Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2015-02

Se även

Avsnittet "Se även" finns i många av våra artiklar. Jag kan inte hitta något som definierar vad som bör och inte bör finnas under denna rubrik. Däremot gör jag så att när jag snubblar över dessa avsnitt så tar jag bort länkar som redan finns i texten ovan. Jag ser detta avsnitt som länkar till angränsande ämnen där det inte riktigt passar att länka på något sätt i texten ovan. Ofta används även dessa som lite omvänd "guilt-by-association" eller utfyllnad, exempelvis:

Anton Antonsson, född 2003 är en [[karate]]utövare från Arboga.

== Se även ==

* [[Karate]]

Tänker jag rätt när jag tar bort dessa länkar under se även om de redan finns ovan? (Inte bara exemplet alltså, utan alla länkar som finns tidigare i texten.) /Hangsna (diskussion) 15 januari 2015 kl. 10.14 (CET)

Om artikeln om Anton är kort, säger jag inte emot. Och inte heller när länken står direkt i ingressen som sannolikt alla läser. Är artikeln längre, jag läser tex normalt aldrig en hel 20k-artikel, så får sådana gärna stå kvar. Eller om den första länkförekomsten inte är uppenbar, tex om det istället stått Anton bär till vardags [[Karate|pyjamas]]. så är det inte varit lika uppenbart för läsaren vart länken leder. -- Innocent bystander (diskussion) 15 januari 2015 kl. 10.22 (CET)

I många fall håller jag med dig och jag tar själv bort många länkar. Men i andra fall ser jag det som befogat även om det är dubbel info. I sockenartiklarn har jag tex en länk under se även till församlingen fast den nämns och är länkad i texten (men inte i ingressen). Det beror på att jag fick väldigt många som undrade varför församlingsinfon inte finns med i artikeln.Yger (diskussion) 15 januari 2015 kl. 10.52 (CET)

Okej, då fortsätter jag som förut. Detta eftersom jag inte aktivt letar efter dessa och det därför just är sådana uppenbara länkar som jag råkar se finns på två ställen. /Hangsna (diskussion) 15 januari 2015 kl. 12.05 (CET)

Ofta läser man inte så medvetet alla detaljer i en text utan kanske mest "skummar" den. Då kan det ofta vara bra att förtydliga vissa relevanta sammanhang separat, inte så som karateexemplet ovan, men allmänorientering att t ex begrepp som Länsteatrar, Länsmuseer, Länsmusiken har ett samband. Eller kommuner, socknar, församlingar för den delen.--Bemland (diskussion) 15 januari 2015 kl. 16.25 (CET)

Så där såg artiklarna ut från början, innan det fanns så mycket mallar. Det har levt kvar sedan dess. Det borde skapas mycket mera mallar för alla möjliga ämnen. J 1982 (diskussion) 15 januari 2015 kl. 18.21 (CET)

 Gillar ovanstående! Se även-länkarna är ofta användbara, tycker jag. De förtydligar en eller flera viktiga relaterade artiklar. Samtidigt är de ofta bara ett steg på vägen i artikelns utveckling. Viktiga relaterade artiklar kan förtydligas på mer systematiserade sätt, bland annat genom att de integreras i artikelinnehållet genom en {{Fördjupning2|Viktig relaterad artikel}}-länkning under en rubrik. Där finns också möjligheten att länka vidare med {{Se även|Viktig relaterad artikel}} efter kapiteltexten. Det bästa (tycker jag) med lite för många se även-länkar i slutet av en artikel är att de tydligt flaggar för att artikeln inte har en navigationsruta. Jag skapar ofta navigationsrutor, eftersom jag tycker att de är ett bra sätt att koppla samman relaterade artiklar och att de stimulerar till att det skrivs mer i ämnet. Och navigationsrutor är mer tillgängliga än vårt kategoriträd. Fast vissa – förstår jag (@dnm:) – skulle gärna se fler stående navigationsrutor (som vi just nu inte har någon helt färdig basmall för)… Se bland annat den här diskussionen.--Paracel63 (diskussion) 16 januari 2015 kl. 01.37 (CET)

