skadade nio barn på sin arbetsplats mellan februari och mars 1991.
  • Wendi Scott dömdes 16 november 2007 i Maryland, USA, för att under tre års tid ha förgiftat sin dotter med magnesium för att framkalla symtom på leukemi.[22]
  • Genene Jones dömdes 1985 för ett mord och ett mordförsök på barnavdelningen vid sjukhuset i San Antonio, Texas, där hon jobbade. Jones misstänktes för ytterligare 49 mord.
  • Shauna Taylor förgiftade sin dotter med paracetamol och järntillskott till den grad att hon nästan dog av leverskador. Dotterns syskon framträdde senare hos Dr Phil och menade att alla i syskonskaran blivit mer eller mindre utsatta för en liknande behandling.[23] Taylor fick diagnosen Münchhausen by proxy och dömdes till 12 års fängelse för det hon gjort mot sin dotter.[24]
  • Efter att Clauddine ”Dee Dee” Blanchard blivit mördad i sitt hem i Missouri 2015 nystades historien upp. Hennes vuxna dotter Gypsy Rose hade bl.a. blivit manipulerad till att tro att hon hade leukemi, intellektuell funktionsnedsättning och muskeldystrofi och tvingades genomgå otaliga onödiga ingrepp trots att hon efter moderns död konstaterats vara frisk. Dottern hade räknat ut att hon kunde äta utan sond och att hon inte behövde rullstol men fortsatte spela med då hon var rädd. Blanchard hade avskärmat sig och dottern från faderns insyn, behövde inte arbeta och manipulerade till sig stora summor i vårdbidrag, gratis Disneyworld-besök, Hollywoodstjärnors uppmärksamhet och ett tillgänglighetsanpassat hus, liksom underhåll som fadern fortsatte betala efter det att dottern blivit myndig i tron att hon inte kunde leva ett självständigt liv. Dottern skaffade en pojkvän på nätet och övertygade honom till sist att döda Blanchard för att frita henne. I en intervju från fängelset med Dr Phil berättade hon att hon först efter mordet insåg att moderns bluff kunnat avslöjas om hon bara rest sig ur rullstolen när andra såg på.[25]

Namnets ursprung[redigera | redigera wikitext]

Begreppet Münchhausen by proxy myntades av britten Roy Meadow, som blev adlad för sitt framstående arbete inom barnhälsovården. Münchhausens syndrom, där den drabbade spelar sjuk, har i sin tur fått sitt namn efter Baron von Münchhausen (1720–1797) vars vansinniga, lögnaktiga och äventyrliga historier hör till den klassiska underhållningslitteraturen.[26] En gång ska han ha lyft sig själv i håret och räddat sig själv från döden efter att ha gått ner sig i ett träsk i Ryssland. Han flög på kanonkulor i Turkiet och seglade till månen. Ju mer spektakulärt desto bättre.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Jan-Otto Ottosson. ”Münchhausensyndrom”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/munchhausensyndrom. Läst 4 augusti 2015. 
  2. ^ [a b] Kelly, Michael (2018). Factitious Disorder Imposed on Another. Elsevier. sid. 105–115. ISBN 978-0-323-51147-6. http://dx.doi.org/10.1016/b978-0-323-51147-6.00009-0. Läst 9 juni 2024 
  3. ^ Bools C, Neale B, Meadow R. Munchausen syndrome by proxy: a study of psychopathology. Child Abuse Negl. 1994; 18(9): 773–788.
  4. ^ Stirling J, American Academy of Pediatrics Committee on Child Abuse Neglect (May 2007). "Beyond Munchausen syndrome by proxy: identification and treatment of child abuse in a medical setting". Pediatrics. 119 (5). Berlin, Germany: Karger Publishers: 1026–1030. doi:10.1542/peds.2007-0563. PMID 17473106.
  5. ^ [a b] ”Münchhausens syndrom”. Netdoktor. https://www.netdoktor.se/neurologi/npf-neuropsykiatriskt-funktionshinder/sjukdomar/muenchhausens-syndrom/. Läst 9 juni 2024. 
  6. ^ Myers JE (2005). Myers on Evidence in Child, Domestic, and Elder Abuse Cases. Aspen Publishers Online. pp. 280–282. ISBN 978-0735556683.
