Wikipediadiskussion:Att skriva om geografi

Platser utan bebyggelse

Kanske skulle detta stycke kunna utvecklas, det nämner inte specifikt ickebebyggda platser (sjöar, fjäll, bergstoppar). --Ankara 16 augusti 2009 kl. 19.28 (CEST)

De artiklar som haft tveksam relevans har nästan alltid varit gator, byggnader och liknande. Problemet med naturformationer är inte alls lika stort, men man kan förstås diskutera sådana kriterier. /Yvwv [y'vov] 16 augusti 2009 kl. 20.51 (CEST)

Det som fick mig att fundera var att en användare idag hade lagt in relevans-kontroll på ett antal bifloder till Donau; jag tyckte att det var självklart med den generösa hållningen mot geografiska platser var relevanta. Samtidigt hittade jag inget stöd för det, men nu har den användare tagit bort mallarna.--Ankara 16 augusti 2009 kl. 22.29 (CEST)

Ämnet bifloder till Donau är ju inte lika drabbat av fåfängeartiklar som högstadieskolor, eller gator i svenska småstäder. /Yvwv [y'vov] 17 augusti 2009 kl. 16.12 (CEST)

Olika platser med samma namn

Se Wikipediadiskussion:Namngivning av geografiska artiklar#Olika platser med samma namn

Hur detaljerade ska geografiartiklar vara??

Se Bergs församling (Härnösands stift). hejkompis 29 maj 2010 kl. 17.58 (CEST)

Se även Ingå. hejkompis 29 maj 2010 kl. 18.22 (CEST)

Det finns en hel del artiklar om församlingar där gränserna beskrivs nästan ända ner till varenda gränsröse. Jag har på diskussion:Gällivare församling hävdat att en karta skulle vara mycket bättre för det syftet. //Essin 29 maj 2010 kl. 18.38 (CEST)

Kanske läge för principiell diskussion? Vi stöter på det här en hel del när vi arbetar med kvalitetskontroll och det hade varit bra att ha en skrivelse här i ryggen. hejkompis 29 maj 2010 kl. 18.44 (CEST)

Har lagt till om källor

Jag har lagt till följande: "Det är accepterat att använda reseguider som källa för okontroversiella uppgifter, men om uppgifterna är uppseendeväckande, vinklade eller motsäger tyngre källor kan de raderas."

Är det ok? hejkompis 2 juni 2010 kl. 22.48 (CEST)

Neiden/Näätämö

Jag konstaterar iw-förvirring kring Neiden. Artikeln handlar om den norska orten, som är en del av en gammal by, som på finska sidan heter Näätämö. Är det självklart att i sådana fall ha skilda artiklar för de två (som på tyska och för vissa byar i Tornedalen) eller är det tänkbart att ha bara en artikel (som på de flesta andra språk i det här fallet)? Med tanke på iw borde man antagligen i det förra fallet skapa en förgreningssida. Går det att i det senare fallet skapa omdirigeringar med iw eller flyttas länkarna automatiskt bort från en sådan? Om man skapar två artiklar, skall man då skapa en tredje för byns tidigare historia, också om det blir en stub?--LPfi (disk) 20 november 2012 kl. 10.51 (CET)

Koordinater

Tips om hur man får fram koordinaterna för en plats kan behövas. Det vanliga torde vara att antingen använda en källa som anger dem explicit eller att använda någon karta eller karttjänst. Min erfarenhet är att koordinaterna skiljer sig något mellan olika karttjänster (finska lantmäteriets karttjänster och Google maps). Nyss ändrades koordinaterna för treriksröset enligt Google maps till en punkt som enligt lantmäteriets karttjänst ligger 50 meter för långt västerut. Skillnaden är typisk och kan vara besvärande för mindre objekt. Äldre kartor som inte använder WGS84 kan ge större fel. Åtminstone borde källa anges, så att man kan kontrollera huruvida det handlar om kända systematiska fel, mänskliga misstag eller skillnader där orsaken är okänd (ingen idé att folk med olika källor "korrigerar" fram och tillbaka). --LPfi (disk) 23 november 2012 kl. 11.05 (CET)

Räcker delstatlig skyddsstatus?

Räknas byggnader (anläggningar, m.m.) med endast delstatlig (eller motsvarande) skyddsstatus som relevants för Wikipedia? Just nu står det att en byggnad måste ha nationell skyddsstatus för att vara relevant (om den inte uppfyller något annat relevanskriterium). Vad jag tycker är byggnader med delstatlig skyddsstatus relevanta genom att ha betydelse för samhället i stort då delstaten (eller motsvarande) anser att byggnaderna är tillräckligt betydelsefulla att det måste beviljas tillstånd från en minister eller myndighet innan de rivas eller ändras stort. Vad tycker gemenskapen? Dieselmotorvagnar (till stationen) 30 december 2012 kl. 11.12 (CET)

Jag kan tänka mig att länder med delstater generellt är betydligt mer återhållsamma med att skydda på nationell nivå än länder utan delstater och vore benägen att jämställa dem, men jag misstänker också att skillnaden är stor mellan hur olika länder hanterar skyddet. T.ex. i Finland har man gått in för att i högre grad skydda byggnader genom stadsplanen (detaljplanen), istället för genom separata skyddsbeslut. Motsvarande administrativa ändringar kan påverka "relevansen", och man bör alltså ha något slags uppfattning om skyddsmekanismerna fungerar innan man litar på ett sådant kriterium. --LPfi (disk) 30 december 2012 kl. 13.19 (CET)

Vad om "Byggnadsminne, nationalpark eller annan plats med nationell skyddsstatus." skrivs som till "Byggnadsminne, nationalpark eller annan plats med motsvarande skyddsstatus."? Jag tycker detta är tydligare och tillräckligt omfattande. Fast då har man lite kluriga fall, t.ex. i Junee där det finns Junee Conservation Area där man inte ens får färga om sitt hus utan att få tillstånd från kommunen. Byggnader i området kan anses ha högt skydd, men är i och för sig inte relevanta för Wikipedia och behandlas bättre i ortsartikeln, eller kanske en egen artikel (eller en om kulturskydd i Junee). Kanske en välformulerad rådande mening kan ta hand om sådana fall. Dieselmotorvagnar (till stationen) 2 januari 2013 kl. 11.26 (CET)

Struktur, exempel, bilder etc

Nu har artikeln blivit lite större. Förutom korrekturläsning, rubriksättning och förtydliganden har den fått fler exempel, bilder och ett stort stycke om förslag på lämplig struktur. Det kan vara bra med en allmän diskussion omkring vad som är en lämplig grundstruktur, men med hjälp av de exempel som nu lagts in här tror jag att vi kan hitta fram till en samsyn på det här. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 9 december 2015 kl. 23.17 (CET)

Grundstrukturen är enkel, med Ety, His, Nat, Pol, Eko, Dem och Kul. Ordningen mellan Nat och His vacklar lite på enwp, och ofta kan det vara mer logiskt att låta Nat komma som tvåa. Då leder His direkt över till Pol (orsak och verkan, bakgrund och nutid), vilket är en praktisk sammanknytning. Eko direkt efter Pol är nog rimlig, eftersom Eko styrs av den Pol som landet/området hanterar. Dem är en samhällsgeografisk översikt, på samma sätt som Nat tidigare är en naturgeografisk. Dem med Kul direkt efter gör att medier (en samhällellig grundinstitution) följs upp av det innehåll som ofta sprids genom dessa medier.

Jag har även tittat på NE:s format för landsartiklar. Där är man betydligt mer traditionella och (åtminstone i stora landsartiklar) väldigt oöverskådliga. Det är glest mellan fördjupningsartiklarna, och därför får huvudartikeln oerhört många huvudrubriker (i stora länder runt 30 stycken). Jag har testat med "Saudiarabien", "Frankrike" och "Sverige". Utifrån de exemplen kan man ändå urskilja de 6-7 huvudgrupperna från mitt föreslagna grundstruktur. Den är dock lite annorlunda upplagd…

Där finns en ingress plus en större inledning. Dessutom ett antal tabeller på varandra, vilket i någon mån motsvarar vår inledande faktaruta. Därefter kommer Nat, ett antal av "underrubrikerna från Dem", Eko-rubriker samt några få Kul-rubriker (Massmedier och förlagsnäring). Sedan följer Pol-rubriker och ett (stort) antal Kul-rubriker (allt utom massmedier/förlag). Avslutningsvis kommer His.