Jag hörde att vi gjorde oss av med en del mallar för några år sedan. Är nog dags att återställa dem nu. J 1982 (diskussion) 16 januari 2015 kl. 20.40 (CET)

Som nämns i den länkade diskussionen finns det en mall:Sidonav (provisoriskt namn, ska syfta på "navigationsruta vid sidan av texten – inte under den"). Den är baserad på den vanligaste enwp-basmallen. Däremot har jag inte hunnit översätta instruktion och parametrar eller testa den. Jag tar gärna emot hjälp där. :-)--Paracel63 (diskussion) 17 januari 2015 kl. 00.05 (CET)

Jag tycket inte särskilt mycket om navigationsmallar. Det är sällan jag använder dem som läsare och de är ofta alldeles för stora (som ihopfällda är de acceptabla, men innehållet laddas ju ner oberoende). Navigationsrutor vid sidan av texten har två ytterligare problem: de tar utrymme där jag skulle vilja ha illustrationer och de minskar spaltbredden (jag har inte lust att göra mitt webbläsarfönster ännu större). --LPfi (diskussion) 19 januari 2015 kl. 12.22 (CET)

Felaktiga årtalslänkar

I och med VisualEditor har vi fått några felaktiga årtalslänkar där enbart den synliga texten har ändrats – inte målsidan. Wikitexten kan till exempel se ut så här:

[[1234|1987]]

Jag har därför tagit fram ett reguljärt uttryck (\[\[(\d{4})\|(?!\1)\d{4}\]\]) som hittar den typen av årtalslänkar, kört det mot en databasdump och lagt upp resultatet på Användare:Nirmos/Felaktiga årtalslänkar. Det handlar inte om många länkar (82 st per den 1 januari), men eftersom det inte är klart vilket årtal som gäller kan det krävas en del arbete för att ta reda på det, och det är just därför jag tar upp det på Bybrunnen.

För att göra saken så enkel som möjligt har jag även gjort en finess som hittar dessa felaktiga årtalslänkar. Finessen kan aktiveras på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets där man kan kryssa i "Lägg till en knapp i samma meny som "Flytta" som hittar felaktiga årtalslänkar." under rubriken "Redigeringsfinesser". Knappen syns bara i redigeringsläget. När man trycker på knappen dyker det upp en liten popup-ruta som antingen säger "null" eller rabblar upp de felaktiga årtalslänkarna.

Det skulle vara bra om användare som vill pyssla med detta plockar bort de sidor de har kollat igenom från listan för att undvika onödigt extraarbete. Om någon vill flytta listan till Wikipedianamnrymden (för att uppmuntra samarbete), döpa om den eller liknande så är det helt ok. Jag kan enkelt skapa en färsk lista i början av varje månad. Nirmos (diskussion) 19 januari 2015 kl. 04.17 (CET)

Klarar finessen/körningen även av att hitta "musikåret 1986|1987"? /Hangsna (diskussion) 19 januari 2015 kl. 12.42 (CET)

uttrycket ovan matchar enbart två vänsterhakar följt av fyra siffror som slutligen följs av två högerhakar. Det kanske går att ändra till att matcha om det slutar mellanslag och fyra siffror? Då skulle den matcha alla årsbaserade länkar. /Mikael Lindmark (diskussion) 19 januari 2015 kl. 13.00 (CET)

Kolla gärna årtal med färre än fyra siffror också. /ℇsquilo 19 januari 2015 kl. 18.04 (CET)

Veckans tävling - Vägtransporter

Nu har veckans tävling startat om vägtransporter! Hoppas att få lära mig mycket nytt under veckan, dessutom utlovas bonuspoäng för utvalda artiklar. //Agatefilm (diskussion) 19 januari 2015 kl. 08.36 (CET)

