Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2016

Devillier

Vem var sångpedagogen med detta namn som nämns i Ellen Becks och Vilhelm Herolds artiklar? Vederbörande var verksam i Paris vid artonhundratalets slut. Tostarpadius (diskussion) 14 december 2015 kl. 23.20 (CET)

Här är en text om en tenor M. Devillier vid Parisoperan som cirkulerar i olika tidningar vid den tiden: [1] [2] [3] [4] Jag lyckas inte hitta något förnamn eller att han senare skulle varit verksam som sångpedagog, men de flesta sångare brukar ju ägna sig åt undervisning, åtminstone i slutet av karriären. Jag lyckas inte hitta honom i någon litteratur. Med visst fog kan man nog anta att det är rätt person, Rex Sueciæ (disk) 15 december 2015 kl. 01.02 (CET)

Han är inte omnämnd i någon av Sohlmans-upplagorna, inte i Höijer och inte i Norlind och inte heller i Groves. Återstår bara MGG och den har jag inte. Rex Sueciæ (disk) 15 december 2015 kl. 01.12 (CET)

Tack för ansträngningarna! Jag har sökt vederbörande, som främst omnämns i artiklar om dansken Herold, utan att lyckas. På något ställe kallas han, om jag minns rätt, stor, på något annat berömd. Då är det märkligt att man inte ens kan få fram förnamnet. Tostarpadius (diskussion) 15 december 2015 kl. 02.00 (CET)

Kan det vara den Vittore Devilliers som har en artikel här? S:et i slutet av namnet är fel, men annars verkar det stämma med tid och plats. /FredrikT (diskussion) 16 december 2015 kl. 18.33 (CET)

Jag tror på den gissningen! Jag har sökt även efter någon med den namnformen utan att lyckas. Tack FredrikT! Tostarpadius (diskussion) 23 december 2015 kl. 00.54 (CET)

Kalmar-s

Att Kalmar vid Kalmar sund saknar genitiv-s känns uppenbart. Men gäller det även Kalmar i Uppland? Jag känner inte historiken bakom varför vi inte skriver Kalmar med genitiv-s, men jag har alltid trott att det berott på att r'et är mer eller mindre stumt. Är det även det i Upland? -- Innocent bystander 22 december 2015 kl. 19.30 (CET)

Grubblade över det för ett tag sedan också, och noterar dels att etymologin till de båda Kalmar antas vara den samma och att Lantmäteriet kallar den uppländska kyrkan "Kalmar kyrka" och en närliggande väg "Kalmar kyrkväg" 59.54056°N 17.52188°Ö / 59.54056; 17.52188, eller direktlänk: [5] Taxelson (diskussion) 22 december 2015 kl. 19.44 (CET)

Enligt Svenska skrivregler saknar Kalmar genitiv-s i fasta förbindelser som Kalmar slott men ska ha det i lösa förbindelser som Kalmars polisstyrka. Annars kan nämnas att även en del andra ortnamn som slutar på -r tenderar att tappa sitt genitiv-s, i varje fall Sävar. I officiella sammanhang skriver man Sävar kyrka och Sävar skola.--Skogsfrun (diskussion) 22 december 2015 kl. 20.22 (CET)

Har det inte fallit bort ett -e på slutet av Kalmare stad? Edaen (diskussion) 22 december 2015 kl. 20.29 (CET)

Svenskt Ortnamnslexikon anger dock att den moderna stavningen tillkommit i analogi med tyska städer som Wismar. 1200 skrevs det Calmarna oppidum och på Södermanlands runinskrifter 333 skrivs det intilliggande sundet Kalmarna (sundum). Taxelson (diskussion) 22 december 2015 kl. 20.39 (CET)

Det jag har hört är att är att man en gång i tiden ska ha sagt Kalmare, men jag har ingen källa på det. / Pontuz (diskussion) 22 december 2015 kl. 21.08 (CET)

Om man googlar "calmare lähn" hittar man en del kartor från åtminstone 1600-talet. Taxelson (diskussion) 22 december 2015 kl. 21.26 (CET)

Socknen i Uppland verkar huvudsakligen skrivas i sammansättningar utan genitiv -s. I medeltida belägg går det att hitta Kalmari och Kalmare, samt Kalmarna sokn, men ända sedan 1800-talet har det skrivits Kalmar socken, Kalmarviken, Kalmarsand m.m. 1690 skriv socknen Callmarr Sochn.FBQ (diskussion) 23 december 2015 kl. 00.50 (CET)

Mja, söker man bara tillräckligt intensivt är det nog inget problem att i en miljö med vacklande ortografi hitta exempel på att man skriver utan genitiv-s även på andra platser än i Kalmar. "Virserum socken" gav mig exempelvis en hel del träffar. -- Innocent bystander 23 december 2015 kl. 10.05 (CET)

Muslimer och kristna

Länder med en statsreligion

En fråga om statistik:

Bor det fler muslimer i icke-muslimska länder, än icke-muslimer i muslimska länder? Jag vet att gränserna är flytande, men har någon tillgång till statistik? 88.206.136.102 25 december 2015 kl. 15.15 (CET)

Hur definierar du ett muslimskt/kristet land? -- Innocent bystander 25 december 2015 kl. 15.16 (CET)

Ja det är just det som är problemet. Men om man räknar västvärlden och de asiatiska länder som inte har islam som officiell religion som icke-muslimska, och länder som har islam som antingen statsreligion eller huvudsaklig religion som muslimska så borde det väl gå att få fram en ungefärlig siffra? 88.206.136.102 25 december 2015 kl. 15.19 (CET)

Antalet länder som har en statsreligion över huvud taget är ytterst begränsad. Några av de muslimska länder som är listade i filen här ovan har några de största samlingarna av icke-muslimska grupper i världen. Länder som Turkiet, Irak, Syrien, Egypten och Iran innehåller fler kristna grupper än många av de väst-europeiska länderna gör. I Europa har dominerande kristna regimer förtryckt minoriteterna mycket effektivt. -- Innocent bystander 25 december 2015 kl. 15.37 (CET)

Om man läser diskussionssidan till den där kartan så finner man att det där med statsreligion eller inte statsreligion inte är särdeles enkelt. Enligt kartan så har Norge statsreligion men inte Finland trots att kyrkorna i de båda länderna har i princip samma status. Den största skillnaden skulle i så fall vara att Finland har två statsreligioner. Även i många andra länder finns det en kyrka/religion som har en dominerande ställning utan att för den sakens skull ha någon lagstadgad ställning som statskyrka. /ℇsquilo 25 december 2015 kl. 17.16 (CET)

Visserligen 20 år gamla data och givetvis är inte alla länder i Asien "muslimska länder", men det kanske ändå kan ge en uppfattning och jag tror att det lutar åt att svaret på frågan är "Nej". De kristna är mycket mer spridda än muslimerna som knappt finns utanför Asien och Afrika.

Antal bekännare (miljoner) av olika religioner på olika kontinenter 1995.
Religion	Afrika	Asien	Övriga	Totalt
Kristendom	348	307	1 273	1 928
Islam	300	760	38	1 100
Övriga religioner	77	1 516	35	1 627
Icke-religiösa	3	875	183	1 061
Totalt	728	3 458	1 531	5 716

--Larske (diskussion) 25 december 2015 kl. 16.21 (CET)

Enligt mina beräkningar finns det 116 miljoner icke-muslimer i de länder som har muslimsk majoritet enligt en.wikipedia.org/wiki/Islam_by_country, och 422 miljoner muslimer utanför de länderna. - Weikrx (diskussion) 25 december 2015 kl. 18.30 (CET)

Och de flesta av dessa 422 miljoner lever då som en minoritet i Indien och Nigeria. -- Innocent bystander 25 december 2015 kl. 20.07 (CET)

Distriktsnamnens språk

På Wikidata arbetar jag så sakta med att lägga in data om distrikten. En bit fakta jag lägger in är det "officiella namnet" på distrikten. Det officiella namnet på Muonionalusta distrikt är då Muonionalusta. Men när jag lägger in denna data, så måste jag också tala om vilket språk Muonionalusta är skrivet på. Det är bara i Norrbottens län jag har hittat distrikt vars namn kanske inte är svenska. Jag är alltså¨inte säker på att Muonionalusta inte är svenska. Det är bara min brist på kunskap om Finska och Samiska som gör att jag misstänker att det kan vara så.

Följande lista är distriktsnamn i Norrbotten. Några är uppenbart svenska, men jag listar dem ändå. Ange era synpunker nedan: -- Innocent bystander 26 december 2015 kl. 14.05 (CET)

Hortlax
Piteå stadsdistrikt
Piteå landsdistrikt
Norrfjärden
Örnäset
Nederluleå
Luleå domkyrkodistrikt
Älvsby
Nedertorneå-Haparanda
Råneå
Töre
Nederkalix
Edefors
Karl Gustav
Hietaniemi
Överkalix
Övertorneå
Svanstein
Korpilombolo
Tärendö
Pajala
Junosuando
Muonionalusta

Svenska allt ihop. Edaen (diskussion) 26 december 2015 kl. 14.11 (CET)

Ja, namnen är svenska även om en del har annat ursprung. Tostarpadius (diskussion) 26 december 2015 kl. 14.22 (CET)

Svensks ortnamnslexikon anger för Korpilombolo sv från fi korpilompolo, Mauono.. är finskt, Hietniemi fi, sv är Hedenäset, Junosoundo försvenskad form av fi Junosuanto, Pajala finskt, Hortlax en försvenskning av fi Hurtttalaski. Jag lutar ändå åt att kalla de all svenska.Yger (diskussion) 26 december 2015 kl. 16.36 (CET)

Då gör vi så! -- Innocent bystander 27 december 2015 kl. 12.29 (CET)

Förkortning (måleri)

Jag bröt ur Förkortning (måleri) (disk • historik • logg) ur sitt wikidata-objekt då det objektet beskrev en grensida. Finns det något annat objekt som det är lämpligt att sammanfoga denna artikel med? -- Innocent bystander 27 december 2015 kl. 12.09 (CET)

Den engelska termen verkar vara foreshortening, se Techniques. Artikeln om detta på enwp är dock en omdirigering, men det finns ett wikipediaobjekt som har artiklar på cawp, eswp, frwp och ptwp kopplade till sig. Jag har därför kopplat Förkortning (måleri) dit. --Larske (diskussion) 27 december 2015 kl. 12.46 (CET)

 Gillar Allt måste inte gå via enwp/engelska. :-)--Paracel63 (diskussion) 27 december 2015 kl. 20.09 (CET)

Bandy inte på TV

Varför är det så lite bandy på TV? 2a00:801:210:4605:5ce2:5b26:cba9:7b54 27 november 2015 kl. 07.24‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Lite, jämfört med vad?

Orsaken till att bandy visas i den omfattning det görs är visningsrätt, d.v.s. en TV-kanal betalar för att få visa olika sporter. Den kostnad kanalen är beredd att betala för visningsrätt till en sport är vanligtvis sammankopplad till antalet människor som är intresserade av sporten. Därför visas mer fotboll än säg brännboll. Om du vill påverka TV-kanalernas utbud är rätt väg att kontakta individuella TV-kanaler och visa på att det finns ett intresse bland allmänheten.//Hannibal (diskussion) 27 november 2015 kl. 08.40 (CET)

Fast om någon kanal skulle vilja visa mer bandy borde det väl inte vara så dyrt att köpa rättigheterna till det? Jag tycker kostnaden för rättigheten borde följa marknadspriset som borde spegla publikintresset. Då tror jag mer andra kostnader avskräcker, som kostnader för produktion och löner till kommentatorer, tekniker och andra som behövs. Och sen behöver kanalerna tro att en bandymatch ger mer tittare än en billigt inköpt såpa eller vad man nu har för alternativa program i tablån. ⬤Boⅳⅰᴇ 27 november 2015 kl. 10.35 (CET)

Jag misstänker kanske att det är andra faktorer som spelar in. Bandy har ju traditionellt varit mer populärt i norra Sverige, och främst på landsbygden. Dessutom har det ju varit en sport på tillbakagång i popularitet, som säkert uppskattas mer bland äldre. Om det är grupper som är dåligt representerade på sportredaktionerna kan det spela in. Bandy anses ju också vara en dålig publiksport, då det är svårt att följa bollen på planen. Antar att det är en bedömningsfråga men kan spela in i bedömingen.FBQ (diskussion) 29 november 2015 kl. 11.50 (CET)

Det där är en myt. Det handlar om vana om det går att "följa bollen på planen" eller inte. Personligen ser jag nästan aldrig pucken mellan tekningarna i hockey, men det brukar å andra sidan vara ganska enkelt att se på spelarna var den är.

-- Innocent bystander 29 november 2015 kl. 13.20 (CET)

Ja, och dessutom syns bollen betydligt bättre på moderna Hd-TV-apparater än på gamla analoga. Dammråtta (diskussion) 29 november 2015 kl. 14.51 (CET)

Myt och myt. Visst är det till viss del vana, till viss del talang. Men det är också lättare för alla att se en fotboll under en tevesänd match än en bandy boll. En tennisboll är lättare att se än en pingisboll etc. Det är till och med så att sporterna gör förändringar för att förenkla för just tevetittare: Både bandybollen och pingisbollen har gjorts större, bandybollen har dessutom bytt färg och i hockeypucken har det prövats använda en sändare som skapar färgspår på teven.--LittleGun (diskussion) 10 december 2015 kl. 07.52 (CET)

Det där med sändare i pucken som ger spår i bilden låter ju intressant. Vad har det blivit av det försöket? Jag tror aldrig att jag har sett det på TV. Kan man läsa om det någonstans? F nerve (diskussion) 16 december 2015 kl. 18.27 (CET)

Jag hittar inget om det här på Wikipedia, men vet att jag har läst om det någon annanstans. Hinner inte leta upp det nu, men man borde kunna googla. Egon Igel (diskussion) 21 december 2015 kl. 09.50 (CET)

Jag har läst något om det någon gång, men jag hittar inget om ämnet nu när jag söker efter det. Det kanske vore lättare om man hade lite bättre idéer till sökord... Dammråtta (diskussion) 26 december 2015 kl. 00.09 (CET)

Är väl FoxTrax glow puck: FoxTrax, Youtube-klipp. - Skivsamlare (diskussion) 26 december 2015 kl. 00.34 (CET)

Aha. Tack. Dammråtta (diskussion) 26 december 2015 kl. 11.52 (CET)

Det är en intressant idé, men åtminstone för mig som är van vid att titta på ishockey, är det faktiskt lättare att följa pucken utan de där färgmarkeringarna. Den blå fläcken över pucken när den var i långsam rörelse gjorde enligt min mening att det rent av var svårare att se den. Jag tycket inte att det är några problem att se bollen i bandy heller. Elfravit (diskussion) 27 december 2015 kl. 21.44 (CET)

Vad är en tvålopera?

Det har diskuterats på Diskussion:Såpopera hur genren skall definieras, men jag ser inte att någon har givit något riktigt svar. Folk har skrivit att vissa serier inte är riktiga tvåloperor, men utan att riktigt förklara varför. Kan det redas ut? F nerve (diskussion) 28 december 2015 kl. 08.54 (CET)

Jag tror att det är svårt att sätta fingret på vad en "riktig" såpopera skall vara. Det är en dramatisk TV-serie. Därutöver krävs vanligen ett antal andra premisser:

1. Det är ursprungligen ett nedsättande begrepp för "lättare" underhållning. Vad det innebär är givetvis högst subjektivt. I allmänhet skall dock handlingen vara lättfattlig och man skall kunna komma in mitt i serien och ändå förstå grundpremisserna, man skall också ha kunnat missa ett antal avsnitt och ändå snabbt kunna sätta sig in i handlingen. I det ingår då också att serien utan problem kan byggas på och förlängas.

2. Serien är normalt relationsdriven snarare än händelaesriven. Deckarserier och polisserier är normalt inte såpoperor. Problemet här är ju dock att det idag finns så många serier som överskrider gränserna, många såpoperor inkorporerade även tidigt händelsedrivna episoder.

3. Som en del av punkt 2, såpoperor riktade sig ursprungligen till hemmafruar, och utspelade sig vanligen med familjerelationer som ett centralt motiv. Senare varianter har ofta haft en bredare målgrupp och mer varierad scen. Vanligen används ju dock begreppet om serier som i första hand vänder sig till äldre eller medelålders kvinnor. Det är inte heller det här en helt självklar definition.

Det går säker att hitta ytterligare definitioner som ringar in begreppet, men alla kommer nog att vara ganska vaga.FBQ (diskussion) 28 december 2015 kl. 13.20 (CET)

SAOB:– (2 ) SÅP-OPERA .

om dramatisk TV-serie i flera avsnitt av sentimental eller melodramatisk karaktär, tvålopera. Även oegentligt, om film med liknande innehåll.Wvs (diskussion) 28 december 2015 kl. 13.43 (CET)

Av diskussionssidan att döma handlar de "oegentliga" såpoperorna inte om filmer. Däremot kan man fråga sig om vilka som kan definieras som melodramatiska. Manusförfattarna har nog sällan sett sina alster som sådana. Jag tror knappast att någon skulle hävda att alla sentimentala serier är såpoperor.FBQ (diskussion) 28 december 2015 kl. 18.40 (CET)

Gällande specifika serier så kan vi väl låta källorna göra analysen? Alltså, om tillräckligt trovärdiga källor säger såpopera, så skriver vi det med. Alternativt att X och Y kallar serien för en såpopera, åtminstone om det finns delade meningar eller är oklart annars, som t ex dåligt underlag. flinga 28 december 2015 kl. 23.16 (CET)

Som NE (och Rex Sueciæ på Diskussion:Såpopera) beskriver det så härstammar uttrycket ursprungligen från den kommersiella amerikanska radiovärlden (senare dito tv), där tillverkare av rengöringsprodukter sponsrade underhållningsserierna med reklam (och fortfarande gör). Denna serieform har ju sin föregångare i veckotidningars känsloeggande följetonger (och även illustrations-/foto-följetonger), som väl ofta kan sägas besläktade med både folklustspel och sk "kiosklitteratur" eller "sensationell marknadsunderhållning", dvs har en viss stämpel vidhängande att vara "genretrogen populärunderhållning för en större, trogen kundgrupp" för att därmed kunna sälja så mycket som möjligt av varorna. Det gamla musikteaterbegreppet melodram är också direkt sammanhängande med benämningen "-opera", dvs enklare massunderhållning med stora känslouttryck, oupphörliga tillspetsade dramatiska förvecklingar med beledsagande känsloengagerande musikmatta, där publiken ständigt ska undra "hur ska detta sluta" (även om formen aldrig ger något "slutsvar" utan bara en ständig följd av nya "cliffhangers". Normalt produceras dessa också på billigt vis med snabba inspelningsprocesser i samma stående dekormiljöer utan repetitioner eller onödiga omtagningar, dvs betydligt fler färdiga visningsminuter spelas in per dag än med andra, mer påkostat "seriösa" serier/filmer gör. Ska man skriva om en serie man inte själv sett (eller har tillräckliga jämförelsereferenser till) kan det så klart vara svårt att bedöma, annars tycker jag själv inte det är så svårt att se skillnaden, även om gränsfall finns, men då är det rekommendabelt att "fria" snarare än "fälla", dvs hellre beskriva serien som bara TV-serie eller komediserie resp dramaserie; överhuvud mer lämpliga benämningar i alla sammanhang i stället för det mer nedsättande "såpopera".--Bemland (diskussion) 30 december 2015 kl. 05.43 (CET)

Michael Jacksons efterlevande barn

När Micael Jackson dog 2009, hade han vårdnaden om tre barn. Är det någon som vet, hur det gick för dom?

2015-12-29 Lena Synnerholm, Märsta, Sverige.

Michael Jacksons mamma Katherine Jackson fick vårdnaden med umgängesrätt för Debbie Rowe för de två äldsta barnen (deras mamma). Det var enligt Mickael Jacksons testamente. Senare blev farmodern delvis av med vårdnaden som hon nu delar med Michael Jacksons brorson TJ Jackson. TJ Jackson är son till Tito Jackson i brödraskaran.[6], [7]. Sen har de två äldsta barnen "gjort lite showbiz" med fastern La Toya Jackson som manager.[8].--LittleGun (diskussion) 30 december 2015 kl. 09.17 (CET)

Du skriver alltså att farmodern tog hand, om dom två äldsta barnen. Men vad hände hans yngste son?