NE:s struktur har någon sorts logik, och att börja med Geo->Dem->Eko ger en översikt över nuet. Medier/Förlag kan funka som övergång mellan näringslivet i föregående block och det följande Pol-blocket. Att lägg (resten av) Kul som en första svans är nog rimligt, på grund av dess spretiga och mångskiftande karaktär (det är många uttrycksformer att hålla reda på). Att ha His allra sist kan vara en sorts nödlösning, för att få undan ett rejält skrymmande avsnitt.

Däremot är det inte säkert att NE funkar så bra som generell förebild. NE kör inte med utökningar via fördjupningsartikel (t.ex. His) = vi får inte lika skrymmande His-avsnitt. Dessutom har svwp/wp nog skaffat sig en tradition av att lyfta upp historie- och bakgrundsavsnitt generellt, oavsett artikelgenre. Om massmedier/förlag passar bäst ihop med Infrastruktur eller under Kul är kanske en smaksak; i mitt förslag behöver i vilket fall som helst Kul-avsnittet ha en tredje rubriknivå för att behålla en begriplig struktur. NE:s grundstruktur skulle ge (Et->)N>D>E>P>K>H. NDEP-följden kan ha viss bäring (resurser -> fördelning av resurser), men jag tror inte att den är kompatibel med vår grundprioritering med H högt upp. Och då blir H>P logisk, med P>E>D>K som en relativt naturligt block. Tycker jag här mitt i spånandet. :-)--Paracel63 (diskussion) 10 december 2015 kl. 01.32 (CET)

"Stad"/tätort - Stockholm dåligt exempel

Stockholm är ett dåligt exempel på hur lokalgeografiartiklar skall delas upp. Det finns fler kommunövergränsande tätorter än Stockholm, framförallt Göteborg och Malmö. De båda senare skiljer bara på kommun (Göteborgs kommun, Malmö kommun) och tätort (Göteborg, Malmö) - något tredje finns inte, förutom den äldre stadskommunen (Göteborgs stad, Malmö stad). Tyvärr finns det inte stöd för att modernisera artiklarna Stockholm och Stockholm (tätort) så att inte den ena artikeln handlar om en fantasiplats och den andra är otympligt namngiven. /Ascilto (diskussion) 17 december 2015 kl. 20.22 (CET)

Jag håller med om att det är en "udda fågel" som bryter mönstret. Men det har nog blivit så genom åren som en slags kompromiss. De finns ju många som i just det här fallet av någon anledning vill sätta likhetstecken mellan ort och kommun. Å andra sidan finns det också de som absolut vill dela upp sammanväxta orter i samma kommun (se närmast aggressiva diskussioner om Skanör-Falsterbo, Jönköping-Huskvarna, Kinna-Skene-Örby). Just Stockholm är kanske fler som har synpunkter på, genom sin storlek och nationella betydelse. --Andhanq (diskussion) 23 december 2015 kl. 08.31 (CET)

Kommun/härad/socken

Enligt det mönster som förts över från NE:s artiklar om landskap respektive län så hör historia och natur hemma i artiklarna om härader och socknar medan infrastruktur, näringsliv och demografi (tätort / glesbygd) hör hemma i kommunartiklarna. - Ett sådant avsnitt vore bra som riktlinje. /Ascilto (diskussion) 17 december 2015 kl. 20.24 (CET)

@Ascilto: En sådan tyngdpunktsfördelning verkar rimlig. Skriv gärna ett sådant avsnitt. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 30 juni 2017 kl. 09.24 (CEST)

Att nämna länder i artiklars ingresser

Jag vet inte om detta varit på tapeten tidigare, men jag har stött på åsikten att om inte Sverige behöver nämnas i ingressen om orter så behöver inte land/stat nämnas i ingressen för någon ort i världen. Detta låter som en alltför strikt tolkning av "globalt perspektiv" eller vad man ska kalla det. Finns det någon tidigare principdiskussion eller riktlinje om detta någonstans?--Pjred (diskussion) 12 mars 2016 kl. 17.38 (CET)

Jo visst finns det användare om vill överbetona det "globala perspektivet". Min synpunkt är att svenska inte är ett världsspråk, vilket gör att läsare, som kan tillgodogöra sig artiklar på svenska sannolikt också är någorlunda hemmastadda i den nordiska geografin. Den här principen kommer väl från "moder-wp", den på engelska. Där är den betydligt mer motiverad. Personligen finner jag det irriterande om artiklar om till exempel idrottsklubbar hela tiden tjatar om att klubben verkar i "Jönköping i Sverige" eller något liknande. En sådan uppgift kan dock finnas i en faktaruta. Sådana är oftast standardiserade på ett sätt som gör att ett landsnamn mycket väl passar in. I "löpande text", däremot, kan det bli en störande övertydlighet. Vet man till äventyrs inte att Vetlanda ligger i Sverige så kan man ju alltid klicka på namnet för att få veta mer. --Andhanq (diskussion) 13 mars 2016 kl. 00.28 (CET)

Gäller inte samma argument för övriga världen? Om landet står i faktarutan behöver det inte vara i texten. Om man inte vet var stället finns kan man klicka på länken. Och baserat på svenskans geografiska fördelning: om man skall särbehandla något område, är det inte Sverige, utan Sverige och Finland. K9re11 (diskussion) 13 mars 2016 kl. 09.25 (CET)

Samma argument gäller inte för hela världen då den som väljer att läsa på svenska förmodligen har bättre koll på var Örebro och Åbo ligger än vilket land Āsmār ligger i. /Hangsna (diskussion) 13 mars 2016 kl. 09.53 (CET)

Just så. Därmed inte sagt att att man normalt ska utelämna landet om det är Sverige. Inledningar som :"Halland är ett kustlandskap i sydvästra Sverige" fungerar utmärkt. Men inte som ett överdrivet "förtydligande" inne i artiklar varje gång en ort eller liknande nämns. Jag tror det flesta har en känsla för detta. --Andhanq (diskussion) 13 mars 2016 kl. 10.30 (CET)

Relevanta gator

Enligt relevanskriterierna så är exempel på platser som i allmänhet saknar relevans om de saknar historisk, kulturell eller annan betydelse "Gator/leder/vägar som varken har nummer, genomfartstrafik, omfattande serviceutbud eller något annat med betydelse att komma med". Med tanke på att relevanskriterierna tänjts på genom botskapandet av geografiska platser, där kobbar och skär numera återfinns, så borde i princip alla gator kunna få egna artiklar, under förutsättning att de ges relevant innehåll och styrks med källor. Kommentarer?--Historiker (diskussion) 23 juni 2016 kl. 21.49 (CEST)

Det finns små återvändsgränder, mer som garageuppfarter som är mycket obeständiga, så något minimikriterium behövs.Yger (diskussion) 23 juni 2016 kl. 21.52 (CEST)

Jag kan hålla med, men om de har husnummer och officiellt namn, som fastställts av kommunen? Sedan finns det många trappgator och gångvägar – hur göra med dem?--Historiker (diskussion) 23 juni 2016 kl. 22.00 (CEST)

Att Lsjbot skapar en massa artiklar om allt med en koordinat är det nog flera som inte tycker är helt bra. Jag skulle definitivt inte vilja ha en artikel om varenda "Storgatan" i hela Sverige.

andejons (diskussion) 23 juni 2016 kl. 22.27 (CEST)

Jag ser hellre en artikel om varenda "Storgatan" än om varenda grynna som råkar ha ett namn. Gator har till skillnad från grynnor byggs av en anledning. /ℇsquilo 25 juni 2016 kl. 19.33 (CEST)

Garageinfartsgator kan byta namn stup i kvarten, dvs de är ej beständiga. Grynnor är då betydligt mer beständiga.Yger (diskussion) 25 juni 2016 kl. 19.48 (CEST)

Även grynnor byter namn. Att de är mer beständiga gör de inte mer relevanta i mina ögon. /ℇsquilo 26 juni 2016 kl. 13.14 (CEST)

Jag tror att man kan lösa problemet genom att vara lite hårdare med uppmärksamhetsskapande källor. En del Storgatan spelar faktiskt roll i sina respektive tätorter. Samt möjligen också en del grynnor…--Paracel63 (diskussion) 30 juni 2017 kl. 09.28 (CEST)

Jag är på väg att flytta till just "Storgatan". Det är en osammanhängande samling byggnader som ligger vid denna gata, detta på grund av ombyggnader och ändringar i stadsplanen. Den korsas av parkeringsplatser, gågator, cirkulationsplatser och en byggmarknad mm. Att säga att jag bor på "Storgatan" bekräftar inte ens att jag bor inom tätorten.