 Gillar--Paracel63 (diskussion) 19 januari 2015 kl. 13.07 (CET)

Wikipediaambassadörer vs Campusvolontärer

Jag föreslår att vi flyttar Special:Campusvolontärer till Special:Wikipediaambassadörer. Tankar? Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 11.40 (CET)

Vad handlar det om? -- Innocent bystander (diskussion) 14 januari 2015 kl. 12.02 (CET)

Wikipediaambasadörer (som det heter på svenska WIkipedia) eller Campus Volunteers (på enWP) är volontäranvändare på skolor som kan hjälpa elever med Utbildningsprogram (t.ex. Utbildningsprogram:Nacka gymnasium/Sv3 (Ht2014)). Jag tycker vi borde döpa om alla instanser av Campusvolontär(er) till Wikipediaambassadör(er) på svWP, eftersom det är det namnet det går efter. Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 12.06 (CET)

Stöd.Yger (diskussion) 14 januari 2015 kl. 12.10 (CET)

Samma sak med Special:Onlinevolontärer till Special:Onlineambassadörer (och ändra headern till Onlineambassadörer från Onlineambassadör).

Stödjer båda förslagen. Jag är nog skyldig till den taffliga översättningen och minns då att jag inte fick till det bra. Detta är ett mycket bättre förslag. Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 14 januari 2015 kl. 14.04 (CET)

Bättre svenska. Kör på't. /Julle (diskussion) 14 januari 2015 kl. 21.07 (CET)

Sidan kan inte flyttas då det är en inställning som påverkar alla MediaWiki installationer med detta tillägg aktiverat. Däremot kan man lägga till ett alias så att båda fungerar (med tanke på att tillägget är rätt Wikimedia specifikt borde det inte vara ett problem att ett av aliasen är knutna till ett projektnamn). Har nu lagt in alias (går live om nån dag). /Lokal_Profil 20 januari 2015 kl. 14.22 (CET)

Statistik svwp

Medan 3 kvartalet visade relativt goda siffror så var de sämre i kvartal 4. Helårssiffrorna visar en nedgång av antalet högaktiva användare med 5%, lågaktiva med 10%, och antalet nya redigerare ner 20%. Antalet besökare(accesser) som visade så god utveckling tidigare i år sjönk mot slutet, i november blev det +3% och december +1%.Yger (diskussion) 17 januari 2015 kl. 12.07 (CET)

Tack för information och för dina och många andras goda bidrag. Vi får fortsätta förbättra Wikipedia, inklusive underlätta för nya användares tillkomst och skapa en bra atmosfär för befintliga. När vi som bidrar nu vill prioritera annat, så lämnar vi alla fall ifrån Wikipedia i bättre skick än vad vi fann den. Chicbyaccident (diskussion) 17 januari 2015 kl. 12.42 (CET)

Så summan för året är en nedgång i användare med 5/10%? Annars tänkte jag fråga hur kvartal 4 brukar se ut, det skulle ju kunna vara lågsäsong generellt (även om det är.. det är ändå vinter, sommaren borde vara mesta lågsäsongen för att sitta vid datorn och skriva kan man typ tycka. Även om det är trevligt att vara ute i snön (ymmv), kylan och mörkret också :)). flinga 18 januari 2015 kl. 18.41 (CET)

Siffrorna är relativt 12 månader bakåt. Det är dock möjligt att hur julhelgerna infaller påverkar, för även nowp hade en markerañt nedgång i dec 14 mot dec 13. Sedan i q3 var det en tendens att det dök upp en hel del från skolor och institutioner (direkta och indirekta effekter av WMSE insatser), vilka jag inte sett till q4. Slutligen är det möjligt att siffrorna för antalet accesser påverkas märkbart av LSJbot som var aktiv q4 13 men ej q4 14.Yger (diskussion) 19 januari 2015 kl. 06.45 (CET)