2015-12-31 Lena Synnerholm, Märsta, Sverige.

Nej, alla tre togs om hand av farmodern. Däremot är det bara de två äldsta som är Debbie Rowes barn. Så det är farmodern och kusinen som har vårdnaden om honom.--LittleGun (diskussion) 31 december 2015 kl. 14.54 (CET)

Vetenskapliga namn för biologiska domäner

Skall vetenskapliga namn för biologiska domäner skrivas med kursiv stil (Eukaryota, Eubacteria och Archaea) eller som vanlig text (Eukaryota, Eubacteria och Archaea)? Vad gäller för andra systematiska taxon? Enligt vad jag har förstått skall arter och släkten betecknas med kursiv stil, medan andra systematiska taxon skall betecknas som vanlig text. --Omnibit (diskussion) 4 januari 2016 kl. 11.07 (CET)

Latinska namn i svensk text bör skrivas kursivt oavsett om det rör sig om domäner eller något annat. /ℇsquilo 4 januari 2016 kl. 13.58 (CET)

Nej, för biologi finns en standard som säger att släktnamn och artepitet skrivs kursivt, övriga taxon med rak stil (se Binomial nomenklatur). Ord på latin eller andra språk som är tillfälliga lån kan skrivas kursivt (eller sättas inom citattecken, eller med "s.k." före), men det gäller knappast släkten som snarare är namn än vanliga ord.

andejons (diskussion) 4 januari 2016 kl. 14.20 (CET)

Så står det i artikeln Binomial nomenklatur, ja. Men i källan som den bygger på skrivs alla latinska namn med kursiv stil med undantag av auktorsdelen. /ℇsquilo 4 januari 2016 kl. 18.51 (CET)

Användare:Andejons har helt rätt. I Helena Curtis "Biology", som åtminstone tidigare användes som kursbok på universitetet, står: "By convention, generic and specific names are written in italics, while the names of families, orders, classes, and other taxa whose categories rank above the genus level are not, although they are capitalized". Jag har inte hört att detta skulle ha ändrats under mina 25 år som biolog.--Skogsfrun (diskussion) 5 januari 2016 kl. 08.34 (CET)

Även svenska Dyntaxa följer den konventionen, se t.ex. hierarkin för vargen. Lsj (diskussion) 5 januari 2016 kl. 11.36 (CET)

Som ovan och vill tillägga att även underarter/varieteter skrivs kursivt. Exempelvis Panthera tigris altaica för sibirsisk tiger och Allium cepa var. aggregatum för schalottenlök. Notera att var. (eller ssp. och liknande) inte skrivs kursivt. --افيراتير (diskussion) 6 januari 2016 kl. 08.37 (CET)

Instämmer med ovanstående. Artikeln binomial nomenklatur har nu även fått lite källhänvisningar på svenska som förklarar saken.--Paracel63 (diskussion) 7 januari 2016 kl. 19.51 (CET)

Sitta europaea

I artikeln Nötväcka står det "Dess vetenskapliga namn Sitta europaea betyder europeisk hackspett på latin." men stämmer det? Jag vet ingen hackspett som heter något med "sitta". /Hangsna (diskussion) 9 januari 2016 kl. 12.21 (CET)

Jag vet inte, men det stämmer inte med det som står i artikeln Nötväckor som har två källor (vilka jag dock inte kan läsa nu). --افيراتير (diskussion) 9 januari 2016 kl. 12.33 (CET)

Enligt denna ordlista kommer Sitta av det grekiska ordet för nötväcka.--Skogsfrun (diskussion) 10 januari 2016 kl. 14.46 (CET)

Enligt den kloka Ugglan som vet allt [9] sp.386 är Sitta europæa = den vanliga nötväckan. Wvs (diskussion) 10 januari 2016 kl. 18.32 (CET)

σίττη, ἡ, nuthatch, Sitta europaea. [diverse klassiska grekiska texter anförs] also: σίττος, ὁ [andra antika texter anförs]. Så hackspetthypotesen verkar därmed kunna slutligen avvisas. Ordet, alltså vanligen i femininum, men ibland i maskulinum, refererar alltså redan i antika grekiska texter till arten Nötväcka. Taxelson (diskussion) 10 januari 2016 kl. 19.35 (CET)

Det finns f.ö också en annan betydelse: σίττᾰ, a cry of drovers to urge on or guide their flocks. Kan det syfta på att boskapsfösarna låter som nötväckor eller vise versa? Taxelson (diskussion) 10 januari 2016 kl. 19.57 (CET)

Översättningen i artikeln är nu raderad. Wvs (diskussion) 11 januari 2016 kl. 09.33 (CET)

Primärkälla

Hej.

1. Jag undrar vad som räknas till primärkälla?
2. Eller vad är inte en primärkälla?
3. Är hela projektet överens om detta?

Tack C T Johansson (diskussion) 8 januari 2016 kl. 22.37 (CET)

Försöker mig på lite kortfattade svar:

1. den som faktiskt utfört/sammanställt det man behöver källbelägga. Exempelvis vetenskapliga rapporter och statistikdatabaser. Det finns svårare fall som kan vara svårdefinierade som lagar och kartor.
2. Det lättaste svaret är någon som refererar till andras rapporter/statistik. Bra eftersom det finns rapporter för allt möjligt och en del ju visar sig inte stämma vilket då lättare syns i andra källor som ju då inte använder den "felaktiga" rapporten. Tänker just nu på alla försök med evighetsmaskiner som historiskt har gjorts men som inga nuvarande refererar till annat än som kuriosa.
3. Nej. Men i lätta fall, ja. Vidare om man bör använda primärkällor eller undvika dem så är vi inte heller där överens. Inom vetenskapen använder man ju mycket (bara?) primärkällor tills något är så självklart att man inte behöver källa alls. Att det inte finns evighetsmaskiner behöver ingen källa inom fysik exempelvis. Enwp kör lite åt samma håll och har relativt mycket primärkällor medan vi mer förordar sekundärkällor för att istället få mer av samanställningsbiten och tolkningen därifrån.

--افيراتير (diskussion) 8 januari 2016 kl. 23.44 (CET)

SEdan finns diskussionen om användning av primärkällor för att visa relevans. Där är vi väll tämligen eniga om att det inte är lämpligt. -- Innocent bystander 9 januari 2016 kl. 12.36 (CET)

Men där kommer vi in på två olika betydelser av "primärkälla". Det kan antingen vara en källa som härrör från artikelsubjektet självt -- t.ex. en artists eller förenings hemsida -- som förvisso är direkt olämpliga för att visa relevans. Men det ska skiljas från "primärkälla" i betydelsen originalforskning, som mycket väl kan användas för att styrka relevans i vissa fall. För t.ex. en djurart så är den publikation där arten beskrevs en primärkälla som är helt ok som relevansgivare, förutsatt att den är publicerad i vedertagen tidskrift enligt alla konstens regler. Lsj (diskussion) 9 januari 2016 kl. 12.52 (CET)

En och samma publikation kan vara primärkälla eller inte beroende på hur den används. Om författaren X skriver en biografi över politikern Y så är den boken inte en primärkälla om Y (vilket däremot t ex Y:s efterlämnade dagbok är) men väl en primärkälla till X:s författarskap. /FredrikT (diskussion) 14 januari 2016 kl. 14.00 (CET)

Visst är det underbart

när man ringer ett samtal och de svarar med en automatisk röst på finska som rabblar vilka knappar man ska trycka på för att komma till rätt avdelning. Snacka om att man blir maktlös!

Hur tror ni de som är svaga i sin svenska känner sig när de ska ringa vårdcentralen eller vad för ställe som helst idag? -- Innocent bystander 14 januari 2016 kl. 11.37 (CET)

Jag är inte helt säker på att det rimligen kan klassas som faktafråga. - Tournesol (diskussion) 14 januari 2016 kl. 11.43 (CET)

Jag vet hur man känner sig. Har själv bott i Frankrike i 5 år, och har en hustru som är ganska ny i Sverige. Frun är väldigt obekväm med att ringa myndigheter. Lsj (diskussion) 14 januari 2016 kl. 14.42 (CET)

Om jag bodde i Frankrike skulle jag inte drömma om att kunna använda något annat språk än franska. Tyvärr talade kyparna i Paris engelska, vilket gjorde mig grymt besviken när jag var där. Tostarpadius (diskussion) 14 januari 2016 kl. 14.46 (CET)

Wikipedia behöver kanske en sida för off topic-diskussioner? AlphaZeta (diskussion) 14 januari 2016 kl. 14.54 (CET)

Flytta hit? /ℇsquilo 14 januari 2016 kl. 17.13 (CET)

Är det inte här vi brukar föra off topic-discussionerna? Jag har för mig att man i Finland vanligen upplyses om vilken knapp man skall trycka för att få service på svenska. Sedan betyder det inte nödvändigtvis att man får service på svenska (antagligen kopplas man ändå till någon som antas kunna språket). Problemet blir värre då det är kö - inte roligt att vänta en halvtimme oviss om vad man väntar på. Var vårdcentralen ifråga i någon helt finskspråkig trakt? --LPfi (diskussion) 14 januari 2016 kl. 18.22 (CET)

Nej, det var ingen Vårdcentral. Det var en enhet för myndigheter i en större bank i Finland. Att det finns myndigheter utanför Suomi som inte talar finska var det ingen som tänkte på när man satte upp växeln på den enheten. "For service in English, press nine" är en inte ovanlig fras när man ringer olika enheter här i Sverige. Jag har märkt att det ofta finns särskilda telefonnummer för svensk kundtjänst när man ringer stora företag och myndigheter i Finland. Men just denna enhet på den här banken hade inte det. Svenska Vård/Hälsocentralen är idag en enhet jag inte längre ringer till om jag inte absolut måste, varför det nu var några år sedan. Det är lättare att vänta tills man är så dålig att det är befogat att söka en akutmottagning direkt. Det är idag dessutom både billigare och de har kortare väntetider. -- Innocent bystander 14 januari 2016 kl. 18.40 (CET)

Styckning av nötkött

1=högrev
2=revbensstek
3=bringa
4=högrev
5=entrecote
6=ryggbiff
7=oxfilé
8+9=kållapp
10=bog
11=ytterlår, innanlår, rulle
12=flankstek
13=rostbiff
14=lägg

Styckning av nötkött saknar illiustrationer. Med utgångspunkt i ett tyskt styckningschema har jag lagt in dessa svenska namn på styckningsdetaljer. Stämmer de? Vad är fel? Luke (diskussion) 10 januari 2016 kl. 18.23 (CET)

12 måste ändå avse fransyskan. Flanksteken tas ur kållappen. //Romulus74 (diskussion) 11 januari 2016 kl. 09.48 (CET)

Du har rätt! Andra kommentarer? Andra kommentatorer? Luke (diskussion) 11 januari 2016 kl. 18.36 (CET)

Nog är det så att det finns nationella skillnader mellan hur styckningsscheman ser ut, och inte bara namnen på delarna. Åtminstone är det en del skillnader mellan USA och Sverige. Jag har inte koll på om Tyskland och Sverige är exakt samma. Tomas e (diskussion) 16 januari 2016 kl. 16.58 (CET)

Jag vet inte om denna länk kan vara till någon hjälp: Styckdetaljer nöt. Matanb (diskussion) 16 januari 2016 kl. 21.49 (CET)

Kontokontroll

Jag fick meddelande om att någon hade begärt en återställning av mitt lösenord för Wikipedia. Det var inte jag, så uppenbarligen hade någon annan varit intresserad av mitt konto. Är detta en sak som kan föranleda en ip-koll eller annan åtgärd, eller får jag bara leva med det inträffade?--Skogsfrun (diskussion) 18 januari 2016 kl. 07.22 (CET)

Borttagning av fakta i en artikel

Diskussionen flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Borttagning av fakta i en artikel. --Pipetricker (diskussion) 2 februari 2016 kl. 13.49 (CET)

Spelschema för Bandy-VM, division B

Vet någon var man kan hitta schemat för matcherna i division B i bandy-VM som startar i nästa vecka? Division B spelas visserligen i veckan därpå, men schemat borde väl vara klart och publicerat någonstans? Dammråtta (diskussion) 30 januari 2016 kl. 23.14 (CET)

Var på Wikipedia, eller var på webben i stort? Jag tvivlar på att man hittar det på Wikipedia, för Wikipedia är ju ett uppslagsverk och inte tevetablån. - Tournesol (diskussion) 2 februari 2016 kl. 15.42 (CET)

Jag antar att frågan gäller webben i stort (eller vilken informationskälla som helst) eftersom det här är sidan Faktafrågor och inte Wikipediafrågor, och att det är spelschemat som efterfrågas och inte en tv-tablå (jag har ändrat Schema till Spelschema i rubriken). Wikipedia dokumenterar massvis med spelscheman för sportturneringar, historiska och aktuella. Artikeln om den här turneringen (både A- och B-divisionerna) är Världsmästerskapet i bandy för herrar 2016. --Pipetricker (diskussion) 2 februari 2016 kl. 18.09 (CET)

Ställena där spelschemat borde finnas är turneringens sajt bandy2016.ru/en och internationella bandyfederationens worldbandy.com, men där finns det inte ännu.

Dammråtta, Somalias spelschema hittade jag på www.somaliabandy.com/spelschemat-klart-for-vm-2016. Andra lag kanske också har publicerat sina egna spelscheman. --Pipetricker (diskussion) 2 februari 2016 kl. 18.11 (CET)

Stjärna (symbol)

Diskussionen flyttad till Wikipedia:Översättningsfrågor#Anglicismen "sexpekad" och Star garnet. --Pipetricker (diskussion) 5 februari 2016 kl. 12.20 (CET)

Har Sverige en beskickning vid Koreas demilitariserade zon?

Har Sverige en beskickning vid Koreas demilitariserade zon i samband med sitt arbete för Neutrala nationernas övervakningskommission? Det sägs så i Vetenskapsradion Historia - Spökkommissionen i Panmunjom efter 15 minuter. --Bensin (diskussion) 13 februari 2016 kl. 00.43 (CET)

Någon beskickning vet jag inte, men att vi har militärobservatörer där sedan länge vet jag. /ℇsquilo 13 februari 2016 kl. 08.15 (CET)

Precis. Men just beskickning? --Bensin (diskussion) 13 februari 2016 kl. 12.30 (CET)

Vad har frågan med wikipedia att göra? Wvs (diskussion) 13 februari 2016 kl. 14.19 (CET)

Inlägg här på "Faktafrågor" behöver inte ha något med Wikipedia att göra. Men eftersom Wikipedia sysslar med fakta har dom det ändå.--LittleGun (diskussion) 13 februari 2016 kl. 14.22 (CET)

@Bensin, den artikel som du länkar till säger att "Sedan i samband med att vapenstilleståndet undertecknades 1953 har Sverige haft en delegation vid NNSC." Troligtvis är det denna delegation som i något sammanhang kallats "beskickning", även om detta nog inte är en helt korrekt term. Tomas e (diskussion) 14 februari 2016 kl. 20.43 (CET)

Relevans

Hej!! Jag tycker wikipedia är suveränt! Däremot blev jag besviken när jag själv gjorde ändringar om en svensk person som är både musiker, konstnär och författare med svar om att min fakta inte var relevant. För vem kan jag undra då? Stöttar er gärna men vill då ha ett svar om varför min information inte accepterades.

/ I

Hej. Nu kan jag inte se vilken artikel det var frågan om då du inte gjort några andra editeringar från den IP-adress du använder just nu, men när det gäller vad som anses vara relevant information så kan du läsa mer här: Wikipedia:Relevanskriterier. Om du har fler frågor som rör Wikipedia så är Wikipedia:Wikipediafrågor en bättre plats för dessa. -- Tegel _(disk) 15 februari 2016 kl. 19.13 (CET)

Praxis för vilka artiklar som raderas och inte bestäms av diskussionerna på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering. Där ligger en annan musiker uppe för diskussion nu. Du är likt alla välkommen att delta i diskussionen (för att lägga en röst krävs dock att du är en någorlunda etablerad användare). --افيراتير (diskussion) 15 februari 2016 kl. 20.12 (CET)

extra suppleant

Varför anges en del suppleanter i utskott i riksdagen som "extra suppleant", och inte bara "vanlig" suppleant? Vad är bakgrund, lagrum mm? 194.218.19.102 23 februari 2016 kl. 13.07 (CET)

Om suppleantfunktionen i riksdagen står att läsa här. Enligt det här dokumentsprotokollet verkar benämningen "extra suppleant" kunna användas när ett utskott ska få en ytterligare (= extra) suppleant. I så fall väljs en "extra suppleant". Verkar det rimligt?--Paracel63 (diskussion) 27 februari 2016 kl. 14.56 (CET)

Kortfattat: En extra suppleant är en temporär påfyllning av suppleanter som inte kräver en ändring av stadgarna. Det kan utnyttjas om en ordinarie ledamot eller suppleant t ex är långtidssjukskriven eller föräldraledig. //Romulus74 (diskussion) 27 februari 2016 kl. 16.29 (CET)

Prinser och prinsessorna i Sverige

Varför kallas en svensk prins för Prins Carl men en prinsessa Prinsessan Sofia? Dvs. med kvinnor använder man titeln i bestämd form. --Pxos (diskussion) 3 mars 2016 kl. 13.11 (CET)

Bra fråga. Expressen har fått frågan tidigare och bjöd då på ett svar från språkrådet[10] "Fel är det inte, svarar Rickard Domeij på Språkrådet, men det finns ingen regel eller riktig förklaring till varför det är så. Det är snarare en konvention, en sedvana som hänger ihop med hur länge en titel använts, status samt kön. Typiskt för titlar eller epitet, beskrivningar, som används i bestämd form är att de ofta har lägre status och är kvinnliga." //Romulus74 (diskussion) 4 mars 2016 kl. 16.11 (CET)

Skärmdump i W10

Hur får jag fram en skärmdump i Windows 10? I W8 brukar jag öppna Paint och klistra in där, men jag ser inte att det programmet finns här. Jag har hittat en bugg i ett program jag använder och jag vill kunna redigera bort privat information innan jag skickar in dumpen till utvecklaren. -- Innocent bystander 4 mars 2016 kl. 09.05 (CET)

"Paint" finns under "Tillbehör i Windows". Det går också att använda något annat grafikprogram, t.ex. Paint.net. Edaen (diskussion) 4 mars 2016 kl. 09.42 (CET)

Snipping Tool tycker jag är bra om du vill styra vilken del av skärmen som du vill kopiera. Fungerar dock inte om ska kopiera en dialogruta som försvinner om den tappar fokus. --Larske (diskussion) 4 mars 2016 kl. 11.04 (CET)

Kidnappade falkjägare fria?