Skriv en bra källbelagd artikel istället för att prata om kriterier. Jag vill inte se artiklar som "Storgatan är en gata i Blattnicksele. Denna artikel om en plats i Västerbottens län behöver bilder Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.. Kategori:Gator i Blattnicksele". Det jag vill se är välskrivna artiklar som Kantongatan. Vilka "kriterier" den uppfyller är fullständigt ointressant! -- Innocent bystander (diskussion) 30 juni 2017 kl. 09.46 (CEST)

I så fall kan det vara lämpligt med olika artiklar om staden, kommunen och tätorten

Det exempel som nämns, (Stockholm) är det enda där vi har artikel om alla tre. Det kanske är dags att anpassa den här sidan till verkligheten? -- Innocent bystander (diskussion) 31 maj 2017 kl. 16.27 (CEST)

Precis, den artikel som bara heter Stockholm måste slås samman med tätortsartikeln, precis som med Malmö och Göteborg. Något tredje existerar inte jämte kommunen och tätorten. /Ascilto (diskussion) 31 maj 2017 kl. 16.40 (CEST)

Nja, med tanke på att det är VÄLDIGT stora skillnader mellan tätortens utbredning och Stockholmarnas egna uppfattning om "stadens" gränser så tror jag inte det är en bra lösning. Just Stockholm ser jag därför som ett undantag från praxis. -- Innocent bystander (diskussion) 31 maj 2017 kl. 20.14 (CEST)

Vi brukar vara noga med distinktioner och artikeln Stockholm saknar helt distinktion. Romantiska uppfattningar om vad som utgör en stads själ hör inte hemma i ett uppslagsverk, men det är vad det handlar om. Att reducera Göteborg till tätorten och kommunen var inte smärtfritt, men plötsligt gick det, förmodligen eftersom en eller annan motsträvig nyckelanvändare just då inte var aktiv. /Ascilto (diskussion) 31 maj 2017 kl. 20.30 (CEST)

Att artiklar saknar distinktion och stringens är ett inte helt ovanligt problem i "mjuka" ämnen. Det måste vi leva med. Det är trots allt så att tätorts-begreppet är inte så väl accepterat att vi kan låta det styra oss överallt. -- Innocent bystander (diskussion) 31 maj 2017 kl. 20.36 (CEST)

Just i det hit fallet är det extra besvärligt. Det diskuterades (se ovan) för några år sedan utan någon bra lösning. Kommunen är inget problem. Det är en administrativ enhet med exakta gränser. Dessa är i och för sig inte särskilt logiska när det gäller Stockholm. Så har det blivit genom olika beslut om vilka inkorporeringar/sammanläggningar som gjordes och vilka som inte gjordes. Men det finns inga tveksamheter om dessa gränser. Men när det gäller vilket område som "upplevs" som Stockholm så är det en annan sak. Vissa likställer kommun och ort. Det görs ju inte på andra ställen i landet och blir konstigt även här. Andra kanske bara räknar innerstaden, medan ytterligare andra innefattar ett betydligt större område. Tätorten har också en exakt avgränsning. Problemet är att denna, genom de strikta regler om 200 meter och sådant som tillämpas, blir rätt "egendomlig". Vid senaste avgränsningen avskildes Sollentuna och Upplands Väsby som en egen tätort, till vilken även norra Järva räknas. Detta känns nog inte särskilt "naturligt" för de flesta. Likaså att Lidingö, en närförort, inte räknas in i tätorten Stockholm upplevs nog också som märkligt. Därför kanske en sådan "Stockholmsartikel" som varken avser kommun eller tätort kan vara rimlig i detta särfall. Problemet som kvarstår är vad en sådan artikel ska omfatta. --Andhanq (diskussion) 31 maj 2017 kl. 21.33 (CEST)

Stockholm bör inte vara ett undantag. Tvärtom bör en liknande uppdelning göras av fler artiklar om större städer såväl i Sverige (Malmö, Göteborg, Jönköping med flera) som internationellt. Tostarpadius (diskussion) 10 juni 2017 kl. 17.50 (CEST)

Den här sidan ska nog främst beskriva praxis, och det du beskriver är inte riktigt praxis idag. -- Innocent bystander (diskussion) 10 juni 2017 kl. 21.20 (CEST)

2015 utökades många tätorters yta pga ny regler från SCB. Samtidigt har vi som jobbar med dessa saker velat undvika "konstiga" namn på dessa utökade tätorter. Det har lett till att tätorten får namn efter ett POMMF namn för "huvdkoncetrationen" av bebyggelse och att i den artikeln kan det då framgå att tätorten täcker mer än detta område. (och de extra områdena har ofta egna artiklar, dvs orter som ligger i tätorterna). Den praxisen borde också kunna användas för stockholm. dvs gör tätortsutbredningen som ett eget avsnitt i artikeln om Stockholm.Yger (diskussion) 10 juni 2017 kl. 21.28 (CEST)

Varför denna motvilja mot separata artiklar i dessa fall? Tostarpadius (diskussion) 11 juni 2017 kl. 01.43 (CEST)

Det är ytterst få ställen där vi har material till att fylla två artiklar om "staden". Tätortsbegreppet är svårgreppat utanför Norden. Jag har ägnat en hel del tid åt att leta data på Eurostat, men det enda jag hittat är uppgifter om storstadsområden, och då hittade jag mest bara mjuka data, såsom diskussioner om pendlingsavstånd i Milano och andelen nattarbetare i Bryssel. I praktiken är det väl bara i Sverige, Norge och Finland vi har tätortsartiklar som stöds av fullvärdiga källor. -- Innocent bystander (diskussion) 11 juni 2017 kl. 09.29 (CEST)

Ja, men då kan vi ju ha tre artiklar konsekvent i de länderna. Tostarpadius (diskussion) 11 juni 2017 kl. 09.54 (CEST)

Yger beskriver verkligheten ganska bra. Brödtexten i Vetlanda beskriver i princip bara "staden". Tätorten inbegriper också den enda egentliga "förorten" i Bäckseda, vilket nämns i befutv-mallen. Örnsköldsvik samma sak. Domsjö och Arnäsvall mfl (som ligger utanför "staden") har egna artiklar, trots att de ingår i tätorten idag. Bryter man ut tätorten från staden i dessa artiklar, så får vi inte artiklar som fullt ut kan stå för sig själva. Det är möjligt att detta går i Malmö, Gbg, Oslo och några till, men de utgör undantagen. -- Innocent bystander (diskussion) 11 juni 2017 kl. 10.15 (CEST)

Artiklarna blir av samma typ som de flesta av våra småortsartiklar. Det ser jag inga problem med. Tostarpadius (diskussion) 11 juni 2017 kl. 12.10 (CEST)

