Lerskädda
| Lerskädda | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Plattfiskar Pleuronectiformes |
| Familj | Spättor Pleuronectidae |
| Släkte | Hippoglossoides |
| Art | Bergtunga H. platessoides |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hippoglossoides platessoides | |
| Auktor | Fabricius, 1780[1] |
| Synonymer | |
|
Hippoglossoides limandoides Bloch, 1787 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Lerskädda (Hippoglossoides platessoides) är en plattfisk i familjen spättor. Den kallas även lerflundra och bonde.[2]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Lerskäddan är avlång och tunn med en konvex bakkant på stjärtfenan. Blindsidan (vänstersidan) är blåvit.[2] Den har en kraftig mun och småtaggiga fjäll som gör att huden känns sträv.[3] Arten kan bli drygt 80 cm lång och nå en vikt av 6,4 kg.[4]
Vanor[redigera | redigera wikitext]
Arten är en bottenfisk som föredrar mjuka bottnar (sand och dy[2]) och kan leva från några 10-tal meters djup till 3 000 meter. Vanligtvis håller den sig dock inom ett djup på 90 – 250 meter. Den föredrar vattentemperaturer mellan -0.5 och 2.5°C. Arten kan bli åtminstone 30 år gammal.[4] Födan består av ryggradslösa djur som maskar, sjöborrar, ormstjärnor, kräftdjur och småfisk (fiskyngel). Själv utgör den föda för fiskar som torskfiskar, hälleflundra och rockor.[5]
Fortplantning[redigera | redigera wikitext]
Lerskäddan blir könsmogen vid 2 till 3 års ålder i södra delen av utbredningsområdet; längre norrut tar tillväxten längre tid. Den leker under våren, då honan kan lägga mellan 50 000 och 300 000 ägg som kläcks efter omkring 2 veckor. Både ägg och de unga larverna är pelagiska.[5]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Arten finns i Nordatlanten från Rhode Island i USA till södra Labrador i Kanada och vidare via Grönland[4] och Island till Brittiska öarna och Bretagne samt norrut längs Norges kust till Vita havet[5] och Spetsbergen. Lerskäddan går in i Skagerack, Kattegatt och sydvästra Östersjön.
Taxonomi[redigera | redigera wikitext]
Arten delas upp i två underarter:
- H. platessoides platessoides med utbredning i nordvästra delen av Atlanten, och
- H. platessoides limandoides med utbredning i nordöstra delen.[4]
Ekonomisk betydelse[redigera | redigera wikitext]
Arten fiskas i förhållandevis stor mängd, men används främst som industrifisk.[3]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Hippoglossoides platessoides (Fabricius, 1780)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=172877. Läst 24 augusti 2010.
- ^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 219, 489, 499-500. ISBN 91-1-844202-1
- ^ [a b] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 210. ISBN 91-518-4572-5
- ^ [a b c d] Froese, Rainer (20 april 2010). ”Hippoglossoides platessoides (Fabricius, 1780) American plaice” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/SpeciesSummary.php?id=4239. Läst 19 december 2017.
- ^ [a b c] Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 260-261. ISBN 91-518-3505-3