Jag lunchade bredvid några qatariska falkjägare på flygplatsen i Doha igår, och började googla på fenomenet. Då läste jag att 27 qatariska falkjägare, däribland medlemmar av kungahuset, kidnappades i Irak i december 2015.[11] Åtminstone så sent som i slutet av året var frågan fortfarande på FN:s bord.[12] Men sedan hittar jag ingenting. Är de fria? Sedan lite parentetiskt noterar jag att jag inte läst om saken alls i svensk media.Klementin (diskussion) 6 mars 2016 kl. 12.18 (CET)

Det senaste jag hittar är från februari, och då tycks de alltjämt vara saknade: [13]. //Romulus74 (diskussion) 6 mars 2016 kl. 22.49 (CET)

Orättvisor

Eftersom detta inte är en faktafråga, och med den riktning diskussionen tog, tycker jag den passar bättre på Bybrunnen, så flyttad till WP:Bybrunnen#Orättvisor. --Pipetricker (diskussion) 7 mars 2016 kl. 09.59 (CET)

Junior-SM i alpint

Jeg har skrevet no:Filip Vennerström, men har et spørsmål om junior-SM i alpint 2015. På hans FIS-bio vant han slalom ved jsm 7. mars, men fikk DNF i slalom ved jsm 15. mars. Hvordan henger dette sammen? Var jsm todelt? Vanligvis er det ulike øvelser i del 1 og del 2 av nasjonale mesterskap, men her arrangeres slalom to ganger. Kan noen forklare meg dette? Ssu (diskussion) 6 mars 2016 kl. 21.36 (CET)

Duved höll SM för yngre juniorer och Idre för äldre juniorer (18-20 år). Eftersom han fyller år 13 mars kunde han ställa upp i båda det året. //Romulus74 (diskussion) 6 mars 2016 kl. 21.55 (CET) Edit: Om du ska jobba med fler artiklar kan jag tipsa om denna sammanställning Romulus74 (diskussion) 6 mars 2016 kl. 22.11 (CET)

Vilket även visas om man kikar på födelseåren för resultetn (klicka på orten i FIS-källan). Första SM är 17-18-åringar, bara två födelseår, det andra är fler och äldre. /Hangsna (diskussion) 6 mars 2016 kl. 21.59 (CET)

Takk for hjelpen. Jeg skal få inn en formulering om dette i artikkelen på no-wiki. Ssu (diskussion) 6 mars 2016 kl. 22.39 (CET)

"Uppkallandenamn"

I artikeln om Ängelholm kan man läsa, angående ursprunget till namnet: "[Namnet Ängelholm] kan också vara ett uppkallandenamn – på södra Själland finns en herrgård med samma namn.". Man förstår ju vad som menas, men problemet är att ordet uppkallandenamn bara verkar finnas på Wikipedia, och bara precis i denna artikel. (Alla övriga googleträffar kommer från vår artikel, och ordet verkar inte finnas i några ordböcker.) Jag har för mig att det finns ett annat (etablerat) ord för detta, men kommer inte på det? Wikipedia ska ju inte vara först med nya ord. /NH 11 mars 2016 kl. 09.57 (CET)

Det etablerade termen för detta är nog 'uppkallelsenamn'.--Thurs (diskussion) 11 mars 2016 kl. 13.16 (CET)

Just så enkelt var det alltså. Tack! /NH 11 mars 2016 kl. 17.30 (CET)

Mynt och SL Access-automat

Jag ska åka till Sverige inom några veckor och ska köpa en enkelbiljett för ett pendeltåg på Stockholms Centralstation. Jag har under åren samlat massor av 1-krona och 5-kronormynt som jag måste använda i Sverige innan de blir ogiltiga år 2017. Därför ska jag ta alla mina mynt med mig som en tung reskassa. Vill en SL Access-automat acceptera mynt som betalning? I Finland har alla parkeringsautomater och några andra betalningsautomater i Helsingfors blivit förändrade på så vis att de inte vill ta emot några mynt eller sedlar, bara kort eller mobil. Därför frågar jag om det finns ännu tid att betala med mynt i Stockholm. --Pxos (diskussion) 14 mars 2016 kl. 00.33 (CET)

Du kan inte betala med mynt (eller kontanter överhuvudtaget) i SL:s automater. Däremot kan du köpa biljetter i biljettspärren eller från någon återförsäljare (exempelvis alla Pressbyråns butiker, det finns ett antal på Centralen) med kontanter. Det är numera dyrare att köpa i spärren än hos återförsäljarna.--ArildV (diskussion) 14 mars 2016 kl. 06.55 (CET)

ArildV! Jag har just chattat med SL kundtjänst. De sade att SL:s automater (sic!) tar gärna mynt. Nu har jag fått motstridiga svar. De vore ju härligt att bara mata in mina kronor i någon dum automat. --Pxos (diskussion) 14 mars 2016 kl. 16.14 (CET)

Det var ett mycket märkligt svar från SL, jag har aldrig sett en sån automat. De jag sett ser ut såhär: [14], dvs bara kort. Tunnelbanans bemannade spärrar ska tydligen ta kontanter, [15], inklusive mynt, kan ni ha missförstått varandra?--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 17.08 (CET)

Ingen missförstånd där. Jag frågade Mårten (SL Kundtjänst, chatta med SL), om jag kunde betala med enskilda 1-kronamynt (sextio styck!) vid automater och på själva tåget. Mårten sade att det går bra om mynten är giltiga. Jag ställde sen en mer fokuserande fråga: "Också SL:s automater tar gärna mynt, eller?". Mårten skrev: "Precis." Och det var SL:s kundtjänst det. Nu är jag 100 % säker att ingen människa eller maskin i hela Stockholms trafiksystem vill ta emot mina mynt, med undantag av någon stackare som spelar fiol på stationen! (I must be in some kind of a Twilight Zone now...) --Pxos (diskussion) 14 mars 2016 kl. 19.04 (CET)

Njä, enligt uppgift så tar ju spärrvakten mynt. De lär inte vara vana vid det däremot. Och jag kanske har fel, jag har inte direkt letat efter automater som tar kontater. På de flesta tåg måste man ha biljett innan man kliver på. Det är alltid spärrar till dom perrongerna. Så har du inte klättrat över någonting för att komma upp på perrongen behöver du inte lösa biljett innan, däremot kanske de tar en avgift för att sälja den på tåget.--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 20.46 (CET)

Okej, nu har jag hittat lösningen. Jag skall stå bredvid Stocholms offentliga toaletter och ge passande summa åt dom turister som inte har mynt med sig när de har bråttom. Sen ska jag säga: "Welcome to Stockholm, the friendly city!" Och när mina vänner frågar vad jag gjorde på resan, ska jag berätta: "You know, the usual stuff. Gamla stan, Slottet, Vasamuseet, toaletter..." --Pxos (diskussion) 15 mars 2016 kl. 11.12 (CET)

Finns det någon lag i Sverige som reglerar hur många enskilda mynt måste handelsmannen acceptera vid betalning? Kan en butik helt och hållet avslå mina kronor, om jag försöker att köpa en biljett eller en fika med sextio 1-kronamynt? Och en fråga till: jag har även några 50-öringar. Är ören nu hopplöst bara metallskrot? --Pxos (diskussion) 14 mars 2016 kl. 11.55 (CET)

Den första två frågorna besvaras här. I korthet som jag förstår det, om butiken acceptera kontanter som betalning måste de också ta i mot dina mynt. Däremot kan butiken vara kontantfri, men då måste det framgå (exempelvis av en skylt vid entrén). Det sagt, mindre butiker och caféer kommer antagligen inte bli speciellt glada. Enklast är antagligen att använda mynten i nån större livsmedelsbutik, som desutom ofta har automatkassor där man kan betala med mynt. Femtioöringarna går inte att använda.--ArildV (diskussion) 14 mars 2016 kl. 12.35 (CET)

Det finns särskilda pappersrör man kan fylla med mynt. Använder man sådana pappersrör har jag bara sett glada miner när man kommer. -- Innocent bystander 14 mars 2016 kl. 18.48 (CET)

Vad heter trädet på svenska?

Hej. Jag heter Ann Fredriksson. Jag undrar vad ett träd, med stora röda bär, heter på svenska ? Det heter DRENJAK på bosniska. Tacksam för svar.

Jag tror det är Kornell. --افيراتير (diskussion) 16 mars 2016 kl. 11.49 (CET)

Om det inte hjälper att googla kanske det finns någon bild på commons som du känner igen. --افيراتير (diskussion) 16 mars 2016 kl. 11.54 (CET)

Det bör vara Körsbärskornell. /Annika (diskussion) 16 mars 2016 kl. 11.56 (CET)

Namnet är drijenak på kroatiska och drijen på serbokroatiska.--Paracel63 (diskussion) 17 mars 2016 kl. 02.27 (CET)

Soraya Posts bakgrund

I artikeln om Soraya Post står det "Soraya Posts far är tyskfödd jude och hennes mor tillhör resandefolket". I resten av texten står det däremot att hon är rom. Det går inte ihop. Vilken bakgrund har hon egentligen? 83.251.82.102 10 mars 2016 kl. 22.02‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det är inte helt ovanligt att resandefolket räknas till romerna i Sverige, men att hon gifte sig med en rom förenklade nog det hela ytterligare. //Romulus74 (diskussion) 11 mars 2016 kl. 04.04 (CET)

Att vara rom eller något annat handlar ju inte bara om vad man har för påbrå utan också hur man identifierar sig.--Skogsfrun (diskussion) 11 mars 2016 kl. 07.35 (CET)

Man blir väl inte rom för att man gifter sig med en rom? Resandefolket är, så vitt jag vet, inte romer, i alla fall enligt en dokumentär om resandefolket som jag såg på SVT en gång. 83.251.82.102 18 mars 2016 kl. 00.30 (CET)

Enligt vår artikel om resandefolket är gränserna inte direkt knivskarpa mellan romer och resande.--Skogsfrun (diskussion) 18 mars 2016 kl. 07.06 (CET)

Varför man inte får se författare, datum etc.

Fråga flyttad till Diskussion:Ateism#Varför man inte får se författare, datum etc.. --MagnusA 17 mars 2016 kl. 20.15 (CET)

VM i curling

Frågan flyttad till Diskussion:Världsmästerskap i curling#Navigationsmall för VM i curling. --Pipetricker (diskussion) 22 mars 2016 kl. 11.24 (CET)

Världsmästerskapet i ishockey för damer 2016

Inte en faktafråga i den bemärkelse som den här sidan är avsedd för (som till exempel: Vilken är världens minsta däggdjursart?).

Även om frågan huvudsakligen handlar om Wikidata tycker jag den passar bra på Wikipedia:Wikipediafrågor, så jag flyttar frågan till: WP:Wikipediafrågor#Wikidatafråga om Världsmästerskapet i ishockey för damer 2016

--Pipetricker (diskussion) 28 mars 2016 kl. 14.20 (CEST)

Franska rivieran, stavning

Ja, hur stavar man? Ska det vara "franska Rivieran", "Franska rivieran", "franska rivieran" eller "Franska Rivieran"? Wikipediaartikeln använder lite olika versioner. Windows stavfelsmarkerar "rivieran" med litet R. Tacksam för snabbt svar, Kristian

Jag har flyttat svar till diskussion:Franska rivieran så att svar vidare diskussion finns vid berörd artikel. Kom gärna med synpunkter där. Tack Kristian för att du noterade diskrepansen och tog upp frågan!--LittleGun (diskussion) 2 april 2016 kl. 08.53 (CEST)

Polar Ponies (Manchurian and Siberian ponies)

Någon som vet om dessa är nämnda med svenska namn i Wikipedias ponnyartikel? De nämns till exempel här: [16].--LittleGun (diskussion) 2 april 2016 kl. 12.17 (CEST)

Det du efterfrågar är inte några specifika ponnyraser utan helt enkelt en beskrivning av varifrån Robert Falcon Scott hämtade köldtåliga ponnyer för sin sydpolsexpedition 1911. Polar Ponies är NYT:s epitet. Det finns flera raser som kan passa in på beskrivningen. Nordöstra Kina: Heihehäst från Heilongjiang och Sanhehäst från Inre Mongoliet. Sibirien: Altaiponny, Basjkir, Buryatponny, Jakutponny, Narymponny och Obponny. /Ascilto (diskussion) 2 april 2016 kl. 15.24 (CEST)

Stort tack för svar!--LittleGun (diskussion) 2 april 2016 kl. 17.25 (CEST)

Val av pronomen vid okänt kön i det stora landet i öster

Suttit i kundtjänst i Finland en stund nu på morgonen. Är det så att i Finland (på svenska) används "hon" som standard när man talar om en person med okänt kön? Jag har varit med om det några gånger nu och det börjar kännas som ett mönster. -- Innocent bystander 30 mars 2016 kl. 10.30 (CEST)

På fornsvenska var mænniskia ett ord med feminint genus. Finlandssvenska är det inte ofta jag hör, men jag tror användandet av "hon" för människa lever kvar emellanåt i Sverigesvenska. Däremot har jag aldrig hört det användas så som Innocent bystander beskriver. ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 30 mars 2016 kl. 10.47 (CEST)

Ja, att människa är hon lärde jag mig i skolan. Användning av hon som allmänt pronomen har jag inte lagt märke till, men att "hen" inte slagit igenom här kan påverka användningen av andra pronomen. Om de du talat med var finskspråkiga eller talar dialekt som modersmål kan kanske också det påverka (jag har dock inte hört om sådana tendenser). --LPfi (diskussion) 3 april 2016 kl. 09.33 (CEST)

De kan inte vara ho?[17][18] Edaen (diskussion) 3 april 2016 kl. 09.43 (CEST)

"Ho" som pronomen har jag hört många gånger, då jag är smålänning, men aldrig i Finland. Stora bolag och myndigheter verkar under normala omständigheter ha folk som pratar svenska bra. Om de inte har svenska som förstaspråk, så är de ändå oftast duktiga med svenskan. Om det finns problem med språket då, beror det oftast på att svenskt och finskt kanslispråk avviker från varandra och att de i Finland har en annan hierarki bland sina myndigheter. Det kan göra att vi råkar tala förbi varandra, men är man bara tydlig så... Hos mindre bolag har jag stött på att de haft det lite sämre med svenska-kunskaperna och i kontakten med ett försäkringsbolag fick jag ta till engelska, så också i kontakten med lokala kontor ibland. -- Innocent bystander 3 april 2016 kl. 17.31 (CEST)

Apropå det senaste. Vad som ofta glöms bort när det gäller svenskans ställning i Finland är att det finns tiotusentals återflyttare som behärskar rikssvenska flytande, men med finsk brytning. /Ascilto (diskussion) 3 april 2016 kl. 18.02 (CEST)

Och något jag blivit varse är att bara för att man talar svenska med finsk brytning, så betyder det inte att man klarar sig i ett finskspråkig miljö bättre än jag gör i Paris med min väldigt dammiga skolfranska. -- Innocent bystander 3 april 2016 kl. 19.38 (CEST)

Det där förstod jag inte. De flesta som talar svenska med finsk brytning behärskar väl finska flytande? (Iofs träffar jag en del andra generationens invandrare i skolan som inte behärskar föräldrarnas modersmål flytande, men de brukar tala svenska utan brytning.)

"Svenska med finsk brytning" och finlandssvenska är inte samma sak. Bara en sådan sak som att en finlandssvensk aldrig skulle blanda ihop b och p. Och ja, det finns fortfarande finlandssvenskar som inte behärskar finska, framför allt äldre människor som aldrig behövde läsa finska i skolan. /ℇsquilo 3 april 2016 kl. 20.46 (CEST)

Den distinktionen är så självklar att jag inte uppfattar det som att Innocent bystander menar finlandssvenskar. /Ascilto (diskussion) 3 april 2016 kl. 20.54 (CEST)

Jag syftar på människor i Sverige som talar med finsk brytning. Tidvis har jag kanske haft hälften av mina närmare vänner i en sådan "finsk" kultur. "Svenska med finsk brytning" har i denna kultur gått i arv från föräldrar till barn, då det funnit många runtomkring som talat så, men kunskaperna i finska har tappats bort med tiden. Det är dock först ganska nyligen jag fått upp ögonen för hur lite finska dessa egentligen kan. De kan hundra gånger mer finska än jag, men det betyder inte att de kan läsa ett brev skrivet av en finsk myndighet. -- Innocent bystander 3 april 2016 kl. 21.05 (CEST)

Själv använder jag regelmässigt "hon" om "människan" i allmänhet. Att Svenska kyrkans biskopar numera skriver "människan" - "hen" ser jag som en språklig horrör. Tostarpadius (diskussion) 3 april 2016 kl. 20.59 (CEST)

Håller med. Och ordet "Människa" har väl gått igenom en betydelseglidning, vad jag kan förstå, från att ha betytt "kvinna", till den könsneutrala betydelse ordet nu har. Åtminstone på sina håll i Dalarna (och jag tror bl.a Västerbotten?) syftar "människa" alltjämt otvetydigt på en kvinna: På den rikssvenskt ställda frågan "Vad är det där för människa [pekar]?" kan man således få svar på mål tillbaka: "Sir in't du hä ä en karl!?" Det hände mig som ny i Floda socken för knappt två decennier sedan. Taxelson (diskussion) 3 april 2016 kl. 21.23 (CEST)

Människan är hon på god rikssvenska. Hur det är på finlandssvenska är jag inte bekant med. Annars är hen ett praktiskt pronomen i många sammanhang. /Ascilto (diskussion) 3 april 2016 kl. 22.44 (CEST)

Där jag kommer från är man lite svävande på om man ska välja objektsformen (honom/henne) eller subjektsformen (han/hon). Det gör att jag inte vet om 'hönom' och 'hänna' är subjekt eller objekt. Det sistnämnda kan också vara en genitivform, lite osäker. De här formerna användes inte i min socken, men de fanns längre västerut. -- Innocent bystander 4 april 2016 kl. 07.37 (CEST)

SAOB tar inte upp någon betydelse där 'människa' skall vara enbart av kvinnligt kön, förutom "(vard.) om kvinnlig tjänare." Som ordet antyder är det etymologiskt kopplat till 'man'; intressant nog betydde det etymologiskt identiska, fornsvenska 'mänska' "godhet, givmildhet".

andejons (diskussion) 4 april 2016 kl. 08.44 (CEST)

SAOB anger "f." dvs femininum. Wvs (diskussion) 4 april 2016 kl. 14.51 (CEST)

Ingen har förnekat att dess grammatiska kön en gång har varit femininum. Däremot har troligen Taxelson fel när han hävdar att det en gång enbart syftat på kvinnor; i så fall hade det övergått att syfta på båda könen senast under tidigt 1500-tal.

andejons (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.24 (CEST)

Det verkar faktiskt så. Hittar inte heller detta dialektala bruk hos Ritz, men tittar kanske dåligt. Jag vet att det är i bruk i åtminstone Floda och Gagnefs sockenmål, men har inte kunskap om förhållandena i övriga socknar längre upp i Dalarna. I Grangärde förekommer det inte (längre iaf). Kanske alltså en sekundär utveckling utifrån den ursprungliga femininformen för det inkluderande begreppet, alternativt väldigt arkaiskt. Borde undersökas närmare. Någon som känner igen det från andra mål? Bondska, t.ex? Taxelson (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.46 (CEST)

Det Taxelsom beskriver känner jag kanske inte igen för just "människa", men dock för flera andra arter. Jag kan inte föreställa mig att min farfar skulle säga något sådant som att: "hunden löper". En Canis lupus av hankön löper nämligen aldrig, det gör bara hynnorna. -- Innocent bystander 4 april 2016 kl. 21.24 (CEST)

Google Lite Toolbar

Tjena! Jag kör vanligtvis Firefox och har Google Lite Toolbar installerad och aktiverad. Nu har den försvunnit från verktygsfältet trots att jag inte har avaktiverat eller dolt den. Vad kan ha hänt? 83.252.233.106 6 april 2016 kl. 01.38 (CEST)

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Hej! Jag stötte på begreppet neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och funderar lite på hur diagnoser används i samhället. Har t.ex. en arbetsgivare skyldighet att visa extra hänsyn och flexibilitet när den har att göra med diagnosticerade personer, på liknande sätt som t.ex. offentliga platser numera måste (?) vara anpassade för personer med t.ex. motoriska funktionsnedsättningar? Var kan man lära sig mer om sådana regler och lagar? --81.170.199.71 10 april 2016 kl. 00.07 (CEST)

Ytspänning / temperatur

Vad är den fysikaliska förklaringen till att vattnets ytspänning minskar (tycks minska?) vid uppvämning? Elav W (diskussion) 16 april 2016 kl. 11.56 (CEST)

Ganska förenklat kan man förklara det som att ytspänning beror på att molekyler dras mot varandra ungefär på samma sätt som magneter. Vid högre temperatur rör sig molekylerna fortare och då spelar det mindre roll att de dras mot varandra eftersom de i högre grad kan slita loss sig från varandra. Vid 100 grader och normalt lufttryck rör de sig så mycket att det helt uppväger krafterna som drar molekylerna mot varandra och då är det ingen ytspänning kvar. --افيراتير (diskussion) 16 april 2016 kl. 12.20 (CEST)

Chaerephon

Vilket namn används i svenska verk för greken en:Chaerephon som var vän till Sokrates? --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 21 april 2016 kl. 20.11 (CEST)

Chairephon har jag läst här. Men jag vet inte hur vanligt det är i övrigt. //Romulus74 (diskussion) 21 april 2016 kl. 20.19 (CEST)

Hittade själv Chairefon i denna skoluppgift: Sokratesgestalten. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 21 april 2016 kl. 20.20 (CEST)

swnet.*-hierarkin på Usenet

Någon som vet när swnet.* hierarkin på Usenet skapades och första postningen gjordes? vilka grupper vart först ut och vem genomförde det hela? Fanns det andra grupper som användes för sådant av svensk relevans? Något att tänka på att detta kommunikationssätt användes långt innan www eller wiki ens vart påtänkt. Ferrofield (diskussion) 28 mars 2016 kl. 12.16 (CEST)

Jag känner inte dess tidiga historia, men jag antar att mycket av relevans för svenska förhållanden diskuterades i internationella grupper. Åtminstone de svenska grupper jag bekantade mig med hade mycket mindre trafik än motsvarande finska (t.ex. den om båtliv och de om IT). Det kan ha berott på extrem aktivitet på finska, att svenskarna engagerade sig i de internationella grupperna eller att svenskarna helt enkelt aldrig i stor utsträckning hittade Usenet. Det är möjligt att bulletin board-systemen kom att utvecklas bättre i Sverige och därmed uppta en del av Usenets nisch. T.ex. ABC-klubbens diskussionsforum verkar att ha spelat en roll motsvarande Usenet-gruppernas, också om klubben säkert hade en roll i att introducera Usenet bland svenskarna. --LPfi (diskussion) 3 april 2016 kl. 09.27 (CEST)

Netnews/Usenet (news) introducerades i Sverige 1983 av Enea Data och organisationer anslutna via dem, se denna lista citerad från net.news.map (de relevanta sajterna utöver "enea" är de fyra med raden "News: enea"). 1998 lanserades se.*-hierarkin som var tänkt att ersätta swnet. Så swnet skapades någon gång däremellan, förmodligen närmare början av tidsperioden än slutet. Sannolika skapare av swnet är bland andra de kontaktpersoner för svenska sajter som anges i net.news.map (se sajterna med "News: enea" i svenska delen av denna lista från slutet av 1984, då antalet news-sajter anslutna via Enea ökat till åtta) och i synnerhet Björn Eriksen på Enea (och senare på KTH), som var den som skapade nya grupper (vilket framgår av "Hur gör man för att skapa en ny grupp?" i "Svar på vanliga frågor om swnet.* (FAQ)", 1996). Gissningsvis var några av de första grupperna swnet.internet.news, swnet.test, swnet.general och swnet.followup. Organisationer med egen news-server hade (och har) interna diskussionsgrupper i det egna nätverket. --Pipetricker (diskussion) 12 april 2016 kl. 13.14 (CEST)

Ur listan ifall orginalet bortfaller..