Vi kan inte ha artiklar om sånt som inte finns. Stockholm finns inte i någon annan mening än tätorten och kommunen. Som jag skrev ovan lider den nuvarande artikeln med företräde till namnet av total brist på distinktion. Ingen kan avgränsa den romantiska föreställningen om vad Stockholm är. Om vi skall ha artiklar om romantiska föreställningar måste det vara artiklar om fenomen som kan källbeläggas. Men det här fenomenet kan inte heller källbeläggas. För tio år sedan led svwp mer av romantiska föreställningar, men sedan dess har vi skärpt oss med distinktioner och källbeläggning, artikeln Stockholm är en av få anomalier. /Ascilto (diskussion) 11 juni 2017 kl. 12.53 (CEST)

Det är ingen konst att ställa upp en stipulativ definition av en artikels ämne om en sådan efterfrågas. Det är också ett helt legitimt förfarande. Tostarpadius (diskussion) 11 juni 2017 kl. 16.40 (CEST)

@Ascilto. Du nämner ofta "romantiska föreställningar". Vad i alla dar har detta med romantik att göra? --Andhanq (diskussion) 30 juni 2017 kl. 10.49 (CEST)

Kommun/tätort i Finland

Praxis för artiklar om Finland verkar vara att namnet X ensamt avser X kommun (i vissa fall officiellt benämnd X stad) och tätorten kallas X centraltätort. Så det är tvärtom mot artiklar om svenska tätorter och kommuner. Finns det inte anledning att skriva lite om det? --Per W (diskussion) 7 april 2018 kl. 10.45 (CEST)

Se Alajärvi och Alajärvi centraltätort. Per W (diskussion) 7 april 2018 kl. 12.38 (CEST)

Jag tror det stämmer att X är kommunen och att orten har särskiljning. Däremot finns bara 11 artiklar med "centraltätort" i namnet, så det är inte praxis. Jag vet inte vilket namn som används i källan till de artiklarna (InternetArchiveBot har lagt in en arkivlänk till en australisk sida som inte har med ämnet att göra), men jag tror "centraltätort" mer ska ses som en särsklijning som borde stå inom parentes och kanske kan förkortas till "tätort" eller bara "ort". 90.227.175.244 8 april 2018 kl. 09.38 (CEST)

Även i Finland går trenden mot allt större kommuner, som omfattar både stadsbebyggelse (tätorter) och ren landsbygd. Då är en artikel som Raseborg, som inleds "Raseborg är en stad..." inte så bra. Inom denna kommun ligger ju såväl Ekenäs som Karis. Det finns ingen stad i bebyggelsemässig mening som heter Raseborg, namnet är taget från en slottsruin. Alltså borde vi, precis som när det gäller Danmark, Norge och Sverige ha separata artiklar om de administrativa enheterna (alltså kommunerna) och tätorterna, även de med samma namn som kommunen. Det faktum att man i Finland fortfarande kallar visa kommuner för "stad" (något som kommunen själv väljer) gör att det blir lätt en sammanblandning. Jag tycker vi bör göra som i de andra nämnda länderna, nämligen att ett "naket" ortsnamn avser själva orten, samt att kommunerna får ett "långt namn". I motsats till Sverige har benämningen "stad" i kommunens namn stöd i Finlands kommunallag. Alltså får kommunartiklarna i förekommande fall benämnas till exempel Tavastehus stad (68 000 inv), medan huvudorten (50 000 inv) behandlas i artikeln Tavastehus. Det är ett omfattande arbete att skriva alla dessa nya artiklar. Jag är beredd att medverka, om fler går in i projektet. --Andhanq (diskussion) 8 april 2018 kl. 10.40 (CEST)

Jag tittade på Kategori:Tätorter_i_Finland och såg vilka beteckningar som används i artikelnamnen och försökte hitta någon källa till dem. Till slut hittade jag Folk- och bostadsräkningen 1980 Del XIII, Tätorter. Då konstaterar jag att centraltätort (svarar ordagrant mot keskustaajama) används liksom kyrkby (ej kyrkoby). Sedan finns det stationssamhälle (asemaseutu ordagrant stationsbygd). Där borde beteckningarna standardiseras. Stad i de finländska artiklarna syftar på en kommun, då det ibland står: X är en stad och tätort. Jag vet inte varför man började med kommunartikeln som huvudartikel vad gäller Finland. Kanske som en spegling av finska Wikipedia? Hur är användningen av begreppen i Finland på svenska? Jag känner en större fokusering på kommunen i Finland, kanske beroende på att det har varit färre kommunsammanslagningar. Nu finns det inga kommuner som heter landskommun (maalaiskunta) kvar, fast det finns två som är det: Korsholm och Pedersöre. Vi kan ha en separat standard för Finland, men den bör då dokumenteras. Det första steget är att byta namn på tätorts- och kommunartiklarna. Jag kan inte göra så mycket, mest hjälpa till med finska. Per W (diskussion) 8 april 2018 kl. 11.06 (CEST)

Jag är helt inne på Användare:Andhanqs linje. Användaren argumenterar väl för varför förändringar är nödvändiga. Frågan har varit uppe till diskussion tidigare, utan något bestämt utslag. Det finns inga uttalade sakskäl till att behandla Finland annorlunda än de andra nordiska länderna. Problemet är väl att förändringen skulle innebära ett omfattande arbete som ingen hittills tagit på sig. /Ascilto (diskussion) 8 april 2018 kl. 13.44 (CEST)

Jag är benägen att hålla med Användare:Andhanq att det centrala är tätorten och sedan finns det en kommun med samma namn. Tätorten kan vara större än kommunen i vissa fall (Stockholm, Göteborg, Helsingfors, Tammerfors, Åbo) medan den är mindre i normalfallet (Lund, Linköping, Tavastehus, Uleåborg). Jag skulle vilja ha ett finlandssvenskt perspektiv, {{ping|LPfi}. Det som behövs göras direkt är ett namnbyte (med tillhörande länkbyte ?). Sedan bör terminologin ensas enligt Statistikcentralens definitioner. Kan man göra det med någon bot? Per W (diskussion) 8 april 2018 kl. 15.55 (CEST)

Jag vet inte vad som är bäst. Att kommunerna nu har det enkla namnet beror sannolikt på att man brukade skriva om kommunen, ifråga om städer med ganska liten tanke på den landsbygd som ingick. Detta var naturligt så länge stadskommunerna dominerades av huvudorten (i folks tankar också långt efter att landsbygd börjat ingå i stadskommunerna), resurserna att skriva skilda artiklar inte fanns, och Wikidata inte påtvingade oss någon stringens. Allt det har ändrats, men det är inte förvånande att vi gjorde som vi gjorde, då.

Den detalj jag har en stark åsikt om är användningen av "stad". Kommunallagen säger (enligt vår artikel): "Kommunen kan använda benämningen stad när den anser sig uppfylla de krav som ställs på ett stadssamhälle." Att något som Pargas stad inte är ett stadssamhälle torde stå klart för var och en som rört sig i Skärgårdshavet, men att vara stad anses fint och kommunerna har i praktiken lämnats fria händer. Och (Ceterum censeo): vi kan mycket väl kalla också de kommuner som kallar sig för städer för kommuner, vilket de är.

--LPfi (diskussion) 8 april 2018 kl. 20.27 (CEST)

Pargasartikeln skulle väl kunna vara ett exempel på hur man kan göra. Den inleds: "Pargas stad (finska: Paraisten kaupunki) är en kommun..." Då inleder man med det namn som kommunenen enl §5 får använda, men förklarar också att det är en kommun, länken på det ordet leder till Finlands kommuner där det förklaras att de kan använda stadsbenämningen. Sedan finns en artikel Pargas också, som då kan renodlas till att handla om orten som sådan. Själv sitter jag i Stockholm och tycker detta. Jag vet inte vilka skribenter som har hemvist i Finland och vars åsikter kanske bör tillmätas ett högre värde när det gäller detta. --Andhanq (diskussion) 9 april 2018 kl. 18.17 (CEST)

LPfi, jag tycker att din förklaring till dagens situation vad gäller Finland, med stadskommuner som omfattar en stad och landskommuner som motsvarar en gammal socken, är rimlig. Ett vanligt förlopp var inkorporeringen av tätbebyggda delar av grannkommunerna. Nu driver staten igenom kommunsammanslagningar, så att städerna också tillförs en hel del landsbygd. Dessutom slås landsbygdskommuner ihop. I en del fall blir det nya (eller snarare nygamla) namn på den ihopslagna kommunen (Raseborg, Akaa, Sastamala) i stället för att (den största) stad ger namnet åt den nya kommunen. (Det finns mera att säga om kommunreformen i Finland, men detta är fel forum.)

