Stadsplanering i Gamla stan handlar om regleringen av Stockholms äldsta stadsdel. Under århundradena har det funnits många, delvis radikalt förändrande stadsplaneförslag, för att förnya och saneraGamla stan i Stockholm. Under stormaktstiden handlade det om att förvandla Stockholm från en medeltidaborgarstad till en representativ huvudstad av europeiskt snitt. Under 1800-talets andra hälft fanns starka krafter för att tillämpa stadsplaneprinciperna luft, ljus och breda alléer även för Gamla stan. Detta skulle ha inneburit rivning av nästan hela stadsdelens bebyggelse. Kring sekelskiftet 1900 fick man upp ögonen för de historiska värden som Gamla stans bebyggelse representerade. Bara några få regleringar har blivit verklighet. Idag finns inga planer längre på att riva "staden mellan broarna" och sedan 1979 är Gamla stan ett k-märktkulturreservat. ► Läs mer
Natur kan syfta på den levande, materiella världen i stort, men särskilt den av människan (väsentligen) opåverkade miljön i form av växter, djur, landformer och så vidare. Med natur avses även inre egenskaper som bestämmer beteende och ändamål i någon eller något ("sakens natur"). Det är ett begrepp som har tolkats och definierats sedan antiken i olika sammanhang, och har genomgått flera betydelseförskjutningar och därmed blivit mångtydigt och ideologiskt laddat.
Veckans samarbete är en utvald artikel som under en veckas tid får stå i rampljuset, med förhoppningen att så många som möjligt ska hjälpa till att förbättra den.
Skeppsbrottet, som orsakade 140 människors död, blev senare omtalat över hela Europa genom de överlevandes vittnesmål. Den inkompetens som fartygets kapten uppvisade tillsammans med de halvhjärtade räddningsförsöken orsakade en skandal i Frankrike. Tragedin har avbildats av flera konstnärer, varav Géricaults framställning är den mest kända. Hans målning hänger idag i Louvren. ► Läs mer
Svenskspråkiga Wikipedia, som startades 2001, har just nu 2 585 676 artiklar. Det finns många olika språkversioner av Wikipedia; varav de största listas nedan.
Med bysantinsk konst avses vanligen den konst som producerades i Östrom och det Bysantinska riket från Justinianus regenttid i mitten av 500-talet till Konstantinopels fall 1453.
Termen används även för samtida konst från stater som ingick i Bysans kulturella sfär utan att utgöra en del av det – som till exempel Bulgarien, Serbien och Ryssland – eller stater som visserligen utgjorde en del av den västeuropeiska kultursfären men starkt påverkades av det bysantinska riket – som till exempel Venedig.