När Lsjbot kör kan den stå för några miljoner accesser på ett kvartal, men inte många miljoner. Enligt Wikipedia Statistics har svwp 100 000 accesser i timmen, vilket blir ett par hundra miljoner per kvartal. Lsjbot står således för 1-2% av alla accesser när den kör för fullt. När det gäller nya artiklar har förstås Lsjbots verksamhet ett något kraftigare genomslag. Lsj (diskussion) 20 januari 2015 kl. 08.49 (CET)

Det går ju dock att konstatera att nedgången även är i förhållande till 2010, 2011 och 2012. Antalet nya artiklar per dag har i december 2014 inte varit så lågt sedan juni 2008, och jag misstänker att det då hade att göra med en omfattande radering av artiklar som minskade totalsumman. --FBQ (diskussion) 19 januari 2015 kl. 12.48 (CET)

Just måttet antal nya per månad är lite svårt mått då det kan variera en hel del för olika månader. Novembers siffra var svag men högre än två år tidigare, och januari har hittills 104/dag vilket står sig bra, jan 14 hade tex 93/dag.Yger (diskussion) 20 januari 2015 kl. 09.14 (CET)

Vintrarna 2009-2010 och 2010-2011 bombarderades Sverige med största mängden snö sedan sent 1980-tal-tidigt 1990-tal och då ökade också aktiviteten. Men man får också tänka på att viss minskning kan bero på övergången till Wikidata, naturligt alltså. J 1982 (diskussion) 20 januari 2015 kl. 13.12 (CET)

(redigeringskonflikt) Nej visst, det finns ju alltid slumpfaktorer, och vad gäller redigeringar per dag toppar augusti 2013 med 7023 artiklar/dag och det är ju garanterat till största delen bot-artiklar. Jag tycker dock att siffrorna pekar nedåt. tolkar jag siffrorna fel, jag tycker novembers siffra ser sämre ut än tidigare år det skall ha varit i snitt 91 artikar/dag 2014, 113 artiklar/dag 2013 och 204 artiklar/dag 2012? - [1]FBQ (diskussion) 20 januari 2015 kl. 15.00 (CET)

12 och 13 var det botar som blåste upp siffran~, 2011 var de 89. Men visst är siffran för nya artiklar/dag nedåtgående, men det kan också vara naturligt att gå från kvantitet till kvalitet. Yger (diskussion) 20 januari 2015 kl. 15.09 (CET)

När kommer nästa omgång robotskapade artiklar? J 1982 (diskussion) 20 januari 2015 kl. 17.06 (CET)

Radera artikle om HDTV-kanaler

(svorsk) På norsk wikipedia har vi raderad de fleste artikler om HDTV kanaler. Disse er oftest identiske med moderkanalen og jeg ser inte vitsen med at beholda dem. Ta f.eks TV4 HD som virker å være identisk med TV4. Her hadde det kanskje varit betre å skrive eget kapittel i artikkelen til TV4 om nå de startade sina HD-sendinger. Skal man ha egne artikler for Farge-TV, Stereo-TV, Widescreen-TV etc. Hva mener dere på svensk wikipedia.--Ezzex (diskussion) 17 januari 2015 kl. 10.26 (CET)

Jag håller med Ezzex och tycker att TV4 HD borde vara en underrubrik i artikeln om TV4 (och detsamma för andra kanaler). //Vätte (diskussion) 17 januari 2015 kl. 10.58 (CET)

Har infogat TV4 HD i TV4, i enlighet med konsensus. Väsk ✎ 17 januari 2015 kl. 14.19 (CET)

Hej igjen. Det er mange flere her[2]. De fleste burde raderas. Kanskje nogon av de mest unika kan sparas. Som til eksempel SVT HD som kanskje var mer av en testkanal--Ezzex (diskussion) 17 januari 2015 kl. 19.30 (CET)

Ingen artikel bör i alla fall raderas. J 1982 (diskussion) 18 januari 2015 kl. 11.17 (CET)