Jag är skeptiskt till benämningarna X stad av samma anledning som du, LPfi. (Jag har gått från S:t Karins stad till Pargas stad på Rävsundsbron (https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Kirjalansalmi_Bridge) och det är inte mycket till stad på respektive sida.) I Finland är dock X stad officiellt till skillnad mot Sverige. I Statistikcentralens material har jag sett kolumnen kommun. Pargasartikeln är inte riktigt bra då Pargas beskriver den gamla kommunen Pargas stad, som omfattade en tätort (jag vet inte hur stadslikt centrum är där, S;t Karins centrum är ett vanligt förortscentrum) och landsbygd, som låg i landskommunen. En skillnad: Helsingfors skärgård avser bara öarna i Helsingfors, i väster blir det Esbo skärgård och i öster Sippo skärgård. Jämför det med Stockholms skärgård, där bara några få öar ligger i Stockholms kommun. Per W (diskussion) 9 april 2018 kl. 21.36 (CEST)

Tätorten Pargas ser ut ungefär som vilken småstad som helst (som Hangö eller Norrtälje). I stort sett hela tätorten (utom Skräbböle) ligger inom 2 km radie från rondellen i centrum. /ℇsquilo 10 april 2018 kl. 11.29 (CEST)

Massmedier bör inte sorteras under Demografi

@Paracel63: Massmedier tycker jag har blivit instoppat i fel del. Nu ligger det som punkt 4 under Demografi. Föreslår att det flyttas till antingen "Ekonomi och Infrastruktur" eller till "Kultur". Demografi bör bara inkludera sådant som har med befolkningens fördelning, storlek och sammansättning att göra.

Även "Hälsa och sjukvård" kan man diskutera om det inte hellre borde tillhöra "Ekonomi och Infrastruktur" än "Demografi". "Hälsa" (som i hälsoläget hos befolkningen) platsar möjligen under "Demografi", men knappast "Sjukvård" (som i vilka sjukhus som finns i området). Det sistnämnda är väl en del av "Infrastruktur". --Larske (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 10.04 (CEST)

Mitt förslag är att vi flyttar Massmedier till 4. Styre och politik (som jag tycker bör heta 4. Politik och demokrati). Angående Hälsa och sjukvård, den är nog lite knepigare. Kanske kan man använda sig av en rubrik vid namn Välfärd. Dock kanske den är för luddig och för politiskt laddad. Hur delar andra språkversioner upp rubriker för orter?  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 21 augusti 2020 kl. 14.24 (CEST)

@Larske: Tack för de intressanta och rätt konstruktiva förslagen! Några kommentarer…

• @GeMet: 4. Politik och demokrati var en intressant vinkling. Demokrati har jag inte sett i någon länderartikel i någon wp-version, vad jag vill minnas. Vad tänker du att den (under)rubriken skulle täcka in? Är det kopplat till att du vill ha Massmedier under den huvudrubriken? Jag tror både begreppen Välfärd och Demokrati är lite luddiga, vilket är en svaghet. Har du möjlighet att ge oss exempel på andra wp-versioner där detta används? Standardrubrikmodellen är kanske mest användbar i samband med länderartikar, men jag valde exemplet Istanbul utifrån idén att det ofta inte så stora skillnader på land och stad (bara en gradskillnad).

• @Larske: Massmedier har jag på wp och i andra uppslagsverk ofta sett just under Demografi, som i sig är en lite elastisk kategori och ofta inriktad på statistik omkring områdets befolkning, med spridning av olika välfärdskategorier per 1000 invånare e dyl. Där syns då ofta både massmedier och hälso-/sjukvård. Men jag kan förstå invändningarna, och din tydliga definition av Demografi köper jag nästan rätt av. I enwp-exempel France ligger Massmedier under Kultur, Hälsa/Utbildning under Demografi och Vetenskap/Teknologi under Ekonomi. På frwp ligger här Filosofi/Vetenskap under Kultur och resten av ovanstående under Befolkning/Samhälle, där Démographie endast är en av flera undersektioner. På dewp inkluderas här Utbildning i Befolkning (som lagts ovanligt högt upp), men Massmedier ligger under Kultur. Detta var tre exempel om det rätt viktiga landet Frankrike. Det är inget som säger att enwp, frwp och dewp har rätt, men det är intressant att se mönster. :-)

USA hos enwp följer samma modell som en:France. USA hos frwp verkar inte lika välstrukturerad, med uppdelning i fler rubriker och ett par överraskande listsektioner längst ner. USA hos dewp har i princip samma grundstruktur men har gjort några intressanta omflyttningar; här finns Hälsopolitik/Socialpolitik etc under Inrikespolitik under Politik, medan Kriminalitet/Rättsväsen ligger under Befolkning (jag har alltid tolkat Rättsväsen som en del just av Styre/Politik); Massmedier ligger återigen under Kultur.

Tar vi ett stadsexempel kan vi se London hos enwp, där Administration ersatt Politik/Styre från landsartiklarna. Intressant och kanske rimligt. Utbildning har hamnat i en egen sektion men på lätthittad plats, och Massmedia/Teknologi hamnade här under Ekonomi. Frwp-artikeln är tyvärr inte särskilt stringent, men Massmedier hamnar ungefär där man kan förvänta sig; frwp-artikeln om Paris har dock Massmedier, Idrott, Hälsa, Utbildning etc under Befolkning/Samhälle (där Demografi är en annan sektion). London hos dewp lägger både Utbildning/Medicin/Vetenskap och Massmedier under egna rubriker.

Summa summarum… Detta var några av de viktigaste artiklarna på tre av de största wp-versionerna. Jag utgick från den här typen av artiklar när jag 2015/2016 utarbetade en sorts standard som inte verkar ha ifrågasatts. I alla fall inte mer än i enstaka fall – som nu. Jag tror att Larskes idé om flytt av Massmedier kan funka, och jag tror Kultur/Samhällsliv är den bästa placeringen; massmedier är en viktig del av just kulturen/samhällslivet, och nog viktigare än dess ekonomiska betydelse. Hälsovård/Sjukvård/Utbildning/Teknologi/Vetenskap (som jag ser som relaterade) kan nog också fungera naturligt inom eller i anslutning till Infrastruktur. Det tål att grunnas på, i alla fall.

Kom med fler kommentarer, så kan vi spåna vidare och bli ännu lite klokare. --Paracel63 (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 00.06 (CEST)

@Larske, GeMet: Nu har jag putsat lite i strukturen i rekommendationen. Ser det bättre ut nu? Hojta gärna, så jag vet. :-) Paracel63 (diskussion) 3 september 2020 kl. 17.49 (CEST)

@Paracel63: Jag har inte kollat i detalj vad du har ändrat idag, men tittade snabbt igenom kapitelrubrikerna och deras struktur så som den ser ut idag och gjorde då följande spontana reflektioner:

1. Bra att demografi har en egen rubrik och inte blandas ihop med en massa annat även, som till exempel Vetenskap (som i Stockholm) även om det är lite trist att det har förpassats ner till andra nivån i kaptitelhierarkin (under Befolkning och samhälle)
2. Bra att Massmedier sorterats in under Kultur
3. Förvånande att Internet ligger under Massmedier, jag ser det mer som en del av Infrastruktur, men det beror kanske på vad man avser med Internet. Jag har inte kollat vad som skrivs om Internet i några geografiartiklar.
4. Förvånande att Arkitektur sorterats in under Traditioner, jag ser det mer som en del av Konstarter (som kanske kunde heta Konst och arkitektur

Dessa spontana reflektioner är naturligtvis bara ett uttryck för personligt tyckande, men eftersom du frågade så...

--Larske (diskussion) 3 september 2020 kl. 22.28 (CEST)

@Larske: Hej igen! Och toppen med åsikter och insikter.