Chalmers University of Technology, Dept. of Computer Science

ENEA DATA Svenska AB

Telefon AB L M Ericsson

FRI

Dept. of Solid State Physics, Royal Institute of Technology

University of Stockholm

Statskonsult AU AB

Dept. of Computer Systems, Royal Institute of Technology

Enea förekommer visst flitigt av någon anledning. Hursomhelst, kikar man i Googles arkiv som köptes från Dejanews så hittar iaf jag inlägg med start 1992. Så det minskar tidsspannet till (1983-1992]. Någon som vet förresten när ABC-klubben ordnade modem ingång? (noterar att betydelsen av FRI är osäker och att "Statskonsult" saknar wikisida) Ferrofield (diskussion) 22 april 2016 kl. 00.42 (CEST)

Jag glömde nämna att de relevanta sajterna i listan är "enea" samt de med raden "News: enea", vilket betyder att de utbytte news med enea (som i sin tur utbytte news med mcvax). Så med avseende på news 1983 kan du stryka FRI, Statskonsult och Fasta tillståndets fysik på KTH från din lista (du har för övrigt rätt betydelse av FRI, kort senare bytte deras sajt namn från "forward" till "fmv"). Jag har redigerat det jag skrev här ovanför så att Eneas roll framgår tydligare. --Pipetricker (diskussion) 22 april 2016 kl. 19.14 (CEST)

Den senaste person som postat på swnet.test är förresten någon som är mycket kunnig om detta (och bra på att besvara tekniska frågor). --Pipetricker (diskussion) 22 april 2016 kl. 20.37 (CEST)

Västerviks kommun i Östergötland?

Om jag tolkar denna karta rätt så ligger en bit av Västerviks kommun i Östergötland. Stämmer det? – GeMet [diskussion] 25 april 2016 kl. 03.18 (CEST)

Västerviks kommun ser ut att ligga i landskapet Östergötland. Men bara i Kalmar län. --Civilspanaren (diskussion) 25 april 2016 kl. 03.24 (CEST)

Jo, om en kommun hade legat i två olika län hade jag ramlat av stolen. Hehe. – GeMet [diskussion] 25 april 2016 kl. 03.28 (CEST)

Det är bara Smålands sydgräns som stämmer väl med länsgränserna. -- Innocent bystander 25 april 2016 kl. 07.58 (CEST)

Böra

Svenskans "skall, vill, måste, kan, må" kan motsvaras med engelskans "shall, will, must, can, may" och tyskans "soll, will, muss, kann, mag". Inte direkt, men ordena liknar varandra. Men "böra" i svenskan, den står ensam i familjen, eller hur? Har norska eller danska verbet "böra"? Är det svårt att översätta till engelska? --Pxos (diskussion) 15 april 2016 kl. 16.08 (CEST)

Burde (presens bør) på både norska och danska. /Julle (disk.) 15 april 2016 kl. 16.39 (CEST)

Svårt att översätta och svårt att översätta. Det finns ingen självklar kognat som fungerar i alla sammanhang. Men det gäller ju för nästan alla ord till nästan alla språk. Att översätta olika former av böra till engelska är enklare än mycken annan översättningsproblematik. /Julle (disk.) 15 april 2016 kl. 16.43 (CEST)

Dina ord: (skall, vill, måste, kan, må) tycker jag ofta översätts med sina falska vänner. Problemet är väl att de här falska vännerna inte är genomfalska, utan faktiskt fungerar ibland. För "måste" föredrar jag nog inte "must", men det känns som det funkar ibland.

böra, kanske "obligate"? -- Innocent bystander 15 april 2016 kl. 16.52 (CEST)

De är ju etymologiskt besläktade och motsvarigheter på så sätt. Betydelsemässigt är det förstås en annan sak: "will" har orsakat ganska mycket problem för svenska skolelever genom åren. /Julle (disk.) 15 april 2016 kl. 16.58 (CEST)

Grundformen "böra" är föråldrad, det är bara SAOL som inte riktigt snappat upp det ännu. Ge det ett par år till så kommer det i SAOL bakom "bör" stå "i riksspråk utan inf." precis som det redan gör med "måste" (som man en gång i tiden envisades med hette "måsta" i infinativ). Och "bör" är smidigast att översätta med engelskans "should". //Romulus74 (diskussion) 15 april 2016 kl. 17.34 (CEST)

Infinitivformen ”böra” är inte föråldrad. Det vore olyckligt om det ordet gick samma väg som ”måste” till mötes. --Omnibit (diskussion) 16 april 2016 kl. 12.25 (CEST)

@Omnibit: Kanske inte. Men det är inte vanligt i nutidssvenskan. Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien från 2009 meddelar: "vanl. pres., pret. el. supinum" (betydelse 1) samt "vanl. pres. el. pret." (betydelse 2).--Paracel63 (diskussion) 17 april 2016 kl. 22.56 (CEST)

Infinitivformer används inte så ofta och kanske därför kan uppfattas som föråldrade, fast de självklart inte är det. Grundformen av ett verb föråldras inte så länge inte verbet i sig föråldras. Dammråtta (diskussion) 18 april 2016 kl. 05.22 (CEST)

Jag instämmer med Dammråtta. Jag uppfattar i övrigt användningsfrekvensen av olika hjälpverb och deras böjningar som följande:

Infinitiv	Presens	Preteritum	Konjunktiv	Supinum
böra	bör	borde	—	bort
få	får	fick	finge	fått
kunna	kan	kunde	—	kunnat
—	må	måtte	måtte	—
måsta	måste	måste	—	måst
skola	skall	skulle	skulle	skolat
vara	är	var	vore	varit
vilja	vill	ville	vilja	velat
Frekvenstabell över hjälpverbens användning:      Används frekvent      Används emellanåt      Obsolet (används inte längre i rikssvenskan)

--Omnibit (diskussion) 18 april 2016 kl. 08.47 (CEST)

Jag tycker nog att "att måsta" är vanligare än "att böra", men, som sagt, det är ju inte så ofta man har behov av att använda infinitivformen av dessa verb. /ℇsquilo 18 april 2016 kl. 08.56 (CEST)

Angående det fina schemat! "Vilja" kan ju inte vara konjunktiv av "vilja". Däremot "ville". "Jag ville, jag vore i Indialand..."---Skogsfrun (diskussion) 20 april 2016 kl. 11.10 (CEST)

Jag använder konjunktivformen av kunna ibland, så att den rutan skall vara röd är inte riktigt. Dammråtta (diskussion) 26 april 2016 kl. 00.53 (CEST)

Stabsläge

SÄPO befinner sig nu i stabsläge. Vad är det? /Dagsuddare (diskussion) 26 april 2016 kl. 16.20 (CEST)

Se http://www.svt.se/nyheter/sapo-i-stabslage-efter-ny-information --Larske (diskussion) 26 april 2016 kl. 22.04 (CEST)

Tack! /Dagsuddare (diskussion) 27 april 2016 kl. 03.27 (CEST)

Återställ av krypterade dokument och bildfiler.

Jag öppnade ett mail som kommit till min box och i och med detta krypterades alla mina bild- och dokumentfiler. Hur gör jag för att få tillbaka filerna? Först av de krypterade låg en fil _HELP_ instructions. Gäller den. Hur kan detta hända?? Min adress (borttaget) 212.214.226.98 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Hej! Jag tog bort din epostadress så den inte ska användas för reklam, och eftersom vi svarar här. Det verkar som om du blivit utsatt för ransomware, men utan att veta mer kan ingen svara på vad du ska göra. Sjö (diskussion) 27 april 2016 kl. 21.19 (CEST)

Restverdiredning

Hei, vi har en artikkel om Restverdiredning på no:wp. Vi leter etter interwiki, og er usikre på om dette er en unik norsk tjeneste, eller om dere kjenner til at noe tilsvarende finnes i Sverige? Mvh --Morten O Haugen (diskussion) 20 april 2016 kl. 00.13 (CEST)

I Sverige finns Försäkringsbranschens Restvärderäddning, men det verkar inte finnas någon artikel om restvärderäddning på svenskspråkiga wp ännu. Mvh /JohanahoJ (diskussion) 20 april 2016 kl. 07.33 (CEST)

Jag har satt den svenska etiketten på Q11997639 i Wikidata till "restvärderäddning". Så om man söker efter "restvärderäddning" kan man via "Sökresultat från Wikidata" hitta den norska artikeln no:Restverdiredning, som i avsnittet Sverige nämner den svenska termen. --Pipetricker (diskussion) 1 maj 2016 kl. 20.01 (CEST)

tavla

Hej har en olje målning av axel martin med signatur
den heter steamer och gjord 1902 31/9 det finns revor i duken men inte försökts lagas..allt orört.han levde 1857-1949 min fråga är finns det information om målningen 81.237.203.143 28 april 2016 kl. 03.16 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om du ger oss mer av den information du redan har så ökar chansen att någon kan hjälpa dig:

Vad är tavlans motiv? Ångfartyg, mindre ångbåt, ånglok, eller något annat? I vilken omgivning? (Vad är det för väder?) Vad finns det för detaljer i bilden? Hur vet du tavlans namn, står det skrivet någonstans? Står det något mer? Hur vet du konstnärens levnadsår? Om du är tavlans ägare, hur blev du det? Vad är det för information du vill ha? --Pipetricker (diskussion) 28 april 2016 kl. 14.43 (CEST)

Förresten, är det en slump att konstnären Axel Martins angivna levnadsår är samma som Axel Munthes? (Munthe var inte konstnär och har så vitt jag vet inte målat någon tavla.) --Pipetricker (diskussion) 4 maj 2016 kl. 01.28 (CEST)

Vaktfri

Hej! Begreppet Vaktfri förekommer mycket i statskalendrar under 1900-talet. Vad betyder det? /Portunes (disk) 4 maj 2016 kl. 02.30 (CEST)

Hederstitlar: personen har inte några uppgifter. Kungen har ett par vaktfria adjutanter även idag. (Vaktfri har en annan betydelse på fartyg, men jag gissar att det är adjutanter och liknande du hittat i statskalendern). //Romulus74 (diskussion) 4 maj 2016 kl. 04.08 (CEST)

Det är personer kopplade till hovet som jag har hittat, ja. Hade varit bra om man kunde få ihop en liten wikiartikel om den här betydelsen. Någon som kan hitta någon användbar källa för begreppet? /Portunes (disk) 4 maj 2016 kl. 11.15 (CEST)

Vad är statskalendrar? – Sveriges statskalender.

Jag får intrycket (av "Kommendör X placeras som vaktfri adjutant till H.M. Konungen från den 1 januari 2016") att en vaktfri adjutant kanske inte nödvändigtvis är fri från uppgifter, fastän fri från ett fast tjänstgöringsschema? – analogt med att vaktfria befattningar på fartyg, som till exempel sekond och maskinchef, är undantagna från vaktsystemet (det rullande arbetsschemat). --Pipetricker (diskussion) 4 maj 2016 kl. 11.43 (CEST)

Det är Sveriges statskalender som jag menar. /Portunes (disk) 5 maj 2016 kl. 17.16 (CEST)

Ändrad häradsgräns

Brömsehus är en ruin som ligger strax innanför gränsen till Kristianopels socken i Östra härad, Blekinge län.56°19′19,63″N 16°2′50,81″Ö Enligt den här källan [19] från mitten av 1800-talet ligger ruinen i Söderåkra socken i Södra Möre härad, Kalmar län. Det verkar alltså som om det skett en gränsförändring mellan socknarna/häraderna/länen, möjligen under andra halvan av 1800-talet eller senare. Någon som vet besked? /Ascilto (diskussion) 5 maj 2016 kl. 09.48 (CEST)

Jag tror det är ihoprört i källan. Borgen var dansk och ödelades av svenskarna, och låg sådledes på danska/blekingska sidan. Den gränsen (gamla riksgränsen) har knappast ändrats. Taxelson (diskussion) 5 maj 2016 kl. 10.06 (CEST)

här beskrivs samma historia i bok från 1842 men med rätt fakta, borgen var dansk etc. Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige är svårartad som källa och innehåller mycket slarv av denna typ.Yger (diskussion) 5 maj 2016 kl. 10.27 (CEST)

Stort tack! (Andra gränsförändringar har gått att få bekräftade, t.ex. [20] och länsgränsen gör snirklar just runt Brömsehus, så misstaget är i det här fallet begripligt. - Fornsök har problem med Blekinge- och Smålandsvyerna sedan en tid, så jag kan inte länka till kartbilden.) /Ascilto (diskussion) 5 maj 2016 kl. 10.53 (CEST)

här en den kartbild jag brukar använda.Yger (diskussion) 5 maj 2016 kl. 12.22 (CEST)

Det är samma kartbild som jag syftade på, men för min del har sockenkoderna för Blekinge och Småland inte funkat som sökning på flera veckor. I övriga landet fungerar det. /Ascilto (diskussion) 5 maj 2016 kl. 13.47 (CEST)

Det som också kan ställa till det är att Sten Kristiernsson (Oxenstierna) 1505 meddelade att han låtit befästa en holme vid Brömsebro i syfte att den skulle fungera som gränsbefästning mot Danmark. Han nämner också att holmen tidigare varit befäst. Så åtminstone en tid har den fungerat som svensk gränsfästning mot Danmark. Brömsehus beskrivs då ligga på en holme i Brömsebäcken som ju annars varit landsgräns mellan Sverige och Danmark.FBQ (diskussion) 5 maj 2016 kl. 16.01 (CEST)

Grinden/Ingången till Hjorthagen i Mariefred

Hejsan,

Söker en koordinat eller kartbild som visar var grinden/ingången till Hjorthagen i Mariefred ligger.

/Peter

Karta: 59°15′18.1″N 17°12′43.3″Ö

Bild

--Larske (diskussion) 14 maj 2016 kl. 09.05 (CEST)

Tusen Tack!

/Peter

Allegiance

Kan någon ge en enkel beskrivning av vad en:Allegiance är för något? -- Innocent bystander 5 juni 2016 kl. 11.21 (CEST)

Lojalitet till en stat eller statsöverhuvud. Den amerikanska Pledge of Allegiance motsvaras av Tro- och huldhetsed i Sverige. /ℇsquilo 5 juni 2016 kl. 13.59 (CEST)

Äldre än vi tror?

I dikten "Ode" av Johan Gabriel Werving heter det: "Jag menar att med svavelstickor Jag säkert hade mer förtjänt". Vad syftar han på? Fanns det tändstickor redan på hans tid? Tostarpadius (diskussion) 29 maj 2016 kl. 14.44 (CEST)

Vår artikel om tändstickor hoppar onekligen över en hel del av de tidiga svavelstickornas långa historia. Den engelska versionen har bättre koll. //Romulus74 (diskussion) 29 maj 2016 kl. 15.17 (CEST)

Inte heller av den får jag intrycket att svavelstickor användes i västerlandet före 1800-talet. Tostarpadius (diskussion) 29 maj 2016 kl. 15.44 (CEST)

Jag tänkte på att Boyle kom på svavel+fosfor-principen på 1600-talet och faktiskt gjorde några fungerande tändstickor. Jag tror dock att det diktaren avser är "SVAVEL-STICKA . (förr) med svavel l. svavelförening preparerad trästicka (avsedd att lätt kunna antändas, t. ex. av gnista från eldstål o. sedan användas som tändare l. för desinficering o. d." (SAOB), som såldes för fullt under 1700-talet. Ex [21] //Romulus74 (diskussion) 30 maj 2016 kl. 01.54 (CEST)

Werving menar troligen vanliga svavelstickor. NE påpekar dock att svavelstickorna H C Andersens berättelse "Flickan med svavelstickorna" troligen syftar på antimonsulfidtändstickor som såldes under namnet svavelstickor.FBQ (diskussion) 31 maj 2016 kl. 00.28 (CEST)

FBQ, jag var på väg att fråga om du med "vanliga svavelstickor" menar "preparerad trästicka (avsedd att lätt kunna antändas, t. ex. av gnista från eldstål", men ser nu av din utökning av Tändsticka#Historia att så är fallet. --Pipetricker (diskussion) 6 juni 2016 kl. 15.50 (CEST)

Coca-Cola-burkar

Jag har noterat att alla Coca-Cola-burkar jag fått med hemlevererad pizza eller köpt på bensinstation den senaste tiden har haft en (liten och "slarvigt" gjord) "färgfläck" på bottenplåtens utsida, eventuellt gjord för hand. Vad är syftet med dessa markeringar? Jag bor i Linköping, om det spelar någon roll. --Andreas Rejbrand (diskussion) 7 juni 2016 kl. 22.54 (CEST)

Frågan diskuterades på Flashback redan 2009.[22] /Annika (diskussion) 7 juni 2016 kl. 23.08 (CEST)

Hör även på detta från Sveriges Radio: [23] /Annika (diskussion) 7 juni 2016 kl. 23.21 (CEST)

Statistik om uppehållstillstånd

Finns det statistik som gäller personer som fått upphållstillstånd av asylskäl (inklusive anhöriga), där statistiken beskriver familjekonstellationer? T.ex. andelen ensamkommande män/kvinnor, andelen familjer med och utan minderåriga barn och andelen gifta par utan barn.

Skälet till frågan är en fundering över bostadsbehovet i de kommuner som får anvisat personer med färska upphållstillstånd enligt bosättningslagen. Behovet skiljer sig mycket mellan att ta emot 100 ensamkommande, 100 personer i flerbarnsfamiljer eller 100 personer som är gifta par.