När en artikel flyttas in som underatikel, tycker jag i alla fall att sök-termen skall ompeka till huvudartikeln. Dvs söker man TV4HD så bör man komma till TV4 eller underrubriken TV4HD. Jag har i övrigt inte tittat på artiklarna. F.Ö. anser jag det vore bra att ha (som alternativ sök-funktion kanske) att man kan få _alla_ artiklar (alltså på alla språk) om t.ex. TV4, samt hur långa de är. Skulle spara mycket letande när man vill ha så mycket kött på benen som möjligt --Janwikifoto (diskussion) 21 januari 2015 kl. 18.42 (CET)

Wallenberg

I går var 5 600 inne på artikeln Wallenberg, en artikel jag anser bör delas upp i en om Wallenbergsfären och en släktartikel benämnd Wallenberg (släkt), det finns nog anledning att tro att ämnet kommer att generera många läsare även de kommande dagarna. Artikeln är full av anmärkningar om brist på källor. Finns det någon som har lust att ta en titt och kanske åtgärda några av efterlysta åtgärderna? I så fall vore det toppen! Vänliga hälsningar och tack för allt jobb ni lägger ner för denna encyklopedi! Pontuz (diskussion) 20 januari 2015 kl. 21.35 (CET)

Lägg in det på Månadens uppdrag :) //Vätte (diskussion) 21 januari 2015 kl. 00.11 (CET)

Flytt av diskussioner

Jag har intrycket att det blir allt vanligare att samtal som påbörjas på en plats efter en tid läggs in på en annan. Det kan definitivt vara motiverat, men det gör historiken svåröverskådlig. Dessutom kan inlägg som passade i sitt ursprungliga sammanhang, exempelvis i anslutning till en användarsida, bli helt malplacerade i det nya. Jag skulle därför vilja få en praxis införd där alla som deltagit får möjlighet att ta ställning till åtgärden. Därefter kan den genomföras om det råder samsyn. Tostarpadius (diskussion) 17 januari 2015 kl. 16.59 (CET)

En kanske lång diskussion där många deltagit skall alltså samtliga tillfrågas om det är okej att flytta den? Och invänta svar hur länge? Skall detta gälla samtliga potentiella diskussionsflyttar? Är inte det ganska tidsödande och kontraproduktivt? När ska vi få tid åt artikelsamlingen? --MagnusA 17 januari 2015 kl. 17.06 (CET)

Som @MagnusA (fast inte riktigt): fler borde fråga sig varför man deltar i projektet. Jag har tidigare efterlyst en funktion som motsvarar en "supervisor", menat en person som fått gemenskapens förtroende att i alla situationer gå in och med hela armen peka: "det räcker nu, detta leder ingenvart och vi har en produktion att tänka på". Tänk så mycket artikelskapande det skulle bli. Ymer (diskussion) 17 januari 2015 kl. 17.30 (CET)

Det är väl bättre att bara flytta, och så får man ta diskussionen efteråt, om någon har synpunkter. Det går ju alltid att flytta tillbaka, om det skulle vara så. Marfuas (diskussion) 17 januari 2015 kl. 17.08 (CET)

Jag tycker inte det är motiverat att flytta alls, förutsatt att diskussionen inte urartar till att diskutera enskilda användare då en flytt till KAW är att föredra. Diskussionerna går trots allt att hitta i respektive arkiv och användare minns nog viktiga diskussioner. Men något tillfrågningssystem blir för tidskrävande. Obelix (diskussion) 17 januari 2015 kl. 17.11 (CET)

Nu är väl KAW inte enda platsen att flytta diskussioner till. Tack-o-lov är det många diskussioner som handlar om ämnen och praxis, inte hur användare bär sig åt mot varandra. Den senaste flytten jag såg var en språkfråga som flyttades från en IP-adress diskussionssida (jag har redan glömt vilkens) till en WP-sida som handlar om just sådant. --MagnusA 17 januari 2015 kl. 17.17 (CET)