1. Jag tror att det är opraktiskt att ha alltför snäva huvudrubriker i så komplexa ämnen som geografiska artiklar. Så om vi går på din linje, med en snäv benämning för den rena demografin, tycker jag nog att lite till kan behöva läggas till. Som du såg av mina exempellänkar är det rätt vanligt i viktigare artiklar på stora språkversioner.

2. Jo, det var hyfsat lätt, i samband med att jag ändå var inne och omprövade karaktären för den demografiska sektionen.

3. Bra tanke. Jag tror det är rimligt, och (under)rubriken "Infrastruktur" är på väg åt rätt håll, tror jag.

4. "Arkitektur" är lurigt. I många artiklar finns inte rubriken, eller så syns den under rubriker som "Stadsbild" eller "Sevärdheter". Att ha en fast placering under "Konst och arkitektur" (som just nu hade blivit en underrubrik bland många under "Kultur"). Min tanke är det är viktigare att här se "Arkitektur" som en del av stadsbilden – åtminstone artiklar just om städer. Bildkonst (det som menas med "Konst"?) i övrigt har inte den stadsuppbyggande karaktären och är lättare att se separat från geografin. Vi får nog fundera vidare om det här… Paracel63 (diskussion) 4 september 2020 kl. 16.22 (CEST)

Nu lade jag i alla fall Arkitektur sist i "konstsektionen". Den kan ev. då ses som en sorts övergång till Traditioner, eller vad som nu avslutar artikeln (ofta finns Sevärdheter eller Stads bild där). Kanske blir det bättre? :-) Paracel63 (diskussion) 4 september 2020 kl. 16.28 (CEST)

Mänskliga rättigheter

Tycker det är märkligt att avsnittet Mänskliga rättigheter lades in undet avsnitt Styre och politik utan konsensus. Se diskussion i Bybrunnen.

Jag har anpassat samtliga Afrikas 54 länder efter den diskussion som var i Bybrunnen där sådana här saker skulle läggas in under avsnitt Sociala förhållanden under avsnitt befolkning. På det sättet är även Afghanistan, Ukraina, Somaliland, Chile och Honduras organiserat. Resten av länderna har jag inte tittat på. NnieAndersson (diskussion) 6 april 2022 kl. 10.34 (CEST)

 Gillar @NnieAndersson: Tack för att du upplyser mig. Jag har tyvärr inte koll på alla diskussioner på Wikipedia, så det är toppen att vi tipsar varandra. Inlägget var att se som ett förslag, och ibland rekommenenderas vi wikipedianer att för effektivitetens skull vara djärva. Men jag ändrar gärna, och att ha det generellt under DemografiBefolkning-paraplyet kan vara ännu bättre. Det är en typ av socialt förhållande, även om det har koppling till åtminstone styret av landet. Jag ändrar, om det är okej med dig (och andra intresserade). Allt gott. Paracel63 (diskussion) 6 april 2022 kl. 14.22 (CEST)

Jag skulle nog vilja avvakta utfallet av den diskussion som pågår i Bybrunnen. Ursäkta om jag lät tvär i inlägget, blev lite väl frustrerad. Det ligger väldigt mycket jobb bakom många länder, både från min sida men också från många andra. Att lägga in ett avsnitt utan konsensus skulle innebära ett ganska stort jobb att gå igenom och ändra.NnieAndersson (diskussion) 6 april 2022 kl. 14.30 (CEST)

Men när du ändå är i gång och petar så kanske du kan lägga in ett avsnitt som jag är rådvill över. Urbanisering. Jag och Användare:Gunboz gick igenom en massa länder och är helt överens om att "XX största städer" och folket bor företrädesvis I X delen av landet osv. Inte gör hemma under avsnitt Geografi. Jag har gjort en ny rubrik "Urbanisering" under Demografi, statistik. Alltså ovanför minoriteter. Jag vet egentligen inte om det är rätt ställe. Men alla tips mottages tacksamt.NnieAndersson (diskussion) 6 april 2022 kl. 14.35 (CEST)

 Gillar @NnieAndersson: Jag förstår. Det är härligt med någon som har så mycket konstruktiv skrivenergi som du. Jag hoppas att kollat på wp:GEO-strukturrekommendationen, för den har med små förändringar legat fast i fem års tid. Som du ser där finns det inget om urbanisering eller städer under geografi. Toppen att du och Gunboz är på samma bräde som jag där. Geografi är (så som jag ser det) i första hand en naturgeografisk beskrivning, kompletterat med naturvård.

Administrativa enheter är följd av politiska beslut, så de har hamnat under Styre/Politik. Medan "största städer" och "urbanisering" är naturliga saker att ha med som statistiska delar under Demografi. Så är det oftast på enwp och andra större wp-versioner, vilka var min utgångspunkt när jag anno dazumal började formulera den här ämnesguiden.

Urbanisering påverkar ekonomi och infrastruktur (huvudrubriken direkt ovanför) på olika sätt, men den har mer direkt koppling till befolkningsvillkoren i landet. Det här förslaget kanske kan funka? Större städer och urbanisering är ju i hög grad relaterade ämnen… --Paracel63 (diskussion) 6 april 2022 kl. 14.58 (CEST)

Ja, jag tror att de hänger ihop också för att Demografi-avsnittet oftast är uppdaterat med hjälp av World Factbook och där ligger urbaniseringsgrad och största städer ihop med People and society. Därför tror jag att den naturliga indelningen på avsnittet blir:

Befolkning

• 1. Demografi
  • Statistik
  • Urbanisering (inkl. större städer)
  • Minoriteter
  • Migration
• 2. Språk
• 3. Religion
• 4. Sociala förhållanden
  • 2. Mänskliga rättigheter
• 5. Hälsa, övriga befolkningsdata

Lägger man statistik först så blir det också naturligt att använda "infobox land demografi", tror jag den heter.

Avsnitt Styre och politik föreslår jag får tillägg av korruption direkt under underrubriken Rättsväsen. Då blir strukturen såhär:

1. Författning och styre 2. Administrativ indelning 3. Politik 4. Rättsväsen (Juridik) 5. Korruption 6. Internationella relationer 7. Försvar

NnieAndersson (diskussion) 6 april 2022 kl. 16.08 (CEST)

Avsnitt Hälsa

Jag fastnade på en mening när jag skrev om Liberia, att landet har världens största andel med PTSD. Då slog det mig att inte i ett enda land, har jag sett att det skrivs om psykisk ohälsa under avsnittet Hälsa. Kanske kan det vara en bra grej att lägga till som underrubrik till avsnitt Hälsa dvs. Psykisk hälsa och Fysisk hälsa. Se exempelvis Liberia#Psykisk hälsa och Eritrea#Psykisk hälsa?NnieAndersson (diskussion) 25 april 2022 kl. 15.30 (CEST)

Om artiklar om kommuner

Se även Wikipedia:Projekt svenska kommuner-skapa ensad struktur

En kommun är en organisation för en administrativ indelning som täcker ett geografiskt område. Om vi med det ser på indelningen du börjar införa med mina personliga reflektioner.