På Migrationsverkets statistiksida kan man få lite fingervisningar. Av tabellen för mottagna i kommuner ser man att det finns ett överskott av män på ca 20 %, och i samma tabell att andelen barn är ca 40 % och andelen ensamkommande barn under 10 %. Tabellen över beviljade uppehållstillstånd visar ett mindre överskott av män men grovt räknat samma andel som är barn. Detta tyder på att en stor andel är ensamkommande män och att en stor andel är familjer med barn, men mer än så går det inte att dra några slutsatser. Sjö (diskussion) 14 juni 2016 kl. 13.31 (CEST)

Tystnadsplikt och Statsrådet

Fått ett mejl från finska justitiedepartementet som säger att om jag är "felaktig mottagare" av mejlet har jag inte rätt att inneha det. Det måste i så fall raderas. Jag uppges ha "tystnadsplikt", tydligen även om jag är rätt mottagare. Det var en udda användning av begreppet "tystnadsplikt"?! I Sverige kan det vara straffbart att sprida vissa typer av uppgifter. Men kallar vi det tystnadsplikt? -- Innocent bystander 10 juni 2016 kl. 15.18 (CEST)

Och så känsliga uppgifter skickar de med okrypterat mail!? /ℇsquilo 10 juni 2016 kl. 16.04 (CEST)

Nej, Esquilo, helt okrypterad var den inte. Jag fick logga in på en server i Finland för att hämta själva dokumenten. Själva meddelandet om att jag hade dokument att hämta var dock okrypterad och det är detta mejl ovanstående stod att läsa (bland annat). -- Innocent bystander 10 juni 2016 kl. 17.26 (CEST)

Nu vet jag inte vad som gäller i finsk lagstiftning, men i Sverige är tystnadsplikt något som regleras tillsammans med sekretess inom Offentlighets- och sekretesslagen (OSL), och den lagen gäller mig veterligen bara offentliganställda i tjänsten samt privatpersoner som har särskilda uppdrag gentemot det offentliga (t ex tolkar, konsulter) men däremot inte enskilda medborgare som av en slump råkat komma över sekretessbelagd eller på annat sätt känslig information. /FredrikT (diskussion) 10 juni 2016 kl. 16.09 (CEST)

Jag vill minnas att om man avlyssnar radiotrafik (här i Sverige) och får del av viss typ av information den vägen, så är det olagligt att sprida den vidare. Jag kan dock inte minnas att det kallas tystnadsplikt. Själv omfattas jag inte av (svensk) tystnadsplikt såsom många av de jag jobbar mot gör, men jag kan fortfarande bli åtminstone skadeståndsskyldig om jag sprider vissa av de uppgifter jag hanterar. -- Innocent bystander 10 juni 2016 kl. 17.26 (CEST)

Ordet tystnadsplikt kan kanske ha en annan betydelse i finlandssvenskan än den svenska vi talar i Sverige. Liknande meddelanden brukar stå i slutet av mail som kommer från företag. Thoasp (diskussion) 10 juni 2016 kl. 18.54 (CEST)

Jag tror formuleringen lagts in slentrianmässigt enligt modell från företagen (utländska sådana?). Visst kan man dömas för spridande av information som kränker privatlivet om man berättar sådant man fått reda på genom feladresserad (e-)post, men tystnadsplikt i lagens bemärkelse handlar det inte om. Jag har också svårt att föreställa mig en lag som kräver att vanliga medborgare destruerar dokument i någon som helst situation.

Ett närliggande brott är kränkning av kommunikationshemlighet, som förutsätter att man öppnar en försändelse adresserad till någon annan, eller kommer åt innehållet genom att bryta ett säkerhetsarrangemang (krypterad e-post). Där förutsätts alltså en aktiv handling.

Sekretessbrott förutsätter att man i strid med lagstadgad tystnadsplikt avslöjar sådant man fått veta genom sin ställning. Om du var ombud för någon kunde detta gälla. För brott mot radiotrafikens konfidentialitet kan man dömas för sekretessförseelse. I den relevanta paragrafen i radiolagen verkar det att man försökt undvika att använda termen tystnadsplikt, men misslyckats. Om man hade tystnadsplikt borde man kunna dömas för sekretessbrott.

--LPfi (diskussion) 10 juni 2016 kl. 23.50 (CEST)

@LPfi: Gräver jag djupare i det finstilta hittar jag "Sähköisen viestinnän tietosuojalaki [516/2004]". Utfrån Google, låter det just som "kränkning av [e-]kommunikationshemlighet". -- Innocent bystander 11 juni 2016 kl. 08.33 (CEST)

I Sverige kunde tidigare vanliga medborgare hållas ansvariga för att hemlighålla dokument de fått sig tillsända. Det handlade om krigsplaceringsordern, på den tiden det fanns sådana. /Ascilto (diskussion) 11 juni 2016 kl. 09.00 (CEST)

Krigsplaceringsordrar finns fortfarande (efter en period utan utskick första åren av 00-talet) och inte bara försvarsmaktens personal utan även vanliga medborgare kan vara krigsplacerade. (Jag vet inget om ansvar för hemlighållande av krigsplaceringsordern, men gissar att det är som förut.) --Pipetricker (diskussion) 11 juni 2016 kl. 13.38 (CEST)

Där ser man. Tack för det. Jag trodde de avskaffades samtidigt med värnplikten. /Ascilto (diskussion) 11 juni 2016 kl. 15.51 (CEST)

"Copyright in this email and in any attachments belongs to XXXXX University. This email, and its attachments if any, may be confidential or legally privileged and is intended to be seen only by the person to whom it is addressed. If you are not the intended recipient, please note the following: (1) You should take immediate action to notify the sender and delete the original email and all copies from your computer systems; (2) You should not read copy or use the contents of the email nor disclose it or its existence to anyone else. The views expressed herein are those of the author(s) and should not be taken as those of XXXXXX University, unless this is specifically stated." Le Lapin Vert Jag är en liten morot 11 juni 2016 kl. 16.50 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Vad gäller finsk lagstiftning behöver man sällan ty sig till Google, man kan läsa den officiella lagtexten på svenska istället: Lag om dataskydd vid elektronisk kommunikation. Lagen ifråga har ersatts med Informationssamhällsbalk (balkarna verkar ha tagits till heders på senare år).

Själva brottsbeskrivningen finns i Strafflagen, 38 kapitlets 3 paragraf. Jag har svårt att tro att du i din e-postlåda skulle få en försändelse som inte var adresserad till dig, och att logga in är knappast att bryta ett säkerhetsarrangemang.

Men varför hittade du lagens finskspråkiga namn i det finstilta? Är den som du bistår finskspråkig? – Hm, en motsvarande situation uppstår för den ena föräldern om föräldrar med olika språk och turvis sköter barnets ärenden.

--LPfi (diskussion) 11 juni 2016 kl. 17.09 (CEST)

Notarien jag fick mejlet från var finskspråkig. Det var mej mejlet var ställt till, så inget "säkerhetsarrangemang" har brutits. (Motsvarande dokument hade varit offentlig handling i Sverige och så snart processen är över, är den det säkert i Finland också.) Det är både finsk- och svenskspråkiga inblandade på båda sidor Bottenviken och det är finsk jurisdiktion som gäller i ett hörn av Finland där svenskkunskaperna verkar begränsade. -- Innocent bystander 11 juni 2016 kl. 17.48 (CEST)

Jag måste rätta mig själv här. Handlingarna kag fick ut, är sekretessbelagda i Finland. Jag kan dömas om jag visar dem för frugan då de innehåller personuppgifter. Där ser man vad en liten landsgräns kan göra. Motsvarande papper i Sverige kan jag få ut utan att ens behöva legitimera mig. -- Innocent bystander 14 juni 2016 kl. 21.08 (CEST)

En handling är sekretessbelagd; en person har tystnadsplikt. Om du lämnar en hemlig handling vidare har du brutit mot sekretessen. Om du berättar vad som stod i den har du brutit mot tystnadsplikten.

Om man får ta del av sekretessbelagda handlingar, exempelvis i samband med ett tvistemål, kommer man omfattas av primärsekretessen i såväl Sverige som Finland. //Romulus74 (diskussion) 16 juni 2016 kl. 17.58 (CEST)

Ett effektivt sätt att hålla en sak hemlig, är skriva det på finska! -- Innocent bystander 16 juni 2016 kl. 18.20 (CEST)

Tar växter upp kol från jorden?

Att växters luftburna delar tar upp koldioxid från luften känner man ju till sedan man läste om fotosyntesen när man var barn. Men tar inte växter också upp kol som växtmaterial från jorden? Ökenväxters jord (och därför kaktusjord man köper) innehåller som bekant mycket lite mullämnen och mest sand. Men rosjord innehåller mycket mull och därmed kol. Jag har sett jorden runt en gammal rosplanta och runt en gammal spirea som jag var med och planterade, och minns att vi vid planteringen ökade mullhalten mycket. Men ca tio år senare var det bara torv och lera. Vart har den kolrika mulljorden tagit vägen om inte blivit byggstenar till växterna?Klementin (diskussion) 14 juni 2016 kl. 14.10 (CEST)

Generellt sett: nej. Vid planteringar påverkar mull mycket hur luftig/fuktig en jord kan vara samt också i viss mån vilka näringsämnen som finns vilket påverkar hur väl växter trivs. För att krångla till svaret lite så finns det växter som lever i symbios med svampar och därmed indirekt kan ta upp kol från jorden. Det finns även vattenlevande växter som kan ta upp koldioxid med rötterna eftersom det ofta finns mycket mer koldioxid i sedimenten än i vattnet. --افيراتير (diskussion) 14 juni 2016 kl. 14.23 (CEST)

Förtydligar lite. Mullen bryts ner av svampar och bakterier samt av vissa andra småkryp oberoende av om det finns nån växt eller inte. --افيراتير (diskussion) 14 juni 2016 kl. 14.28 (CEST)

jag skulle precis ta tillbaka min fråga för jag fann svaret (sökte bara på svenska först). https://www.jstor.org/stable/42931981?seq=1#page_scan_tab_contents Artikeln påstår ja, men den är iofs gammal.Klementin (diskussion) 14 juni 2016 kl. 14.30 (CEST)

Ah, så det gäller landväxter också att de tar upp koldioxid med rötterna. Men relaterat till din fråga så krävs det ju att mullen först bryts ner till koldioxid och då är den ju borta oavsett om nån växt tar upp den bildade koldioxiden eller inte. --افيراتير (diskussion) 14 juni 2016 kl. 14.56 (CEST)

Jo kompost och humus (mulljord) bildar koldioxid.Klementin (diskussion) 14 juni 2016 kl. 15.24 (CEST)

Växter kan alltså ta upp koldioxid/kolsyra från mark eller vatten, men inte kol i andra former? /ℇsquilo 16 juni 2016 kl. 10.35 (CEST)

Jag har aldrig hört talas om eller läst om något annat om de då inte får hjälp från svampar. Vanligtvis går kolutbytet åt andra hållet så att växter ger kol till svamparna i utbyte mot vatten och näringsämnen, men jag har för mig att det finns en del växter som kan parasitera på svampar och enbart utnyttja svamparna. Och så finns det ju givetvis parasitiska växter som utnyttjar andra växter och stjäl kol från dem. --افيراتير (diskussion) 16 juni 2016 kl. 10.54 (CEST)

Oj, hade glömt tråden. Men vad säger du @Averater:då om påståendena här: https://www.jstor.org/stable/42931981?seq=1#page_scan_tab_contents ~Där sägs det ju att rötter till plantor i mullhaltig jord faktiskt tillgodogör sig kolet genom rötterna. Är detta vederlagt eller så försumbart att det inte spelar någon roll? Klementin (diskussion) 7 juli 2016 kl. 07.17 (CEST)

Det som står där är att växterna kan ta upp koldioxid med rötterna. Men mullen måste då först omvandlas till koldioxid. Enligt det experimentet så verkar det ha en betydelse om det finns koldioxid. Jag tror det krävs mer studier för att säga definitivt om det är betydelsefullt. Det var dock en nyhet för mig, jag trodde det var helt försumbart för i princip alla växter. Jag tror dock fortfarande att andra effekter av en mullhaltig jord är viktigare för hur växten mår (mineraler, luft, vatten). Och mull där det finns syre bryts ner oavsett om det finns växter, men kanske långsammare om ingen växt kan pumpa ner syre. --افيراتير (diskussion) 8 juli 2016 kl. 13.18 (CEST)

Bokgas

Jag öppnade just en riktigt gammal bok (odaterad men fjärde upplagan av Rydbergs Singoalla som först kom ut 1857) som stått orörd i bokhyllan i åratal. Bladen är svagt gulnade men inte spröda. Bladen är av halvblank kvalitet och bandet i någon sorts styv, pressad papp, skulle jag tro, men det är en inbunden bok). Något slog emot mig så att jag fick sveda i luftvägarna och ögongen. Jag fick en hostattack och ögonen tårades kraftigt. Vad råkade jag ut för? Jag kände en lätt stickande doft som jag identifierade som gammalt papper eller antikvariatslukt. Det fanns direkt inte något nämnvärt damm på boken. Det måste ha skett någon form av reaktion i boken. /Ascilto (diskussion) 15 juni 2016 kl. 15.51 (CEST)

[24]. Nirmos (diskussion) 16 juni 2016 kl. 09.06 (CEST)

Tack; artikeln tar upp damm, insektsangrepp, böcker som behandlats med bekämpningsmedel, fuktskador, allergiska reaktioner samt mögel som tydligen kan drabba även böcker som inte är fuktskadade. Jag utesluter allt utom det sista, men boken luktar inte mögel och har inget synligt mögel. Jag skall till KB idag, så jag frågar där om de känner igen incidenten. /Ascilto (diskussion) 16 juni 2016 kl. 12.00 (CEST)

Vill minnas att papper under en längre period gjordes på material som gör att pappret bryter ned sig självt. (En viktig anledning till den accelererande mikrofilmiseringen/digitaliseringen). Kan det vara rester från sådan nedbrytning? -- Innocent bystander 16 juni 2016 kl. 12.47 (CEST)

På KB kände de inte igen företeelsen, men de förvarar sina böcker klimatsäkrat. Det som får billigt papper att gulna och bli sprött är att det är syrahaltigt och/eller innehåller lignin vilket reagerar med ljus. Men det är inte det som hänt i detta fallet eftersom pappret endast är lite gulnat och inte alls sprött. Däremot drog jag mig till minnes att jag under några år förvarade ett antal böcker i ett källarförråd där det under en tid fanns en trasig glasruta. Det kan därför ha kommit in fukt och mögelsporer är förmodligen den troligaste orsaken till min reaktion. Jag måste nog kasta boken men hoppas att jag inte behöver kasta fler. /Ascilto (diskussion) 16 juni 2016 kl. 18.49 (CEST)

Det låter dock lite märkligt med mögel i en mängd stor nog att ge dig en akut reaktion, men som inte syns. Jag skulle nog ändå fundera på det 150 år gamla bokdammet (att man inte är dammallergiker normalt är ingen garanti för att kroppen hanterar 150 år gammalt kvalsterbajs utan problem). Ta ut boken utomhus och bläddra vilt i den (medan du har munskydd) och se om inte det hjälper. //Romulus74 (diskussion) 16 juni 2016 kl. 19.42 (CEST)

Tack, jag skall testa. Nu pratade jag visserligen bara med en person på KB, men borde de inte känt till företeelsen? Jag har gått igenom ett antal skrifter på KB som sannolikt inte heller öppnats på åratal, utan att uppleva något liknande. Å andra sidan kan jag inte påminna mig att KB:s gamla böcker och skrifter har samma lukt som gamla antikvariatsböcker. /Ascilto (diskussion) 16 juni 2016 kl. 20.24 (CEST)

PS. Apropå att böcker kan vara giftiga kom jag just att tänka på Rosens namn, men det är förstås en annan och mycket gruvligare historia... /Ascilto (diskussion) 16 juni 2016 kl. 20.28 (CEST)

Inkast i fotboll

Varför måste inkast kastas över huvudet och med båda händerna? Bollen skulle ju kunna komma längre om man kastar på annat sätt.

Det är just för att begränsa, annars skulle den sparkas. Inkastet kommer från tiden innan fotbollsreglerna och rugbyreglerna hade fått fasta regler. Olika skolor hade olika regler och de flesta innebar att man fick kasta bollen till varandra under spel. Vissa skolor begränsade då just inkastet så att man var tvungen att ta det med båda händerna. Den sortens inkast ingick sedan i de ursprungliga reglerna när fotbollsförbundet bildades. Det är begränsat på fler sätt än att det måste tas med två händer och att bollen måste föras bakom huvudet: Inkastaren måste vara riktad mot plan, båda fötterna måste nudda marken, kastet får inte göras till sig själv och inte direkt i mål till exempel. Fast bästa sättet att kasta en boll långt är nog att göra en framåtvolt, särkilt om fötterna får lämna marken. Det kastet går att göra regelrätt genom att behålla fötterna i marken och har praktiserats av enskilda spelare sedan 1980-talet. Svårigheten med precision och den ringa nyttan har förmodligen gjort att det inte är vanligare.--LittleGun (diskussion) 18 juni 2016 kl. 18.07 (CEST)

Äldre (större) brittiska mynt fortfarande giltiga?

Numera är ju även brittiska mynt relativt små och smidiga men är de lite äldre mynten fortfarande giltiga som betalningsmedel? De är märkta "new pence" och jag vill minnas att de hade exakt samma storlek och tyngd som motsvarande shilling-mynt. Storleksändringen geomfördes tydligen under 1990-talet men jag får inte kläm på om de har blivit ogiltiga eller inte. --MagnusA 26 juni 2016 kl. 22.21 (CEST)

På den här sidan och/eller på länkade sidor till respektive mynt står när de blev "demonitized". Det verkar vara lite olika. --Larske (diskussion) 26 juni 2016 kl. 22.40 (CEST)

Dessvärre har alla "gamla stora" förpassats till numismatikernas lådor Royal Mint //Romulus74 (diskussion) 26 juni 2016 kl. 23.06 (CEST)

Konkurrerande internationella fotbollsförbund

Vad är skillnaden mellan NF-Board och ConIFA, som båda tycks vara organisationer för informella "landslag" för provinser och minoritetsgrupper, fotbollsförbund utanför FIFA? Dammråtta (diskussion) 27 juni 2016 kl. 03.07 (CEST)

Skillnaden är helt enkelt att det är två konkurrerande förbund som vill fånga upp dessa informella landslag. Det finns fler: T ex International Island Games Association och Micronational Football Association.--LittleGun (diskussion) 8 juli 2016 kl. 10.35 (CEST)

Brittiska fotbollslandslag

Hur kommer det sig att Storbritannien (UK) har flera landslag i fotboll? England, Wales, Skottland och Nordirland. Varför gör inte andra länder det samma? Tex Tyskland som är indelat i delstater (förbundsländer) med långtgående autonomi skulle kunna ha flera fotbollslandslag. Bzwabi (diskussion) 7 juli 2016 kl. 20.48 (CEST)

Inte ett svar, men det finns fler exempel. I Tanzania har unionsdelen Zanzibar ett eget landslag, och Färöarna är möjligen också en parallell. Rotsee (diskussion) 7 juli 2016 kl. 21.46 (CEST)

Tradition. När FIFA bildades fanns redan bland annat förbund för England, Wales, Skottland och Nordirland. De upptogs då samtliga i FIFA och har sedan dess vägrat annat. Det gäller fler sporter som engelsmännen uppfunnit och tidigt dominerade som rugby och curling. Andra länder/regioner försöker göra likadant ibland och även om Zanzibar inte är medlem i FIFA är de medlemmar i Afrikanska förbundet och deltar i afrikanska mästerskapen. Katalonien är ett exempel på en region som vill gå med i FIFA, även om jag tvivlar på att FIFA kommer acceptera. I Olympiska spelen gäller dock Storbritannien som land oberoende av sport.--LittleGun (diskussion) 7 juli 2016 kl. 23.45 (CEST)

Jag vill minnas att (ett av) krave(t|n) är att "moderlandet" inte motsätter sig, för att de ska kunna bli FIFA-medlem. I fallet med Danmark, så finns det ingen motvilja emot ett Färöiskt lag. Det gör det däremot i Kataloniens och Baskiens fall. -- Innocent bystander 8 juli 2016 kl. 10.40 (CEST)

samägande av fastighet som skall delas

Var anmäls utökat fastighetsägande ?

Är det Inskrivningsmyndigheten du letar efter? -- Innocent bystander 12 juli 2016 kl. 17.20 (CEST)

Är Evin Cetin riksdagsledamot?

