Korgsidenbi
| Korgsidenbi | |
 Korgsidenbi (Colletes similis) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Korttungebin Colletidae |
| Släkte | Sidenbin Colletes |
| Vetenskapligt namn | |
| § Colletes similis | |
| Auktor | Schenck, 1853[1] |
.JPG) Korgsidenbi, hona. | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Korgsidenbi, Colletes similis, är ett bi som är medlem av familjen korttungebin och släktet sidenbin.[1][2]
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Arten har en svart grundfärg med rödbrun päls på huvudet och mellankroppens ovansida, medan undersidan är krämfärgad. På bakkroppen har tergiternas[a] bakkanter breda, täta, vitaktiga hårband utom på den första tergiten, där hårbandet är ersatt av en hårfläck på vardera sidan. I övrigt finns nästan ingen behåring på bakkroppen. Förväxlingsarter är väggsidenbi och hedsidenbi. Kroppslängden är 8 till 10 mm.[3]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Korgsidenbiet föredrar habitat som hedar och andra gräsmarker, gärna på kalkjord, glesa skogar, buskterräng, backar, vägkanter, ruderatområden som bangårdar och övergivna sand- och grustag samt klippstränder och dyner.[3][4][5] Flygtiden varar från juni till september. Arten är specialiserad på korgblommiga växter som pollenkälla, framför allt renfana.[6] För att hämta nektar är den mindre specialiserad, och besöker rosväxter som brudbröd; resedaväxter som gulreseda; flockblommiga växter som strätta, vild morot och björnloka; klockväxter som Bryonia dioica och blåmunkar, törelväxter som törel samt korgblommiga växter som renfana, korsörter, krisslor, loppört, röllikesläktet, fibblor, höstfibbla, åkertistel, molke och mariatistel.[4]
Larvbona grävs ut i lerbranter och på vegetationsfattga, sandiga områden; de kan bli parasiterade av ängsfiltbi.[3]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Arten finns i större delen av Europa från de Brittiska öarna (främst Irland, Wales, och England[4]) samt den Iberiska halvön i väster, över Turkiet, Mellanöstern och Centralasien till västra Kina i öster, samt från de södra delarna av Norden i norr till Medelhavsområdet inklusive Nordafrika i söder.[5]
I Sverige förekommer arten från Skåne till Medelpad och Jämtland inklusive Öland och Gotland.[3]'
I Finland finns arten från Åland och sydkusten norrut till Österbotten, Norra Savolax och Norra Karelen, med ett fåtal observationer längre norrut (i västra Norra Österbotten, nära Uleåborg).[7]
Kommentarer[redigera | redigera wikitext]
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Colletes succinctus Schenck, 1853” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=655015#null. Läst 15 maj 2023.
- ^ Amiet, F., Müller, A. & Neumeyer, R. (2014). ”Colletes similis Schenck, 1853 | korgsidenbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103082/details?lang=sv. Läst 15 maj 2023.
- ^ [a b c d] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Korgsidenbi Colletes similis”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/colletes-similis-103082. Läst 15 maj 2023.
- ^ [a b c] G R Else (2013). ”Colletes similis Schenck, 1853” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/colletidae/colletes-similis. Läst 15 maj 2023.
- ^ [a b] Kuhlmann, M. 2013 Colletes similis . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 15 maj 2023.
- ^ ”Seidenbienen: Colletes similis” (på tyska). Tier und Natur. http://www.wildbienen.de/eb-csimi.htm. Läst 1 juni 2013.
- ^ Juho Paukkunen (2019). ”korgsidenbi – Colletes similis”. Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204387. Läst 15 maj 2023.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|