• Historia avser ett geografiskt område och kan ligga bra först där du lagt det
• Administrativ historik avser den administrativa indelningen och passar bra där du lagt den
• Kommunvapen avser organisationen och är tämligt ointressant för läsaren. Jag är positiv att du fört ner den till nästan sist, men tycker den borde ha en bättre rubrik än du nu gett den.
• Geografi avser kommunens geografiska område. Jag är positiv att du skapat denna och att den ligger högt upp. Hit bör du sedan föra info om detta som nu ofta ligger i ingressen. Jag lutar sedan är att indelningar och tätorter borde finnas under denna rubrik.
• Styre och politik avser organisationen. Den blir mycket stor men i sig har jag inget emot hur den är inplacerad och gillar du lagt internationella relationer dit (det har med organisationen att gör), men anser det är fel med indelning här (det är ej relaterat till organisationen och bör istället ligga under geografi).
• Ekonomi och infrastruktur avser det geografiska området. Lite förvånande vad som ingår men jag kan acceptera hur du gjort
• Befolkning avser det geografiska och administrativa området. Förvånad det ligger så långt ner man har inga starka invändningar mot det. Tätorter är dock även en geografisk enhet och jag rekommenderar den förs till geografi
• kultur avser geografiskt område men även organisationen. Bör ligga sist och jag antar även det som brukar återfinnas under Sevärdheter kommer hamna här

Yger (diskussion) 1 maj 2022 kl. 14.19 (CEST)

@Yger:, jag flyttade diskussionen hit, hoppas det är ok. Jag är med på dina synpunkter, jag undrar dock vad du menar med Ekonomi och infrastruktur (Gissar att det är avsnittet om utbildning och sjukvård du gissar på, men vill gärna veta) och Styre och Politik. Vad tänker du skulle bli en bättre indelning? (Jag är inte särskilt nöjd över det avsnittet jag heller men jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig an det.)NnieAndersson (diskussion) 1 maj 2022 kl. 14.44 (CEST)

Med indelning avser jag det som nu står under rubriken indelning (distrikt). Sedan är det för mig inte självklart näringsliv oh kommunikationer skal samsas under en rubrik, men som sagt inte så viktigt för mig den synpunkten Yger (diskussion) 1 maj 2022 kl. 14.56 (CEST)

@Yger: Jag har ingenting emot att ändra strukturen enligt ditt förslag, tätorter under demografi är mest där för att nästa underrubrik blir någon form av urbaniseringsrubrik alltså vart bor flest människor... Kommer en sådan på plats blir det helt enligt att den ligger under demografi, i annat fall kan den gott ligga under geografi som du föreslår. Vad avser indelning/Administrativ indelning har jag heller inget särskilt emot att den flyttas. Min personliga åsikt är bara att det blir jobbigt att läsa om det är en massa rubriker och så är det bara några rader under. Men tänkte du att även den ska placeras under geografi?NnieAndersson (diskussion) 1 maj 2022 kl. 15.59 (CEST)

ja jag tänkte mig både tätorter och "indelning" under geografi. Och om du vill ha färre rubriker tycker jag det är OK med administrativ historik under historia, när historia finns Yger (diskussion) 1 maj 2022 kl. 16.22 (CEST)

@Yger: Jag har genomfört de föreslagna förändringarna så får vi se hur den administrativa historiken passar i hop med resten av texten när jag kommer dit. Låter det bra?NnieAndersson (diskussion) 1 maj 2022 kl. 17.33 (CEST)

Det känns bra för mig. Kvar dock om rubriken till kommunens vapen "Kultursymboler och viktiga personligheter" bör ändras, det vore ju enkelt med rubriken "kommunens vapen"/alt "Umeå kommunvapen". Om adm historik skall vara underrubrik är inte viktigt och det finns en poäng ha det som nu. Om du är nöjd tycker jag du skall föra upp denna nya för synpunkter på tråden på Bybrunnen Yger (diskussion) 1 maj 2022 kl. 18.11 (CEST)

Check, för upp för diskussion på Bybrunnen.NnieAndersson (diskussion) 1 maj 2022 kl. 19.20 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Följande inlägg är flyttat från min diskussionssida --Larske (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 14.18 (CEST)

Var det något sådant här Användare:NnieAndersson/Struktur kommunartiklar du föreslog som projektsida för kommunartiklarna?NnieAndersson (diskussion) 6 oktober 2022 kl. 11.31 (CEST)

@NnieAndersson: Exakt hur du dokumenterar en föredragen struktur är inte så kinkigt, men ju mer strukturerad som beskrivningen är desto bättre enligt min åsikt. Beskrivningen ska vara lättläst av människor, men helst även av maskiner, och sammanfatta resultatet och inte vägen till resultatet. Jag har en tanke att en robot med hjälp av den beskrivna kapitelstrukturen, namn och inbördes placeringar, skulle kunna "läsa igenom" alla 290 artiklar över svenska kommuner för att ge en lista över eventuella avvikelser som till exempel att ett kapitel inte har ett namn enligt beskrivningen eller ligger på fel plats. Det var därför jag menade att det vore bra om det tydligt framgår vilka kapitel som bör finnas i samtliga 290 kommunartiklar och vilka kapitel som kan betraktas som optionella och där beskrivningen bara talar om var de bör placeras om de finns i artikeln.

Syftet med en beskrivning är alltså främst att dokumentera det samlade resultatet av diskussioner som tyvärr ofta förs på ett väldigt "utspritt" sätt på en mängd olika artikeldiskussionssidor, användardiskussionssidor och på till exempel Bybrunnen och utan att egentligen sammanfattas. Man ska inte behöva leta runt på en massa olika ställen för att hitta en sådan beskrivning. Ta till exempel den diskussion som var i maj kring detta på Bybrunnen och där den här tråden "stannade av". Sista inlägget där var en fråga från dig som aldrig besvarades. Efter 14 dagar utan inlägg rann diskussionen alltså utan någon tydlig sammanfattning ut i ett av en mängd arkiv. Det är emrå alltför vanligt för diskussioner på Bybrunnen. Ibland när diskussioner har låst sig och det inte går att nå konsensus kan en sådan arkivering upplevas som en befrielse, men ofta skulle jag önska att diskussioner kunde taggas som "kräver en sammanfattning" och att de inte arkiverades förrän en den taggen medvetet togs bort (helst på grund av att någon gjort en sammanfattning och flyttat resultatet till någon relevant sida där det kan avnjutas av berörda redigerare).

Det hade därför varit bra om du i den här tråden, när Bybrunnen-diskussionen ansågs vara avslutad och/eller på grund av att ingen gjort något inlägg på 14 dagar arkiverades, hade återkommit hit för att fortsätta den här tråden. Detta är ju, som du mycket riktigt påpekat, rätt plats för den här typen av diskussioner.

• Om du anser att Bybrunnen-diskussionen ledde fram till något som på något sätt ändrade vad som tidigare hade framkommit diskussionen på den här sidan, hade det varit bra om du hade sammanfattat det här.
• Likaså, om inget hade framkommit hade det varit bra om man hade kunnat läsa det här utan att behöva leta upp diskussionen i Bybrunnen-arkivet.

Nu när du har gjort en sida med en föredragen struktur vore det fint med en länk till den från den här sidan. (Jag ser att Yger nu har länkat till den som en topp-not på sidan WP:Projekt svenska kommuner vilket är bra.)

Hoppas att du står ut med mina synpunkter och fortsätter med ditt fina arbete att "rycka upp" kommunartiklarna till en god enhetlighet och med ett läsvärt innehåll.

--Larske (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 14.18 (CEST)

Jodå, synpunkter uppskattas i synnerhet om jag förstår VARFÖR de kommer. Exempelvis förstod jag inte syftet med varför det ska vara så strukturerat som du skrev men jag förstår när du nu förklarar. Om vi börjar med vilka kapitel som bör finnas i samtliga 290 kommunartiklar så är det alltså rubrikerna i Wikipedia:Projekt svenska kommuner-skapa ensad struktur#Projektet, de rubriker som anges i Wikipedia:Projekt svenska kommuner-skapa ensad struktur#Förslag på rubriker inkluderar således även de optionella. Resten om att borde länkas härifrån med en sammanfattning hade säkert varit bra, det tror jag också. För mig är det ett nytt sätt att jobba på, men det är bra om jag kan lära mig något nytt. Lite off-topic men

frågar du mig vad det viktigaste en robot skulle kunna göra (om det är möjligt) är just det som står under Wikipedia:Projekt svenska kommuner-skapa ensad struktur#Sidoprojekt alltså, byta till Mall:Befolkningsutveckling och att lägga uppdatera tätorterna, för i vissa kommunartiklar har dessa inte uppdaterats sedan 2005.NnieAndersson (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 15.49 (CEST)

Jag ska kolla om det går att byta diagrammallen på något bra sätt. På projektsidan finns nu ett par frågor och en karta som håller reda på vilka artiklar som har "rätt" befolkningsmall. Larske (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 17.58 (CEST)