I Ekots extrasändning om Turkiet (vid 47:30) introduceras Evin Cetin av programledaren som socialdemokratisk riksdagsledamot och Cetin protesterar inte mot beskrivningen. Även vid avtackningen (vid 55:10) säger programledaren att hon är socialdemokratisk riksdagsledamot. Men hon är inte listad varken i Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 2014–2018 eller bland socialdemokratiska ledamöter på riksdagen.se och jag kan inte hitta någon annan källa heller. --Bensin (diskussion) 16 juli 2016 kl. 14.23 (CEST)

Vald till ersättare för (S) 2010 [25]. -- Innocent bystander 16 juli 2016 kl. 14.46 (CEST)

Ja, under förra mandatperioden var hon ersättare för Christina Zedell enligt det här protokollet från oktober 2010. Vare sig Zedell eller Cetin finns upptagna i det här protokollet från oktober 2014 eller här. Ekot borde därför ha sagt tidigare riksdagsledamot. --Larske (diskussion) 16 juli 2016 kl. 15.05 (CEST)

Tack båda för svar! Men kan man kalla någon för riksdagsledamot om de är ersättare men aldrig ersätter en invald ledamot? --Bensin (diskussion) 16 juli 2016 kl. 15.28 (CEST)

Någon som valts men aldrig tjänstgjort som ledamot, (oavsett om det varit som ersättare eller ordinarie), har jag aldrig sett bli kallad just ledamot. Om den de ersätter i sig själv var en ersättare, torde inte spela ngn roll. -- Innocent bystander 16 juli 2016 kl. 15.43 (CEST)

Så man kan inte säga att Evin Cetin varken är, eller någonsin har varit, riksdagsledamot eftersom hon varken har valts till den positionen eller har ersatt någon i den positionen. --Bensin (diskussion) 16 juli 2016 kl. 19.32 (CEST)

Astronomi

A) Är alla galaxer, stjärnor och planeter i rörelse? B) Hur kommer det sig att de rör sig? Bzwabi (diskussion) 7 juli 2016 kl. 20.47 (CEST)

Vi gör av princip inte skoluppgifter åt folk, men...

A) Rörelse är i princip alltid relativ något, så frågan kan vara knepigare än den först synes. Var det altangolvet som slog mig i ansiktet eller var det mitt ansiktet som slog i altangolvet?

B) Bland annat en konsekvens av Newtons rörelselagar. Saker fortsätter att röra på sig, om inget hindrar dem.

-- Innocent bystander 8 juli 2016 kl. 10.54 (CEST)

Varför tror du att min fråga är en skoluppgift? Jag kan försäkra dig att det är det inte! Det är bara saker som jag undrar. Om jag har förstått det rätt både vår galax och solen rör sig med hög hastighet. Det jag undrar är om ALLA galaxer och stjärnor gör det? Vad fick dem att röra på sig från början? Bzwabi (diskussion) 8 juli 2016 kl. 22.09 (CEST)

Artikeln Big bang torde besvara din fråga.FBQ (diskussion) 21 juli 2016 kl. 19.08 (CEST)

@Bzwabi: Ursäkta mitt inlägg, men sättet frågan ställdes på gjorde att det såg ut som något klipp-klistrat ur en skoluppsats.

Det är i princip alltid omöjligt att bevisa att "ALLA" rör sig, då man måste kontrollera varenda en för att se om de rör sig eller inte. Det är ingen uppgift för den som har begränsad med tid på sig. Big Bang tror jag inte ger svaret på din fråga, då Big Bang mer handlar om hur rymden mellan galaxerna expanderar än galaxernas och stjärnornas rörelse i sig själva.

På frågan om hur det kommer sig att allt rör sig, ... , om vi börjar med solsystemet. Det skapades ur ett gasmoln som drogs sig samman. Gasmolnet var inte helt symmetriskt, utan det fanns vissa obalanser i det. Jämför med när du drar ur "proppen" ur badkaret där hemma. Vattnet börjar rotera runt utloppet. I motsats till vad alla vandringssägner säger, så kan det rotera i vilken riktning som helst. Det går att få det att inte rotera alls, men vattnet måste då vara alldeles stilla (och symmetriskt) när proppen dras ur. Och själva utdragandet får inte orsaka någon turbulens åt något håll. Se här skapandet av Solen som en tredimensionell version av det som händer i badkaret. All rotation som du ser i Solsystemet idag, är en konsekvens av hur Solsystemet blev till en gång för längesedan. På samma sätt uppkom rotationen i Galaxen och den inbördes rotationen mellan de lokala galaxerna. Men mellan avlägsna galaxer påverkar också utvidgningen av själva rummet, så där är det andra aspekter som spelar in.

Det finns situationer där rotationen nästan upphört. Månen vänder alltid samma sida mot Jorden. Venus och Merkurius är inte långtifrån att göra samma sak emot Solen. -- Innocent bystander 21 juli 2016 kl. 20.11 (CEST)

@Innocent bystander: Tack för svaret. Det var bra förklarat. Bzwabi

Sjöbotten och Falmark

Någon som har källor från lantmäteriet som kan säga vad platsen där småorterna Falmark och småorten Sjöbotten är belägna egentligen heter? Mitt intryck är att småorterna som har beteckningarna Falmark här har fått namn av trakten, och inte av en enskild by eller ett samhälle.

De som känner trakten får också gärna kommentera! -- Innocent bystander 17 juli 2016 kl. 13.19 (CEST)

Den gamla Buretraditionen gör gällande att Falmark fått sitt namn efter Fale, som förr antogs vara sonson till Fale hin unge, men som numera med DNA-analys kan bekräftas ha funnits åtminstone genetiskt. Fale lär ha fått 16 söner som slog sig ned i Falmark (Fales mark, namnetymologin tycks säker hur som helst). Däremot är det inte helt säkert att antavlan stämmer eftersom det är för många mutationer mellan Falmarkarna och Bureätten.[26]Klementin (diskussion) 17 juli 2016 kl. 13.26 (CEST)

DNA-testet visar alltså åtminstone att de ?16 bönderna i Falmark haft en gemensam anfader. De kanske slogs om den exklusiva rätten till förfaderns namn ;) Klementin (diskussion) 17 juli 2016 kl. 13.31 (CEST)

Kanske behöver förtydliga frågan. SCB har gett två småorter beteckningen "Falmark", en direkt söder om flygplatsen längs länsväg 774. Hela småorten ligger här väster om länsvägen. När vi kommer fram till korsningen med länsväg 821 så har småorten "Sjöbotten" tagit över och sträcker sig söderut längs länsvägen. Västerut längs länsväg 821 dyker en ny småort upp, även denna med beteckningen "Falmark". Sedan finns ytterligare orter, "Östra Falmark" och "Gamla Falmark", båda dessa ligger längre västerut på varsin sida om "Falmarksträsket".

Frågan var alltså om dessa två bosättningar verkligen har namnet Falmark, eller om det är trakten runt nämnda sjö som i stort bär detta namn. -- Innocent bystander 17 juli 2016 kl. 13.44 (CEST)

Kartsök och ortnamn har namnet Falmark vid Falmarksträskets sydöstra ända, Gamla Falmark längre västerut, vid Bureälvens utflöde i detsamma, samt Östra Falmark vid träskets utflöde i Bureälven. 1950-talets ekonomiska karta visar att Falmark är en by (i fastighetsrättslig bemärkelse) vars marker omfattar merparten av området kring Falträsket, inklusive Sjöbotten. Det får sägas vara en mycket stor by. Kuriöst nog har den blivit delad mellan två socknar, vilket jag aldrig förr sett i Norrland. Hemmanen Falmark 6–9 återfinns under Skellefteå socken medan nr 1–5 och 10–21 ligger under Bureå socken. Vilket kanske bidragit till förvirringen.--Skogsfrun (diskussion) 17 juli 2016 kl. 17.27 (CEST)

Och "Sjöbotten", är det grannbyn? -- Innocent bystander 17 juli 2016 kl. 19.33 (CEST)

Sjöbotten är ingen by i fastighetsrättslig bemärkelse utan en plats inom Falmarks by.--Skogsfrun (diskussion) 17 juli 2016 kl. 20.45 (CEST)

Har tittat på äldre kartor, av de framgår att det är byarnas fäbodar, Långviken som ursprungligen legat i Skellefteå socken. De tre byklungorna har för övrigt gamla anor, redan 1648 fanns 2 bönder i Östra Falmark (även om bebyggelsen då inte har något eget namn), 10 i (gamla) Falmark och 8 i Sjöbotten. Byklungan "Siöbottn" kallas så redan 1648, namnet Östra Falmark verkar dock komma först senare. Namnet "Gamla" Falmark hittar jag på 1850-talet om den gamla byklungan. 1768 indelas bönderna i byn i 6 i Gammel Phalmarcks byn, 4 i Långviken, 3 i det som då kallas "Östanträsket" och en i "Forssen", det som nu kallas Falmarksforsen.FBQ (diskussion) 25 juli 2016 kl. 02.37 (CEST)

När avskaffades Fälttygkåren

Har stött på en del generalfälttygmästare och dessa blev 1937 chef för Fälttygkåren. Vet någon om den finns kvar, eller om inte - när kåren avskaffades? /Portunes (disk) 26 juli 2016 kl. 19.14 (CEST)

I NE kan man läsa: "År 1942 bröts tygstaten omfattande den civilmilitära personalen (utom tygingenjörerna) ut. År 1971 överfördes de tekniska stabsofficerarna från fälttygkåren till en teknisk stabskår som sammanslogs med generalstabskåren 1974. Fälttygkåren uppgick i den 1973 bildade försvarets intendentkår". --Larske (diskussion) 26 juli 2016 kl. 19.23 (CEST)

Tack så mycket! Jag har tyvärr inte tillgång till NE. Kan du lägga in det i artikeln, med källa? /Portunes (disk) 26 juli 2016 kl. 19.27 (CEST)

 Fixat --Larske (diskussion) 26 juli 2016 kl. 19.54 (CEST)

Omi Söderblom

Hej Jag försökte skriva in info om mig själv? Hur går det med detta?

Det kan gå an men det du förde in hade för mycket detaljer av personlig karaktär som inte passar när du har intressekonflikt. Artikeln var skriven som en CV som inte passar men allvarligast så såg den ut som et plagiat som vi aldrig kan ha då det utgör brott mot upphovsrätten.Yger (diskussion) 3 augusti 2016 kl. 10.37 (CEST)

Hybrider

Hej! Hybrider som t. ex. liger och mulåsna, räknas de som egna arter? Och hur gör man med det latinska namnet? Jag tycker inte svaret var tydligt i artikeln om hybrider. /Kristian

Klurig och intressant fråga. I artikeln om hybrider talas det om artbildning. Det avgörande måste vara om hybriden är fertil och livskraftig och kan föröka sig själv i det vilda utan mänsklig inblandning. Det exempel jag kommer att tänka på, en:Coydog (spontanparning mellan hund och coyote som bildat egna populationer i nordöstra Nordamerika), har dock inte fått något latinskt namn. Intressant nog finns det inga hybrider mellan coyote och varg i det vilda. /Ascilto (diskussion) 3 augusti 2016 kl. 12.42 (CEST)

Hej! Tack för svaret! (Allihop). Jag vill minnas att det visst finns varg-coyotehybrider i det vilda. Min amerikanske mailkompis säger till och med att de finns där han bor. Se en:coywolf /Kristian

Frågan är förvisso inte enkel. Utan att vara någon fackbiolog håller jag nog ändå om att kravet på egen art (åtminstone) bör vara att hybriden är fertil, livskraftig och kan föröka sig själv i det vilda utan någon mänsklig hjälp – annars har den aldrig chans att bli någon sann art. Liger och mulåsna skall givetvis ha egna artiklar (vilket iofs inte var vad som frågades efter), de hör ju knappast hemma i någon av föräldraartiklarna. Men åtminstone ligrar uppstår aldrig i det fria, utan bara i djurparker. Så trots att de verkar att vara delvis fertila, tror jag ingen skulle kalla ligern för en sann ras. / Ternarius_D 3 augusti 2016 kl. 12.55 (CEST)

Som Ternarius. Vad som räknas som en art är ofta svårt. En viss riktlinje för att vara en art är att det måste utgöra en naturlig och avgränsad population. Då måste de naturligt föröka sig inom populationen och inte naturligt föröka sig med andra populationer (även om de skulle kunna). Angående vetenskapliga namn (de är inte alltid på latin) så har en del populationer sådana även om de inte räknas som egna arter (till exempel hund: Canis familiaris). Vanligen brukar man ange om något är en hybrid med ett × (Till exempel apelsin: Citrus × sinensis). --افيراتير (diskussion) 3 augusti 2016 kl. 13.32 (CEST)

Hybrider brukar skrivas med × i namnet, se t.ex. blingon (myrtillus × vitis-idaea). Alla hybrider har inte namn och en del hybrider är det dessutom svårt att sätta vetenskapliga namn på som t.ex. pt:Javaporco. /ℇsquilo 3 augusti 2016 kl. 15.53 (CEST)

Smittande myggor

Jag fick en fråga av ett barn om varför bara vissa myggor sprider smitta (zika, malaria etc) och jag svarade att det beror på gadden. Så vitt jag förstår det kan inte alla myggarter sprida all slags smitta? Stämmer det? Klementin (diskussion) 3 augusti 2016 kl. 21.48 (CEST)

Det stämmer att inte alla arter av myggor kan sprida alla sorters sjukdomar. Malaria och zika är helt olika typer av sjukdomar då malaria är en parasit och zika (tillsammans med bland annat dengue och gula febern) är virus. För att smittan ska kunna spridas måste smittan ta sig till myggans saliv, efter att en mygga sugit blod från någon infekterad, så nästa person som myggan suger från får smittan i sig. Hur virus eller parasiter tar sig till salivet sker på olika sätt. Och precis som oss har myggor immunförsvar som kan hindra vissa smittor att smitta (även myggor kan bli sjuka och behöver immunförsvar). Myggor som kan smitta malaria hör till släktet Anopheles medan zika smittar via myggor ur släktet Aedes. --افيراتير (diskussion) 3 augusti 2016 kl. 23.20 (CEST)

Suger alla myggor blod med ett stickande sugrör? Ordet "myggbett" tyder på att det finns mygggor som i stället biter med tuggverktyg, finns sådana?--Wvs (diskussion) 4 augusti 2016 kl. 10.49 (CEST)

Snabbt, kort och inte uttömmande svar: bara honmyggor suger blod. Hanmyggor lever på nektar. För att ge ett bättre svar kring olika arter och släkten måste jag läsa på lite för att svara. --افيراتير (diskussion) 4 augusti 2016 kl. 10.53 (CEST)

Bättre svar: Det beror på vad man räknar som myggor. Det finns en stor grupp insekter som kallas tvåvingar och bland dem kan man dela in vissa som myggor. Det är dock inte en självklar indelning som alla forskare är helt eniga om (indelningen är parafyletisk). Med den indelningen är bara en del blodsugare. Där ingår också andra sorters myggor som till exempel fjädermyggor, knott och harkrankar. En snävare indelning är att enbart prata om stickmyggor. Det är en avgränsad grupp (familj) med många arter där de flesta är blodsugare (men bara honorna då). Även bland stickmyggorna finns det arter som inte suger blod alls och det är bara vissa som suger blod från människor. --افيراتير (diskussion) 4 augusti 2016 kl. 11.22 (CEST)

"Myggbett" är nog snarare en vardaglig än en vetenskapligt benämning. Sedan är ju "bett" inte bara en benämning på att någon biter med tänder eller näbb, utan det heter även t.ex. "igelbett", och för verktyg finns än mindre koppling till käftar.

andejons (diskussion) 4 augusti 2016 kl. 12.57 (CEST)

Nja? Eller, vad menar du? Myggor använder sin mun, de har inte gadd till skillnad från bin, getingar och humlor som sticker med sin gadd. Även iglar biter ju med sina tre(!) käkar. Men att tänger eller lim biter är ju helt klart en vardaglig benämning. Tror få inom vetenskap bryr sig så mycket om att hålla dessa begrepp strikt skilda eftersom de vet vad det är frågan om oavsett benämning. Men då mygg inte har gadd tycker jag myggstick skulle vara en sämre benämning än myggbett. Och myggsugning låter riktigt illa ! --افيراتير (diskussion) 4 augusti 2016 kl. 13.27 (CEST)

Här finns en video där man kan se hur det kan se ut under huden när en mygga letar efter blod. JohanahoJ (diskussion) 4 augusti 2016 kl. 13.42 (CEST)

Man kan naturligtvis använda sin mun på många sätt, men om man talar om bett i inskränkt bemärkelse brukar det innebära käkar som möts. Vad jag förstår av myggors mundelar är det väl inte riktigt fallet? Det som vore alternativ är väl snarast "myggstick", vilket också förekommer. Poängen kvarstår dock att man kanske inte skall dra för stora växlar på just ordet "myggbett".

andejons (diskussion) 4 augusti 2016 kl. 16.18 (CEST)

Ah. Det har du ju rätt i. --افيراتير (diskussion) 4 augusti 2016 kl. 16.39 (CEST)

Tack så jättemycket för alla intressanta svar! Enligt artikeln stickmyggor har de en sugsnabel, antar att det är den och inte några käkar som biter, enligt @JohanahoJ:s video.Klementin (diskussion) 4 augusti 2016 kl. 16.52 (CEST)

Störst förlust, 1-5 eller 0-4

Med anledning av Sveriges förlust mot Brasilein i fotboll med 1-5, vilket är störst förlust 0-4 eller 1-5? Eller är de likvärdiga. Enligt aftonbladet undvek Sverige största förlusten någonsin:[27], där Aftonbladet anger att Sverige undvek största. Jag har tagit upp frågan på Diskussion:Sveriges damlandslag i fotboll också, men lägger en blänkare här för större exponering.--LittleGun (diskussion) 7 augusti 2016 kl. 09.35 (CEST)

Sand Hill, Mississippi, USA

Har lagt till lilla orten Sand Hill här och försökt följa mallar i redigeringsläge enligt övriga Sand Hill, men koordinaterna stämmer inte. Man hamnar i Kina istället för i USA. Kan någon rätta till detta? Vad gjorde jag för fel när jag angav koordinaterna? --Christian47 (diskussion) 18 augusti 2016 kl. 07.14 (CEST)

Longitiuden ska vara negativ för att bli västlig i mallen. Jag ändrade, men hamnade lite bredvid ett Sand Hill, så jag justerade det också. Kolla gärna att det var rätt tänkt.--LittleGun (diskussion) 18 augusti 2016 kl. 08.14 (CEST)

Översätta Nils Ferlin till esperanto

Jag har börjat studera esperanto litegranna. Om jag lär mig språket bra tänkte jag att det vore roligt att försöka översätta Nils Ferlin-dikter till esperanto. Om jag sedan lägger ut dikterna någonstans på nätet (webbsida eller blogg exempelvis), bryter jag då alltså mot upphovsrätten? (Då Nils Ferlin ej varit död i så många år för att upphovsrätten ej längre ska gälla). Jag är lite undrande då detta ej är i kommersiellt syfte. Jag mailade berörd person som avgör om tillåtelse till översättningar av Nils Ferlin. Fick ej något svar av personen så jag frågar här :) Snusmumriken TJ (diskussion) 20 augusti 2016 kl. 19.39 (CEST)

Upphovsrätten till översättningen skulle ägas av dig, men du skulle sannolikt bryta mot originaltextens upphovsrätt om du publicerar texten utan deras tillstånd. Riggwelter (diskussion) 20 augusti 2016 kl. 19.50 (CEST)

Tack för snabbt svar. Bryter jag alltså förmodligen mot originaltextens upphovsrätt även om jag endast publicerar min egen översättning av originaldikten? Snusmumriken TJ (diskussion) 20 augusti 2016 kl. 20.01 (CEST)

Jag är lite osäker på den delen i detalj, det medges, men se det så här: Om du skulle ta originaltexten, översätta den, publicera den och tjäna pengar på det utan att de skulle få del av de intäkterna tror jag att du skulle få problem. Man kan ju inte sälja något man inte äger. Riggwelter (diskussion) 20 augusti 2016 kl. 20.04 (CEST)

Du bryter definitivt mot upphovsrätten så fort du publicerar texterna utan att ha fått tillstånd till det. Du får naturligtvis göra översättningen, men för att publicera texterna måste du ha tillstånd från rättsinnehavaren, vilket kan vara ett förlag, eller Ferlins dödsbo. År 2031, 70 år efter poetens död, är texterna "fria" och då behöver du inget tillständ. Rex Sueciæ (disk) 20 augusti 2016 kl. 20.11 (CEST)

Tack för hjälpen till er båda! Nu vet jag hur det ligger till. Snusmumriken TJ (diskussion) 20 augusti 2016 kl. 20.17 (CEST)

Snusmumriken TJ: Även om upphovsrätten ännu inte gått ut, betyder det inte att det inte är omöjligt att få tillåtelse att översätta - det går alltid att höra av sig till de som sitter på upphovsrätten och fråga om lov (och det är alls inte omöjligt att få positiva svar). //Vätte (diskussion) 24 augusti 2016 kl. 22.37 (CEST)

Tack för svar Vätte. Jag försökte få kontakt med berörd person som ansvarar för rättigheterna, men fick ej tag på personen. Får försöka vidare :) Snusmumriken TJ (diskussion) 25 augusti 2016 kl. 08.04 (CEST)

Tillbakarullad redigering synlig?