  7. ^ Criddle, L. (2010). "Monsters in the Closet: Munchausen Syndrome by Proxy" (PDF). Critical Care Nurse. 30 (6). American Association of Critical-Care Nurses: 46–55. doi:10.4037/ccn2010737. PMID 21123232. Archived from the original (PDF) on 2014-02-01. Retrieved 2 February 2012.
  8. ^ Adshead, G and Bluglass, K. A vicious circle: Transgenerational attachment representations in a case of Factitiuos Illness by Proxy. Attachment & Human development 2001; 3 (1):77-95.
  9. ^ Feldman, Marc (2004). Playing sick?: untangling the web of Munchausen syndrome, Munchausen by proxy, malingering & factitious disorder. Philadelphia: Brunner-Routledge. ISBN 0415949343.
  10. ^ Feldman, Marc. "Combined Munchausen by proxy and malingering by proxy". www.munchausen.com. Marc Feldman, MD. Retrieved 28 February 2022.
  11. ^ Siegel D. Munchausen Syndrome by Proxy: A Pediatrician´s Observations. Family, Systems & Health, 2009;27(1) 113-115.
  12. ^ [a b] Olsson, Caroline (24 november 2004). ”Mammor skadar sina barn – hittar på sjukdomar”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/halsa/article248392.ab. 
  13. ^ ”Munchausen by proxy syndrome”. KidsHealth. Arkiverad från originalet den 1 april 2009. https://web.archive.org/web/20090401003924/http://kidshealth.org/parent/system/ill/munchausen.html. Läst 6 april 2009. 
  14. ^ Criddle, L. (2010). "Monsters in the Closet: Munchausen Syndrome by Proxy" (PDF). Critical Care Nurse. 30 (6). American Association of Critical-Care Nurses: 46–55. doi:10.4037/ccn2010737. PMID 21123232. Archived from the original (PDF) on 2014-02-01. Retrieved 2 February 2012.
  15. ^ Bass Ch, Jones D. The British Journal of Psychiatry. Psychopathology of perpetrators of fabricated or induced illness in children: case series. 2011;199:113-118
  16. ^ Marc D. Feldman, M.D. (2004), Playing Sick? Untangling the Web of Munchausen Syndrome, Munchausen by Proxy, Malingering, and Factitious Disorder, Routledge, pp. 188, 210
  17. ^ Schreier HA, Judith A. Libow (1993). Hurting for Love: Munchausen by Proxy Syndrome. The Guilford Press. ISBN 0898621216.
  18. ^ Tucker HS, Finlay F, Guiton S (2002). ”Munchausen syndrome involving pets by proxies”. Arch. Dis. Child. 87 (3): sid. 263. doi:10.1136/adc.87.3.263. PMID 12193455. 
  19. ^ Herlofson, Jörgen (2017). MINI-D5 Diagnostiska kriterier enligt DSM-5, American Psychiatric Association. sid. 142-143 
  20. ^ Sveriges Radio. ”Münchhausenfallet i Härnösand - P4 Västernorrland”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/grupp/46802. Läst 9 juni 2024. 
  21. ^ Ett, Studio (18 april 2024). ”Unik dom om Münchausen by proxy”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/unik-dom-om-munchausen-by-proxy. Läst 9 juni 2024. 
  22. ^ ”Military wife faces assault charges for making daughter sick”. The Frederick Newspost. 20 november 2007. Arkiverad från originalet den 22 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110522173144/http://www.fredericknewspost.com/sections/news/display.htm?StoryID=67885. 
  23. ^ McGraw, Phil (29 August 2019). "Our Mother Was Diagnosed with Munchausen By Proxy". www.drphil.com. Dr. Phil. Retrieved 11 July 2022.
  24. ^ Matter, Bridgette (3 October 2018). "Macclenny mom sentenced to 12 years in prison for poisoning child". www.actionnewsjax.com. CBS 47 Action News Jax. Retrieved 11 July 2022.
  25. ^ 'Dr. Phil' Exclusive: The Gypsy Rose Blanchard Jailhouse Interview". November 15, 2017. Archived from the original on November 5, 2020.
  26. ^ de Sousa, Daniel; Kanomata, Elton Yoji; Feldman, Ricardo Jonathan; Maluf, Alfredo (2017). ”Munchausen syndrome and Munchausen syndrome by proxy: a narrative review”. Einstein 15 (4): sid. 516–521. doi:10.1590/S1679-45082017MD3746. ISSN 1679-4508. PMID 29364370. PMC: 5875173. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5875173/. Läst 14 mars 2024. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Münchhausen_by_proxy&oldid=54871016”