 GillarNnieAndersson (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 19.25 (CEST)

Det som skulle behöva diskuteras är hur långt tillbaka befolkningsstatistiken ska sträcka sig. Exempelvis Västerviks kommun#Befolkning och även Jokkmokks kommun#Befolkning sträcker sig väldigt långt tillbaka. Jag har försökt få till mallen för sådana kommuner, i någon kommun har jag dessutom lämnat den på diskussionssidan, men jag får inte till det. Är det rimligt att redovisa befolkningsstatistik så långt tillbaka? Eller är det läge att nöja sig med siffror från när kommunen bildades?NnieAndersson (diskussion) 9 oktober 2022 kl. 17.09 (CEST)

Jag är mer positiv till Jokkmokk, då socken och landskommun hade samma utsträckning som kommunen. Västervik är jag tveksam till, artikeln i övrigt innehåller inte tillräckligt för att kunna ge förståelse för utvecklingen, som uppgång och fall av olika bruk Yger (diskussion) 9 oktober 2022 kl. 17.49 (CEST)

Då är frågan hur jag får till det med mallen. I wikitext syns allt men när det sedan ska omvandlas till bild så syns inget före 1960. Vad gör jag för fel? Se NnieAndersson/sandlåda där ligger två exempel. (diskussion) 9 oktober 2022 kl. 18.47 (CEST)

JAg är inte tillräckligt bra på teknik jag @Larske: Yger (diskussion) 9 oktober 2022 kl. 20.11 (CEST)

@NnieAndersson: Jag har lagt in "Kirunaexemplet" längst ner i din sandlåda, men den här mallen, som ursprungligen var avsedd för tätorter som inte fanns definierade före 1960 (tror jag), har ett antal begränsningar som gör den lite krånglig att använda för "äldre tider".

--Larske (diskussion) 10 oktober 2022 kl. 10.29 (CEST)

Kiruna kommun har två socknar/landskommuner som ursprung, så jag är tveksam ta med diagram för den kommunen också. Och om den skall in tycker jag det gärna kan vara två diagram, ett före 1970 och ett från 1970 Yger (diskussion) 10 oktober 2022 kl. 11.00 (CEST)

Tack Larske nu förstår jag varför det blev fel. Då är frågan om det är bättre att använda Befolkningsutveckling2, den är mindre krånglig. Eller om man helt enkelt ska dra något generellt om att tidigaste datum är från 1900. Jag förstår Ygers resonemang om att göra olika i olika artiklar, samtidigt det också svårt för en oinsatt att göra den typen av avgränsningar mellan olika kommuner. Enklast är ju om man kan göra lika för alla och generellt gäller ju som Yger skrev tidigare, att få kommunartiklar har tillräckligt mycket historieskrivning för att en längre Befolkningsutveckling ska vara relevant. Av den orsaken förespråkar jag tidigast 1960, men kan sträcka mig till tidigast 1900.NnieAndersson (diskussion) 10 oktober 2022 kl. 15.00 (CEST)

En snabb genomgång visar på att mall:Befolkningsutveckling2 redan används i 69 kommuner. Det kanske hade varit smartare att använda den mallen?NnieAndersson (diskussion) 10 oktober 2022 kl. 15.10 (CEST)

Nja logiken talar för att enbart ta med från 1970, då kommunen bildades. Och det har du rent tekniskt stöd för att göra. Sedan kan en längre tidserie ge läsaren mervärde och generellt är jag emot ta bort info ur artiklar därför är det inte helt självklart att alltid avgränsa till från 1970. Du har ju också alternativet överföra den långa tabellen till diskussionssidan och då i artikeln bara ta från 1970 Yger (diskussion) 10 oktober 2022 kl. 15.17 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Sorry det var jag som blandade siffror. Menade givetvis 1970 då kommunen bildades. Jag tycker iofs att det är onödigt att ta bort information som lagts dit också. Frågan är ju då om det är bäst att byta till mall:Befolkningsutveckling2 och låta alla kommuner ha kvar de befintliga siffrorna tills vidare?NnieAndersson (diskussion) 10 oktober 2022 kl. 16.41 (CEST)

Puffar frågan en gång till innan jag gör några justeringar i artiklarna Larske och Yger.NnieAndersson (diskussion) 17 oktober 2022 kl. 19.37 (CEST)

Jag kommer mer och mer till ståndpunkten de skall bara börja 1970.Om det finns äldre kan de läggas in i en dold tabell eller läggas in på diskussionssidan. Jag är inte helt säker på preferenser mellan de två mallarna men tror jag gillar 2an mest, då man inte förleds lägga in area (som inte förändras Yger (diskussion) 17 oktober 2022 kl. 19.46 (CEST)

Pingar in Portunes som också är och petar i befolkningsstatistiken i dessa artiklar. Jag vill gärna ha fler åsikter innan jag gör något mer på detta område.NnieAndersson (diskussion) 21 oktober 2022 kl. 13.32 (CEST)

Jag skapade Befolkningsutveckling2 eftersom Befolkningsutveckling verkar vara särskilt designad för svenska tätorter. Det är därför den innehåller areal i mallen. Jag förespråkar Befolkningsutveckling2. /Portunes (disk) 21 oktober 2022 kl. 14.19 (CEST)

När det kommer till vilka siffror som borde ingå så lutar jag mer på sidan att det ska motsvara tiden från kommunens början. I det fall då kommunerna bildats 1971 så gäller det från det. I vissa fall som Jokkmokk så är det ju samma kommun hela tiden sedan 1800-talet så inte lika säker. Men när det gäller de kommuner som slagits ihop från mindre (som till exempel Örebro kommun) så tycker jag det är bäst från 1970-talet. /Portunes (disk) 21 oktober 2022 kl. 14.24 (CEST)

Ja men dåså. Då kör vi på Befolkningsutveckling2 och från 1970. I de fall som det redan finns för tidigare år får det helt enkelt bli en diskussion på varje artikelsida. Det där med historiken kan ni bättre än jag känner jag.NnieAndersson (diskussion) 21 oktober 2022 kl. 15.30 (CEST)

Det är bra att man försöker få till en gemensam mall för kommunartiklarna. Som heraldiskt intresserad är jag lite ledsen över att punkten Kommunvapen ”förvisats” längst ned, oftast bara följt av Se även. Men är det den allmänna meningen så får jag väl leva med det. Andhanq (diskussion) 19 april 2023 kl. 08.56 (CEST)

Det kommer behövas ta ett krafttag med kommunvapnen. Som framgått av diskussion på Bybrunnen så är de avsnitten olika gällande vapnen. I en del artiklar ligger flera bilder på vapnen (inkl. tidigare vapen) i andra finns inga alls. Kanske ska Kommunvapen ligga flrst i avsnittet kultur, eller längst ner i avsnitt Styre och politik. Jag är inte helt nöjd, men har samtidigt svårt att se det ska ligga före Kulturarv eller först i artikeln.NnieAndersson (diskussion) 19 april 2023 kl. 10.12 (CEST)

Förvaltningsområden i Sverige

Se diskussion Wikipedia:Bybrunnen#"Finska" kommunnamn i Sverige (byt till arkivlänk när diskussionen arkiverats.NnieAndersson (diskussion) 12 april 2023 kl. 22.44 (CEST)

Nytt projekt angående socknar

Lägger in en länk till ett nytt projekt gällande befolkningsutveckling för socknar Wikipedia:Projekt Befolkningsutvecklingen i Sveriges socknar 1750-1990.NnieAndersson (diskussion) 19 april 2023 kl. 06.46 (CEST)

Listor över kända personer från XX

Lägger en länk härifrån till diskussion angående dessa listor på Bybrunnen, Wikipedia:Bybrunnen#Dessa eviga listor om "kända personer" (byt till arkivlänk när arkiverat).NnieAndersson (diskussion) 22 oktober 2023 kl. 21.18 (CEST)

Permanentlänk är mer permanent. --Paracel63 (diskussion) 22 oktober 2023 kl. 22.00 (CEST)