Flyttad till WP:WF Riggwelter (diskussion) 28 augusti 2016 kl. 16.32 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Qzxw.)

CO2

Är det fysiskt möjligt att skilja kolet från syret i CO2 gasen? Om det är möjligt, hur skulle det göras, och hur mycket energi skulle krävas? Elav W (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 16.56 (CEST) PS: Det vill säga snabbare än fotosyntesen.

Jag skulle tro det finns sätt med el på samma sätt som bränsleceller för vätgas. Men troligen är det klart enklaste sättet att utnyttja fotosyntesen. Hursomhellst är energin som går åt 400 kJ per gram kol, precis lika mycket som man får ut om man bränner ett gram kol. --افيراتير (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 17.40 (CEST)

Vik, Värmdö

SCB's rapport om tätorter från 1950 nämner en tätort med namnet Vik med 543 invånare inom Värmdö landskommun. I 1960 års tätort, då definitionen för tätorter skrivits om ganska rejält, så har tätorten upplösts. Ingen karta jag tittar i, ger någon tydlig visning om var Vik ligger/låg. Enda undantaget är Google Earth som pekar ut en punkt mitt ute i en skog. Observera att tätortsnamnen i 1950's SCB-rapport är beskrivande, ungefär som dagens småorter. 1950 års rapport nämner ingen annan tätort i Värmdö. 1945 nämns ingen tätort alls i Värmdö.

Någon med lite mer kunskap i ämnet Vik och Värmdö? Hela Värmdö kommun har vid denna tid 2186 invånare. -- Innocent bystander 4 september 2016 kl. 16.31 (CEST)

Det borde varit området just öster om Ålstäket i närheten av Viks skola, Viks central (där järnvägen till Ängsvik och Bullandö skulle ha en station) och Viks gård. /EnDumEn ✍ 4 september 2016 kl. 19.34 (CEST)

Se Eniro-kartan där, Vik, Viks skola, Viks skolväg, Viks skogsväg och Viks gårdsväg finns utsatta. --Larske (diskussion) 4 september 2016 kl. 19.46 (CEST)

Google Earth var alltså ganska fel ute, inte helt oväntat!

Någonstans i gränstrakterna till vad som idag är tätorterna Skeppsdalsström och Hemmesta alltså. -- Innocent bystander 4 september 2016 kl. 20.44 (CEST)

Rätt plats. Grovt sett området söder om Hemmesta, med dragning ner mot och över Stavsnäsvägen (där Viks gård ligger). Det styckades av tomter från gården i början av 1900-talet (större villor i jugend och mindre egnahemsvillor). Det blev ingen järnväg, och det järnvägshotell som byggdes vid Ålstäket (och fortfarande ligger där) användes som pensionat till in på 50-talet. Järnåldersgravar, lite industriminnen, herrgårdsbyggnader med anor från början på 1600-talet och nuvarande byggnader från ca 1800-talet mitt. Mer att läsa i boken Skärgårdsbygd, kulturhistoriska miljöer i Värmdö kommun. @Innocent bystander: Tänker du skriva något? Lindansaren (diskussion) 5 september 2016 kl. 19.20 (CEST)

Ingen egen artikel, men lade in en liten not i Hemmesta baserat på SCB-rapporterna. Tätorten borde ha varit spridd över ett större område än bara vid gården för att motivera 543 invånare och sedan inget alls 1960. (Bebyggelsen var troligen tillräckligt omfattande för att vara tätort 1950 men inte tillräckligt tät för att motivera en tätort 1960.) Det gör att tätorten borde har rymts både inom och utom dagens tätort Hemmesta (som idag börjar vid Ålstäket och omfattar skolan och norrut) och kanske återfanns även inom dagens tätort Skeppsdalsström (som börjar bortom golfbanan och österut). Jag känner inte till några källor utanför SCB's arkiv som beskriver omfattningen av 1950 års tätorter. -- Innocent bystander 5 september 2016 kl. 19.58 (CEST)

Mot Skeppsdalsström tror jag inte efter att ha tittat på ekonomiska kartan från 1952. Bebyggelsen har legat från Ålstäket utefter skärgårdsvägen norrut. Vid Hagaberg fanns ingen bebyggelse och området söder om Ålstäket var mestadels skog, lite åkermark, Viks gård med några torp och nästa bebyggelse låg vid Herrviksnäs, i Skeppsdalsström fanns inga hus.

Däremot verkar hade då en rad tomter i östra delen av Hemmesta "Hemmesta Tomtområde" styckats avstyckats, det handlar om 250 över tomter varav huvuddelen då var bebygda. Det är ju dock svårt att veta hur många av dem som var sommarhus och hur många som hade bofast bebyggelse. Även i Torsby fanns då närmare 300 avstyckade tomter som i det närmaste gränsade till bebyggelsen i Hemmesta. Jag vet inte heller om de kan tänkas ha räknats in i orten.FBQ (diskussion) 8 september 2016 kl. 22.47 (CEST)

En stor svårighet med 1950 års tätortsavgränsning (och tidigare) är att vad de som gjorde avgränsningen tyckte ofta fick avgöra vad som ingick och inte. Gränsen på 200 meter vi har idag var ganska flexibel. Tidigare än 1950 kunde en ort uteslutas som tätort, för att den inkluderade för mycket invånare som hade sin inkomst från jordbruket. Även efter 1960 kunde det hända att man tummade på 200-metersregeln om det innebar att fel typ av tätorter uppstod. En annan anomali är att Stockholms tätort anno 1960 inkluderade hela Stockholms Stad, även glesbygden. -- Innocent bystander 9 september 2016 kl. 09.11 (CEST)

Skäl, Sollentuna

Det gick ju lysande med Vik ovan, så vi provar med Skäl i Sollentuna köping som i 1950 års tätortsavgräning anges ha 564 invånare. I 1960 års tätortsavgränsning har Skäl slagits samman med Sollentuna tätort. -- Innocent bystander 6 september 2016 kl. 17.53 (CEST)

Det måste väl vara Skälby? Det var ursprungligen en gård vid södra delen av Norrviken. Ägorna sträckte sig dock med torp ned till Edsberg och Tureberg. På ekonomiska kartan 1952 är Skälby området mellan Tureberg och Häggvik. (Edit: ser att det fortfarande är utmärkts så på Enirokartan).FBQ (diskussion) 6 september 2016 kl. 21.07 (CEST)

Skälbyskolan, Skälbyvägen och Skälby på Enirokartan --Larske (diskussion) 6 september 2016 kl. 21.12 (CEST)

Tittade lite mer noga nu. Skälby bytomt verkar inte ha legat vid Norrviken utan där Skälbyskolan nu ligger. Jag blev förvirrad av att häradsekonomiska kartan 1906 anger att Väderholmen heter Skälby. Tydligen är det så att vid sekelskiftet 1900 ägdes Skälby av ägaren till Tureberg Thure Gustaf Rudbeck. Väderholmen var då ett litet torp strax söder om nuvarande gård. Skälby hade bebyggelse på senare Väderholmens plats. 1906 avstyckades Väderholmen till J A O Häggberg som troligen lät anlägga gården. Från 1911 styckas en del av Väderholmen av till Häggvik 1, vilket i sin tur från 1917 börjar styckas av i tomter. Fastighetsbeteckningen är då fortfarande Skälby. Jag misstänker att "tätorten" även inkluderade dagens Häggvik.FBQ (diskussion) 6 september 2016 kl. 22.02 (CEST)

Den här sidan är ju helt fantastiskt. Utan att jag såg det fanns det en ledtråd i 1960 års tätortsrapport. Den beskriver Sollentunas tätort per 1960 som:

”	Omfattar Helenelund, Edsviken, Tureberg, Skälby, Häggvik, Norrviken, Törnskogen, Edsängen, Edsberg o. Landsnora samt motsvarar bland annat den förutvarande tätorten Skäl samt huvuddelen av den förutvarande tätorten Sollentuna.	„
– sid 106.

Den nya tätorten Viby beskrivs som:

”	Motsvarar mindre del av den förutvarande tätorten Sollentuna.	„
– som ovan

Det gör ju att jag får starka funderingar på hur 1950 års tätortsavgränsning egentligen genomfördes. Viby räknades in i Sollentuna, men Skälby (och kanske också Häggvik) ingick inte. Nåväl, 1950 var första gången man inte längre gjorde någon skillnad på om tätorterna låg inom en stadskommun eller inte. -- Innocent bystander 7 september 2016 kl. 07.05 (CEST)

Ok - intressant. Det får mig att tro att nuvarande Sollentuna centrum som ligger i förutvarande Tureberg inte ingick i 1950 års tätort Sollentuna utan att det var bebyggelsen i närheten av Sollentuna kyrka och att Tureberg i stället ingick i Skäl. Hur många innevånare hade tätorten Sollentuna 1950? FBQ (diskussion) 8 september 2016 kl. 20.47 (CEST)

14503 sid 157. -- Innocent bystander 9 september 2016 kl. 09.04 (CEST)

Ok, då undrar jag om det verkligen är Skälby som är orten Skäl. Skälby gränsar som sagt nära mot Tureberg och Häggvik, som sitter tämligen väl ihop med angränsande egnahemsområden. Snarast ligger Viby mer avskiljt från övriga Sollentuna. Med den lilla befolkningen känns Törnskogen och Edsängen mer naturliga, då de ligger mer isolerat. Törnberget och Gustavsberg har också legat på Skälby ägor.FBQ (diskussion) 9 september 2016 kl. 10.54 (CEST)

Andra rätorter i Sollentuna köping 1950 var Rotebro (<2000) och (delar av) Kallhäll (~300 i Soll 1500 i Järfälla). -- Innocent bystander 9 september 2016 kl. 12.14 (CEST)

Det borde vara lättare, Rotebro är rimligen Rotebro och närmaste omgivningarna. 1952 var området visserligen mindre bebyggt - Rotebro station låg ännu ute på åkern avskiljt från bebyggelse, men öster om stationen låg två större angränsande egnahemsområden: Gillberga och Gillbo. Det är rimligen det som avses. Delar av Kallhäll måste avse Bolinderbyn - och i en kil tillhörig Sollentuna köping intilliggande Björkliden - det som nu kallas Villastaden.

Jag är nu mest inne på att Skäl omfattade Törnskogen och Edsängen, troligen även inkluderande Edsberg och Landsnora. Här finns ju fortfarande ett skogsstråk mellan Norrviken och Edsviken över Edsbacka krog och Tunberget. På 1950-talet var det ännu lite mer påtagligt sedan flera luckor nu fyllts igen med bebyggelse.FBQ (diskussion) 9 september 2016 kl. 16.04 (CEST)

Hehe, jag skrev inte det för att få svar på vad Rotebro och Kallhäll låg, utan för att ge en mer komplett bild av köpingens bebyggelse då! -- Innocent bystander 9 september 2016 kl. 16.28 (CEST)

Ok, ja jag var inte säker men tänkte att även om du visste var det ju inte säkert att det var självklart vad som ingått i tätorterna.FBQ (diskussion) 9 september 2016 kl. 19.28 (CEST)

Blidö

Blidö omtalas som tätort med 297 invånare i 1935 års tätortsrapport under namnet Blidögård. Är det ett etablerat namn på orten? -- Innocent bystander 12 september 2016 kl. 08.48 (CEST)

Det kan man kanske säga. Man bor på Blidö, för att precisera säger man Blidögård om man bor där och Stämmarsund om man bor där. Jag vet inte om det är samma sak som att det funnits en tätort med det namnet.--LittleGun (diskussion) 12 september 2016 kl. 10.21 (CEST)

Jag litar inte helt på SCB's namngivning för tätorter före 1960. De har en tendens att ibland se ut som "Astad m. Bby o. Cby". Det råder dock inget tvivel om att den nämnda tätorten överensstämmer med den länkade orten, då tätorten beskrivs som "kyrkby". -- Innocent bystander 12 september 2016 kl. 10.26 (CEST)

Hans majestät konungen respektive Hans Majestät Konungen

I artikeln Sveriges riksmarskalk har en IP-adress lagt in versaler. För mig känns det här konstigt - skriver man så? Dvs "Hans Majestät Konungen". /Portunes (disk) 30 augusti 2016 kl. 16.16 (CEST)

Det beror på sammanhanget. Handlar det t ex om någon form av officiell kommuniké från hovet eller liknande så gör man det av artighet. I en vanlig neutral löptext gör man det däremot i regel inte. /FredrikT (diskussion) 12 september 2016 kl. 21.08 (CEST)

Fred?

Hitflyttat från Diskussion:Fred

Varför påstås det att Sverige har haft fred i 202 år? Sverige har varit med i kriget i Afghanistan sedan 2002. Även om det var en lång fred så måste den ju sluta när Sverige är i krig, eller? Vilken definition av fred används i det påståendet? 94.234.170.8 12 september 2016 kl. 16.46‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Sverige (eller något annat land) är inte per definition i krig då man deltar i internationella uppdrag inom ramen för till exempel FN:s engagemang. Man är helt enkelt inte en av de stridande parterna. Sverige har därför i sig inte varit i krig sedan tidigt 1800-tal. Att man sedan kan delta i kriget ifråga är inte samma sak, de vapen man har är till för eget skydd, inte för anfall å den ena eller andra sidans vägnar. Riggwelter (diskussion) 12 september 2016 kl. 16.54 (CEST)

Men är "insatsen" i Afghanistan en del av ett FN-uppdrag? -- Innocent bystander 12 september 2016 kl. 17.13 (CEST)

FN är bara ett exempel. Insatsen i Afghanistan leds av NATO (ISAF, den förra insatsen, var sanktionerad av FN, men var inte ett FN-uppdrag) och Sverige deltar nu inom ramen för Resolute Support Mission som leds av NATO. I krig är vi dock inte. Riggwelter (diskussion) 12 september 2016 kl. 17.19 (CEST)

Fast definitionen är intressant. Förklarade USA någonsin krig mot någon stat under deras insatser i Vietnam till exempel? MSB menar att den natoledda insatsen i Afganistan görs med "FN-mandat", men det utesluter väl inte att det är krig?--LittleGun (diskussion) 12 september 2016 kl. 17.27 (CEST)

Nejnej, USA var bara rådgivare i det vietnamesiska inbördeskriget, Sovjet agerade på den afghanska regeringens begäran och Saddam Hussein befriade Kuwait. Ingen har någonsin förklarat krig sedan Pearl Harbor. -- Innocent bystander 12 september 2016 kl. 17.33 (CEST)

Jo, så kan det raljeras och alltid tas Afganisatan upp. Men varför skulle just det vara gränsen, varför inte Suez -56? Hur myket stödde Sverige de frivilliga på de vitas sida i Finland?--LittleGun (diskussion) 12 september 2016 kl. 17.49 (CEST)

En nation är i krig om deras väpnade styrkor officiellt planerar och genomför eller deltar i stridshandlingar mot en annan krigförande part. Om stridshandlingarna är inofficiella eller hemliga (som t.ex. Rysslands inblandning i Ukraina) så är det inte krig. Om man inte planerar några stridshandlingar utan hamnar i dem ändå eftersom man råkar ha militär personal i en stridszon som blir angripna av en annan part är man inte heller nödvändigtvis i krig, även om det är en krigsorsak (casus belli). /ℇsquilo 12 september 2016 kl. 18.25 (CEST)

Enligt den definitionen var väl Sverige i krig mot Libyen under FL01 och FL02? Fast det är ju inte den officiella hållningen.--LittleGun (diskussion) 12 september 2016 kl. 18.33 (CEST)

Spaningsflygningar är inte en stridshandling. /ℇsquilo 12 september 2016 kl. 20.03 (CEST)

Enligt vilken definition? Skulle de svenska piloterna inte ansetts vara kombattanter under kriget i Libyen? Så om de tillfångatogs skulle de inte haft rätt till krigsfångestatus utan fienden hade haft rätt att straffa dem för brott?

De svenska flygplanen kränkte Libyskt luftrum. Det är ett brott mot folkrätten, men det är inte en krigshandling. Om så vore så skulle vi kunna skjuta ner ryska flygplan över Östersjön som kränker svenskt luftrum, men det kan vi inte, för det vore en krigshandling. Sverige "deltog" inte i kriget i Afghanistan eller i Libyen. Sverige hade militär personal på plats som utförde uppgifter som inte räknas som offensiva stridshandlingar, precis som vi gjorde i Koreakriget och Kuwaitkriget också. Det enda tillfälle jag känner till där svenska trupper faktiskt har deltagit i offensiva stridshandlingar är under just operation Artemis. Fel av mig. De svenska trupperna under operation Artemis stod under franskt befäl och var "utlånade" till Frankrike på samma sätt som F 19 var utlånat till Finland under vinterkriget. /ℇsquilo 13 september 2016 kl. 09.35 (CEST)

Så de svenska flygarna var brottslingar och inte kombattanter? Klart att Sverige kan skjuta ner flygplan som kränker svenskt luftrum. Finns exempel på länder som gjort det, som U2-affären, eller när Turkiet sköt ned ett ryskt stridsflygplan och försvarade sig med att det skulle ha kränkt turkiskt luftrum. Det finns inget i några anslutande uppslagsord som hänger upp sig på utlåning av trupp eller offensiva stridshandlingar. Hur definierar du dessa?

Om en svensk pilot hade blivit nedskjuten över Libyen så hade han säkert hamnat i samma situation som Gary Powers, om inte värre. Turkiet sköt ned ett ryskt stridsflygplan ganska nyligen, och det blev som du kanske minns ett herrans rabalder om det. Det var Ryssland som beskyllde Turkiet för krigshandlingar och inte tvärt om. Vad som är tillåtet eller inte tillåtet enligt folkrätten när det gäller just kränkningar av territorium har av Sverige ratificierats genom IKFN-förordningen. /ℇsquilo 13 september 2016 kl. 15.04 (CEST)

Men du menar att de svenska piloterna begick brott på riksdagens uppmaning? Det om något borde nämnas i artikeln om den svenska insatsen i kriget i Libyen. Det blev ett herrans liv ja, Ryssland hävdade att flygplanet aldrig var på turkiskt territorium medan turkarna hävdade att det var det.

Det beror på. Vid tillfället i fråga var det inbördeskrig i Libyen mellan två olika fraktioner som båda gjorde anspråk på att vara Libyens lagliga regering varav den ena inte motsatte sig utländsk militär intervention. /ℇsquilo 13 september 2016 kl. 16.47 (CEST)

Va? Så om jag påstår mig vara Sveriges legitima regering och bjuder in ryska flygvapnet så är det inget brott längre? Dessutom är det inte deltagande i krig om de lånar ut trupperna till mig? Du försöker ju inte ens komma med en definition utan anpassar bara argumenten efter vad du vill att resultatet ska vara.

Jag kommer inte att ge dig någon definition. Jag bara förklarar praxis för dig. /ℇsquilo 13 september 2016 kl. 18.36 (CEST)

Nej du kommer med fria fantasier.

Frågan är väl snarast om att definiera fred, som artikeln Fred handlar om. I artikeln påstås att Sverige haft fred sedan 1814. Detta trots att Sverige sedan 2002 deltar i kriget i Afghanistan och deltog i kriget i Libyen 2011. Man kan säkert ha en massa politiska incitament för att inte kalla det krig, eller för att kalla det krig. Men vad är det för definition av fred som används i artikeln när detta påstås?::Är det inte krig om FN sanktionerar krig? Var alltså Koreakriget inte ett krig? Varför kallas då Koreakriget, kriget i Afghanistan och kriget i Libyen för krig i deras respektive artiklar? Är det en annan definition i de artiklarna?

