Zeta Horologii

Från Wikipedia
Zeta Horologii (ζ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildPendeluret
Rektascension02t 40m 39,61286s[1]
Deklination-54° 32′ 59,6836″[1]
Skenbar magnitud ()+5,20[2]
Stjärntyp
SpektraltypF6 V[3] (F2 V + F5 V)[4]
B–V+0,42[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+5,8[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +32,86[1] mas/år
Dek.: +4,96[1] mas/år
Parallax ()20,37 ± 0,21[1]
Avstånd160 ± 2  (49,1 ± 0,5 pc)
Absolut magnitud ()+1,76[5]
Detaljer
Massa1,43[6] M
Radie3,10[7] R
Luminositet16,7[5] L
Temperatur6 702[8] K
Metallicitet-0,07[8] dex
Vinkelhastighet8,0 ± 1,2[3] km/s
Ålder1,50[8] miljarder år
Andra beteckningar
ζ Hor, CPD-55° 446, FK5 1076, HD 16920, HIP 12484, HR 802, SAO 232857 [9]

Zeta Horologii (ζ Horologii, förkortat Zeta Hor, ζ Hor) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Pendeluret. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 5,20[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 20,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 160 ljusår (ca 49 parsek) från solen.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan Zeta Horologii A är en vit till gul stjärna i huvudserien av spektralklass F6 V[3]. Den har en massa som är drygt 40 procent[6] större än solens massa, en radie som är ca 3,1[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 17[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 6 700[8] K.

Zeta Horologii bestämdes till att vara ett dubbelsidig spektroskopisk dubbelstjärna av J.H. Moore redan 1911-12. De första observationerna publicerades av J. Sahade och C.A. Hernández 1964, som fann att den bestod av två stjärnor i huvudserien av spektralklass F2 V och F5 V. Paret kretsar kring varandra med en period av 12,9274 dygn med en excentricitet på 0,25.[4] De visar ett överskott av infraröd strålning med en våglängd på 24 μm men inte med 70 μm, vilket ger en härledd temperatur på 260 K. Detta tyder på förekomst av en cirkulär stoftskiva på ett avstånd av mindre än 4,8 AE från stjärnorna.[10]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] Corben, P. M.; Stoy, R. H. (1968), "Photoelectric Magnitudes and Colours for Bright Southern Stars", Monthly Notes of the Astronomical Society of Southern Africa, 27: 11, Bibcode:1968MNSSA..27...11C.
  3. ^ [a b c d] Torres, C. A. O.; et al. (December 2006), "Search for associations containing young stars (SACY). I. Sample and searching method", Astronomy and Astrophysics, 460 (3): 695–708, arXiv:astro-ph/0609258 , Bibcode:2006A&A...460..695T, doi:10.1051/0004-6361:20065602.
  4. ^ [a b] Sahade, J.; Hernández, C. A. (February 1964), "The spectroscopic binary ζ Horologii", Annales d'Astrophysique, 27: 11, Bibcode:1964AnAp...27...11S.
  5. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015
  6. ^ [a b] Tokovinin, A.; et al. (May 2006), "Tertiary companions to close spectroscopic binaries", Astronomy and Astrophysics, 450 (2): 681–693, arXiv:astro-ph/0601518 , Bibcode:2006A&A...450..681T, doi:10.1051/0004-6361:20054427.
  7. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/zetahorologii, hämtad 2018-07-23.
  8. ^ [a b c d] Casagrande, L.; et al. (2011), "New constraints on the chemical evolution of the solar neighbourhood and Galactic disc(s). Improved astrophysical parameters for the Geneva-Copenhagen Survey", Astronomy & Astrophysics, 530 (A138): 21, arXiv:1103.4651 , Bibcode:2011A&A...530A.138C, doi:10.1051/0004-6361/201016276.
  9. ^ "zet Hor -- Spectroscopic binary", SIMBAD Astronomical Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2017-04-25.
  10. ^ Trilling, D. E.; et al. (April 2007), "Debris disks in main-sequence binary systems", The Astrophysical Journal, 658 (2): 1264–1288, arXiv:astro-ph/0612029 , Bibcode:2007ApJ...658.1289T, doi:10.1086/511668.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]