Är det bara krig om det är mot erkända stater? Innebär det att inbördeskrig inte är krig? Vilka ska erkänna staten? Vilka är staten, om regimen t.ex. byts ut av angriparna som i Afghanistan 2001 eller i Frankrike 1942, är det inte mot staten längre då?

Är det bara om den officiella hållningen från alla krigförande är att det är krig som det är krig?

Måste krig förklaras? Har USA då bara deltagit i fem krig sammanlagt under sin existens?

Som sagt, vad är definitionen, den rent objektiva encyklopediska definitionen (inte den politiska viljan), av fred som används i artikeln när det påstås att Sverige haft fred från 1914 till idag?

Sverige har inte varit i krig med varken Afghanistan eller Libyen eftersom svenska försvarsmakten inte har planerat och genomfört några stridshandlingar där. De operationer som har genomförts har varit patrullering, spaning och skydd för humanitära insatser, men om de blir angripna är de förstås i stånd att försvara sig. Det närmaste vi kommer är operation Artemis i Kongo 2003. /ℇsquilo 12 september 2016 kl. 20.09 (CEST)

Svenska styrkor har ju deltagit i anfallsstrid och försvarsstrid, de har dödat människor i strid. Vad skiljer operationer i form av patrullering, spaning och skydd från stridshandlingar? Borde det inte framgå i artikeln om fred att deltagande i krig i form av patrullering, spaning och skydd inte innebär att freden bryts, samt varför? Skulle t.ex. Ryska patrulleringar och spaningar in i Sverige och försvar om de blir angripna inte vara krigshandlingar heller?

När har svenska styrkor deltagit i anfallsstrid? I Kongo under Kongokrisen, ja, men då var FN en krigförande part och den svenska FN bataljonen var "utlånad" till FN på samma sätt som F 19 var utlånad till Finland under vinterkriget. Det var alltså FN respektive Finland som var krigförande part, inte Sverige. /ℇsquilo 13 september 2016 kl. 09.26 (CEST)

Det finns bland annat dokumenterat i Gustav Fridolins dokumentär om den svenska krigsinsatsen. Det var materielen som var utlånat till Finland, personalen var frivilliga och tjänstgjorde i finska krigsmakten.

En rad nationer deltog inte i anfallsstrid under WW2. Det var fullt upptagna med att försvara sig eller fly och klarade inte ens det särskilt bra. Var de inte i krig enligt den definitionen? -- Innocent bystander 13 september 2016 kl. 09.47 (CEST)

Exempel? De flesta länder som gjorde militärt motstånd genomförde offensiva militära operationer. Att de sedan inte lyckades så bra är en annan femma. Det enda land jag kan komma på som ockuperades utan strid var San Marino (se Slaget om San Marino). Dessutom så utropades krigstillstånd i de länder som gjorde motstånd (eftersom det krävdes fär att kalla in värnpliktiga) och de förklarade därigenom officiellt krig. /ℇsquilo 13 september 2016 kl. 11.45 (CEST)

Menar du att de svenska soldaterna i Afghanistan aldrig vidtar några åtgärder för att förhindra att bli attackerade? -- Innocent bystander 13 september 2016 kl. 13.01 (CEST)

Visst gör de det. Men de åtgärderna är knappast krigshandlingar.

Finns det några mellanstatliga eller överstatliga organ, typ FN eller OECD som definierart svenska insatser som krig? Vilka organisationer har trovärdighet för definitioner och deras applicering? Finns bara privata/personliga slutsatser?--LittleGun (diskussion) 12 september 2016 kl. 23.29 (CEST)

Finns det några mellanstatliga eller övrstatliga organ som definierat kriget i Afghanistan eller Libyen som annat än krig? Finns det någon anledning att bryta ut just de svenska krigsinsatserna från resten av krigföringen? Borde det då inte framgå i artikeln om fred att fred är ett rent subjektivt begrepp som inte går att definiera? Uppgiften om svensk fred borde då förtydligas med t.ex. "Enligt vissa".

Sveriges insatser i ett krig är inte per definition stridshandlingar. En anledning att skilja ut svenska insatser skulle kunna vara att de just inte är stridshandlingar. Begreppet fred ska absolut problematiseras i artikeln.

Att vissa debattörer proklamerar att Sverige är och har varit i krig skulle kunna vara ett element i en sådan problematisering, de ska då ges ett sammanhang. Eftersom överstaltiga och mellanstatliga organ som FN, OECD och Röda Korset inte verkar ha invänt mot Sveriges hållning om fred i 200+ år så är det dock mer värt än enskilda politiska debattörer och privata slutsatser.

Är någon bekant med några officiella invändningar från andra stater eller organ gällande Sveriges insatser? Hur definerar t ex FN-organen fred respektive krig?--LittleGun (diskussion) 13 september 2016 kl. 08.54 (CEST)

När har dessa organ haft i uppdrag att proklamera sin hållning i den frågan? Jag kan inte hitta något sådant uttalande från någon av dem.

Dessa organ har bland annat som uppgift att hålla reda på och genomföra aktioner i oroshärdar i världen. Då blir det viktigt att hålla reda på vilka som är stridande parter och vilka som är skurkstater till exempel.--LittleGun (diskussion) 13 september 2016 kl. 14.44 (CEST)

Fast nu är det ju det här en encyklopedi och inte ett politiskt manifest. Har de där organen uttalat sig om att Sverige ska undantas från de övriga stridande?

Exakt, och det är därför vi behöver källor som inte är politiska debattörer som tar billiga poänger på insändarsidor. Jag vet inte om något organ har uttalat sig om svenskt deltagande i krig, det är därför jag frågar: Finns det några överstatliga eller mellanstatliga organ, typ OECD eller FN, som övervakar folkrättsliga frågor och som motsatt sig Sveriges officiella syn att det har varit fred i 200+ år? Det är ju ändå något som Sverige slår sig för bröstet för och det är något sorts världsrekord. Dessa organ borde ha reagerat om de anser att Sverige är stridande och inte längre kan hävda detta. Det är en del i deras uppdrag.--LittleGun (diskussion) 13 september 2016 kl. 16.53 (CEST)

Det som finns är ju annars en definition i det första stycket i artikeln som motsäger påståendet om svensk fred i det andra stycket i artikeln. Sverige hävdar nog inte detta internationellt, det verkar inte vara särskilt känt utomlands utan är mest en svensk uppfattning. Varför de organen skulle bry sig om chauvinistiska påståenden vet jag inte. San Marino brukar annars vara landet som tillskrivs världens längsta fred. Sveriges officiella hållning var ju länge att freden startade 1809, eftersom kriget 1814 inte erkändes som krig (händelsen brukade helt utelämnas pga skam).

Eh? Var och när skulle någon seriös företrädare för Sverige ha hävdat att vi skulle ha haft fred sedan 1809? Alldeles oavsett hur man vill etikettera fälttåget mot Norge 1814 så har jag aldrig hört talas om att någon på något sätt skulle ha försökt förneka Sveriges deltagande under kriget mot Napoleon under kronprins Carl Johan (inklusive medverkan vid Slaget vid Leipzig (1813)). Det var ju själva kärnan i det som kallas 1812 års politik. /FredrikT (diskussion) 15 september 2016 kl. 22.48 (CEST)

Kanske kan man mena med "att vi skulle ha haft fred sedan 1809" innebär att inga krigshandlingar på svenskt territorium har förekommit sedan 1809 (dock vet jag inte om krigshandlingar förekommit i Svenska Pommern senare).--Wvs (diskussion) 22 september 2016 kl. 18.34 (CEST)

Visserligen har inga krigshandlingar utspelats på svenskt territorium sedan 1809, men fred har vi bara haft sedan Freden i Kiel 1814. Vi deltog ju faktiskt i Napoleonkrigen, bland annat i slaget vid Leipzig där Carl von Cardell och hans ridande artilleri spelade en viktig roll. /ℇsquilo 22 september 2016 kl. 20.30 (CEST)

Autofagi

I ljuset av dagens (2016-10-03) Nobelpris i fysiologi och medicin, så anser jag att någon kunnig person bör skriva om artikeln om autofagi. Där finns ingenting om cellernas återvinning av beståndsdelar för att kunna bygga nya proteiner, som är det som belönas år 2016. Jag kan inte göra det själv, saknar kompetens, men letade i Wikipedia och kände inte igen mig alls.... 81.229.8.10 3 oktober 2016 kl. 12.37 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Den relevanta artikeln heter i stället Autofagocytos. Men den är väldigt kort, så om någon kunnig är villig att förlänga den vore det bra. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 3 oktober 2016 kl. 13.28 (CEST)

(red.konflikt) Begreppet finns inom olika områden, det du tänker på hittar du i artikeln Autofagocytos (se artikeln på engelskspråkiga Wikipedia för utförligare innehåll). //Vätte (diskussion) 3 oktober 2016 kl. 13.31 (CEST)

Höjden av dumhet

En basstation för mobiltelefoni i Motala.

Är väl att som Internetleverantör skicka ut mejl till sina kunder om att man har kabelbrott? -- 78.73.94.165 4 oktober 2016 kl. 15.04 (CEST)

Många har en epostklient i sin telefon, så om telefonmasten inte är drabbad av kabelbrottet borde mejlen kunna komma fram. ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 4 oktober 2016 kl. 15.53 (CEST)

"Telefonmasten"? -- 78.73.94.165 6 oktober 2016 kl. 12.11 (CEST)

Basstationer för mobiltelefoni brukar ofta vara placerade i en radiomast. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 6 oktober 2016 kl. 12.18 (CEST)

En statys historia

Utanför Dömle herrgård står en staty (bild här). Men vem var hon som är avbildad, vem har gjort statyn, när restes den och varför? Någon som har tips? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 6 oktober 2016 kl. 15.19 (CEST)

Långskott: Om det är en gammal stiftsgård och statykvinnan heter Rut kanske det är den bibliska Rut som är avbildad. Matanb (diskussion) 6 oktober 2016 kl. 20.50 (CEST)

En "Ruth" som plockar säd, då är det tämligen säkert den bibliska Rut som avses! Rut var en utländsk änka till en Israelit från Juda. Efter att hon blivit barnlös änka följde hon med sin svärmor hem till Betlehem där hon plockar säd på Boas åker, något Mose lag gav henne rätt till. Därefter begär hon av Boas att han ska ta henne till hustru. Så sker, och hon blir anmoder till kung David. -- 78.73.94.165 7 oktober 2016 kl. 10.12 (CEST)

Max Martin

Vad heter låten som framfördes som hyllning till Max Martin på Polarprisgalan med bl.a. Robyn och hans egen dotter som medverkande? Vilken artist framförde den i original? /Ascilto (diskussion) 8 oktober 2016 kl. 12.28 (CEST)

"Sign O The Times" - Prince. Caztorp (diskussion) 8 oktober 2016 kl. 13.20 (CEST)

Stort tack! /Ascilto (diskussion) 8 oktober 2016 kl. 13.24 (CEST)

Har säpochefen Sven-Åke Hjälmrot skrivit en bok om sin tid som säpochef?

Har inte säpochefen Sven-Åke Hjälmrot skrivit en bok om sin tid som säpochef??

Han måste tydligen lära sig hur man använder en dator först (intervju). Tills dess kan man med fördel läsa Carl Perssons Utan omsvep. Thuresson (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 16.16 (CEST)

Vem var Överexekutor?

Hej! Utmätningsman var efter 1/1 1918 landsfiskalen, men vem var Överexekutor? /Portunes (disk) 24 oktober 2016 kl. 18.01 (CEST)

"Denna myndighet är för landet K. M:ts befallningshafvande, hvar inom sitt län, i Stockholm öfverståthållareämbetet samt i rikets öfriga städer magistraten eller, der konungen det förordnar, viss ledamot af magistraten." Ugglan -Wvs (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 20.21 (CEST)

Enligt NF 1951-55 års upplaga: "Överexekutor, den överordnade exekutiva myndigheten. Ö. är på landet samt i stad utan magistrat länsstyrelsen. I stad med magistrat är magistraten ö, Efter förordnande av konungen kan emellertid borgmästaren el, annan led. av magistraten fungera som ö. Vidare kan för stad utan magistrat förordnas särskild Ö. För några av de minsta städerna är icke magistraten utan länsstyrelsen ö. Överståthållarämbetet är ö. i Stockholm."--Wvs (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 21.01 (CEST)

Jag har nu gjort tillägg i artikeln.--Wvs (diskussion) 25 oktober 2016 kl. 11.34 (CEST)

Och före 1918 var det kronofogden som var utmätningsman [28] på landsbygden, vilket jag också lade till i artikeln.FBQ (diskussion) 26 oktober 2016 kl. 23.47 (CEST)

Kanon, bra jobbat, och tack för svar! /Portunes (disk) 26 oktober 2016 kl. 23.52 (CEST)

Rotfrukter som är ätbara som råa

Man kan äta visa rotfrukter som råa som tex rättika och rädisa. Andra som tex potatis är giftiga som rå. 1- Vad beror det på? 2- Hur är det med kålrot och rotselleri? Är de ätbara som råa? Bzwabi (diskussion)

Nej, rå potatis är inte giftig såvida den inte har utsatts för solljus och blivit grön. Däremot är rå kassava giftig eftersom den innehåller cyansyra. /ℇsquilo 27 oktober 2016 kl. 20.58 (CEST)

Rotselleri kan ätas rå. Matanb (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 21.20 (CEST)

Kålrot kan ätas rå.FBQ (diskussion) 27 oktober 2016 kl. 23.29 (CEST)

Såvitt jag begripit så består (rå) potatis till stor del av stärkelse, som våra magar inte klarar att ta hand om näringen i. Kokar man potatisen bryts stärkelsen ner till former som våra magar klarar av. /NH 28 oktober 2016 kl. 17.32 (CEST)

Så tom potatis kan ätas rå. Så länge den är inte grön. Tack! Bzwabi (diskussion) 28 oktober 2016 kl. 20.20

Kan ätas – men man mår inte bra av det. Wikipedia ger inte råd om vilka rotfrukter man kan eller inte kan äta råa :-) /NH 28 oktober 2016 kl. 21.28 (CEST)

Dödsbevis/dödsattest

Klart är att i Sverige skapas två intyg vid dödsfall sedan 1991: Dödsbevis, som redovisar att den avlidne dött samt var och när, och ett dödsorsaksintyg, som redovisar orsaken. Före 1991 rapporterades detta på en blankett, och vad jag sett så har det "alltid" kallats för "dödsbevis", som då både var ett intyg om dödsfallet och angav orsaken. Se till exempel dödsbeviset för August Strindberg och Stockholms stadsarkiv dödsbevis[29], formuläret från 1956 (bilaga 2)[30] och formuläret från 1977 (också bilaga 2)[31].
Ofta hör man ordet "dödsattest". Är det på svenska bara själva handlingen, att attestera i kyrkboken eller på blanketten? Är det bara en juridiskt slarvig synonym till det gamla dödsbeviset och nuvarande dödsorsaksintyget (eller dagens dödsbevis i kombination med dödsorsaksintyget)? Eller är det en giltig synonym för nuvarande dödsorsaksintyget respektive dödsbeviset före 1991? Är det bara en allmän benämning som inkluderar både svenska och internationella förhållanden? Egentligen är dödsbeviset överflödigt när dödsorsaksintyget är klart så därför behövs bara en blankett. Så jag ser det som självklart att uppdelningen har gjorts eftersom dödsorsaksintyget tar lång tid men det finns behov att sätta igång processer omedelbart efter dödsfallet och därför utfärdas dödsbeviset som går direkt till Skatteverket.--LittleGun (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 10.27 (CET)

Kontrollera gärna skrivningen i artikeln dödsattest som jag utökat och i bästa fall förstått källorna rätt.--LittleGun (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 10.29 (CET)

@LittleGun: Jag kan inte det här ämnet alls, men efter vad jag vill minnas, så kan/kunde en polis också skriva under dylika dokument, inte bara läkare? -- Innocent bystander (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 13.07 (CET)

Bland annat barnmorskor, före 1971, i varje fall. Så det stämmer säkert att poliser kunde det under vissa omständigheter. Från början var det så klart prästen.--LittleGun (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 14.10 (CET)

@IB: Missade "kan" i "kan/kunde" i din fråga. Åtminstone sedan 1991 så skall båda intygen utfärdas av läkare: Begravningslag (1990:1144), §2 4 kap..--LittleGun (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 15.38 (CET)

Bananflugor

Hur länge lever bananflugor? /Ascilto (diskussion) 1 november 2016 kl. 23.39 (CET)

Enligt artikeln på enwp är livscykeln 30 dagar vid 29 °C, varav mer än halva tiden som fullvuxen fluga. Men det verkar variera väldigt med temperaturen. Uppgiften 60 – 70 dagar förekommer bland annat här. Vill du verkligen gräva ner dig i frågan misstänker jag arr den här boken ger utförligare svar. Rotsee (diskussion) 1 november 2016 kl. 23.53 (CET)

Tack för svaret! Dumt att jag inte tänkte på att kolla enwp. Jag har iaf lyckats dränka ett stort antal i ett glas porter på mindre än en vecka. Mindre än tio kvar så de verkar inte ha tid att föröka sig heller. Jävlig äckligt är det hursomhelst. Köttätande växter är ännu effektivare och inte alls äckliga, men de är svåra att få tag på och att sköta. /Ascilto (diskussion) 2 november 2016 kl. 00.17 (CET)

Glas med vitvinsvinäger och lite diskmedel (för att de inte ska kunna flyga ut igen, lägger sig på ytan) brukar fungera för mig. /Portunes (disk) 2 november 2016 kl. 15.54 (CET)

Dödsår sökes för Viktor Petersson

Någon som har Sveriges dödbok? August Viktor Petersson, född 1885, läroverksadjunkt i Sundsvall, Eksjö och Linköping, när dog han? Han står med i Statskalendern 1955, men inte 1963. --LA2 (diskussion) 9 november 2016 kl. 06.27 (CET)

Jag hittade två med det namnet, födda 1885. Den ene dog 1913, så det kan inte vara han. Den andre var vid sin död 28 juni 1963 folkbokförd på Vintergatan 15 i Mjölby. Födelsedatum 3 februari 1885. Gift 1913. Rätt man?--Skogsfrun (diskussion) 10 november 2016 kl. 11.44 (CET)

Ja, det kan inte vara någon annan. Tack! --LA2 (diskussion) 16 november 2016 kl. 16.36 (CET)

@LA2: Det kom ganska nyligen en ny sida Wikipedia:Persondatafrågor för liknande frågor, som är ganska aktiv! (Nej, det är inte förbjudet att fråga här, men fler intresserade bevakar kanske den sidan nu.) -- Innocent bystander (diskussion) 16 november 2016 kl. 17.29 (CET)

skriva låt och använda svenska orrdspråk

> Hej ! > > Jag håller på att skriva en låt och tänkte då använda svenska ordspråk i texten. > Min fråga är om man kan göra detta eller faller det under nån copywright eller > dylikt. > Och i så fall hur gör man och vart vänder man sig för att få tillstånd till detta. > > Exempel i texten som jag gjort. > > ”Man säger att det är svårt att lära gamla hundar att sitta men jag tror det är > lika svårt med en katt ” > > ” Arga katter sägs få rivet skinn men ändå sägs det att anfall är bästa försvar” > > Hoppas Ni förstår ungefär vad jag menar > > Med vänlig hälsning > > Åke Sirsjö

Hejsan. Det är helt problemfritt att använda ordspråk i låtar eller på annat sätt. De är så gamla så det finns ingen copyright på dem. mvh AlphaZeta (diskussion) 30 november 2016 kl. 00.02 (CET)

Bohusläns lätta dragonregemente & Gustav III:s ryska krig

På Diskussion:Bohusläns lätta dragonregemente ställer jag en fråga om dragonregementets deltagande i Gustav III:s ryska krig. Tacksam om någon kan hjälpa till att reda ut detta. /Ascilto (diskussion) 3 december 2016 kl. 13.17 (CET)

Fel om Västerviks-Tidningen

Under ansvarig utgivare står "Anna Lindberg", vilket stämmer. Men det är självfallet inte simhopperskan med samma namn utan en helt annan Anna.

Det var inte direkt en faktafråga du ställde, utan mer en anmälan av ett fel. Hur som haver är det åtgärdat. Matanb (diskussion) 16 december 2016 kl. 21.51 (CET)