@MagnusA: Jo, tack och lov för det – visst är en del av diskussionerna värdefulla och vidarutvecklar praxis, men istället för att flytta diskussioner tror jag det är bättre att länka till förda diskussioner på sidor som anses ha stort principiellt värde. Den som startar en diskussion bör få rätten att välja var, om inte det blir heltokigt, då man kanske kan göra undantag. När det gäller diskussionen på ipts diskussionssida borde diskussionen ha avbrutits där, och förts på annat ställe istället, men att flytta diskussionen var inte helt nödvändigt. När man insåg att det inte fanns konsensus för att ipt agerade fel borde den diskussionen ha avslutats och ämnesdiskussion på lämplig plats startas istället, enligt min mening. Det borde oftast gå lika bra att bara avbryta en diskussion och fortsätta diskussionen på annan plats istället än flytta i de flesta fall. Obelix (diskussion) 17 januari 2015 kl. 19.39 (CET)

Ni har kanske rätt. Jag delar i huvudsak Obelix inställning. Vi bör vara synnerligen restriktiva med att flytta från ett sammanhang till ett annat. Tostarpadius (diskussion) 17 januari 2015 kl. 17.15 (CET)

Jag ser egentligen inte flyttar som ett problem, så länge det finns en vidarelänkning från sidan där den startade. Det är rimligt att flytta artikelinnehållsdiskussioner till aktuell artikels diskussionssida; det är rimligt att flytta faktafrågor/faktadiskussioner till WP:FF, etc. Som sagt, med lite fingerspitzgefühl och en vidarelänkning behöver inte detta vara ett problem. Riggwelter (diskussion) 17 januari 2015 kl. 19.43 (CET)

Jag vet inte vad som föranleder Tostarpadius start av denna diskussion men kan gissa att det var min åtgärd att flytta Wikipedia:Bybrunnen#Vad är konsensus i Wikipediasammanhang? till Wikipediadiskussion:Konsensus. Tostarpadius skriver att "..alla som deltagit får möjlighet att ta ställning till åtgärden." Jag gjorde just detta när jag skrev i mitt inlägg att diskussionen "...bör med fördel flyttas till Wikipediadiskussion:Konsensus" den 13 januari och inväntade till den 16 januari innan jag flyttade diskussionen eftersom ingen protesterade mot det.

Anser det var logiskt att den avslutade diskussionen om konsensus sedan flyttades till Wikipedia:Konsensus. Detta för att personer som vill ta del av diskussioner om konsensus åtminstone lätt skall kunna hitta denna. --Allexim (diskussion) 17 januari 2015 kl. 20.24 (CET)

@Allexim: Jag kan ju bara spekulera i vad som föranledde den här tråden, men den skapades ett par minuter efter att jag flyttat en diskussion om alternativformer i SAOL från en användardiskus till Wikipediadiskussion:Skrivregler. Jag brydde mig inte om att vare sig annonsera eller avvakta med den flytten, och kan väl hålla med om att den kanske var lite hastigt påkommen. Flytten av diskussionen om konsensus känns däremot rätt självklar. Marfuas (diskussion) 18 januari 2015 kl. 11.28 (CET)

Den flytten var helt riktig, och sådana flyttar har gjorts åtminstone 10 år. Jag börjar bli lite trött på signaturen Tostarpadius eviga krånglande. /NH 18 januari 2015 kl. 12.08 (CET)

Måste be om ursäkt för det sista, för jag tror inte Tostarpadius krånglar för krånglandets egen skull. Däremot tycker jag det är opraktiskt att ta upp en principdiskussion om något som är allmänt accepterat sedan länge med utgångspunkt i ett enstaka fall där man själv inte är riktigt nöjd. /NH 18 januari 2015 kl. 13.40 (CET)

@NH: Jag trodde det inte rörde sig om något enstaka fall när jag kommenterade. Sakdiskussioner har nog varit länge accepterat att flytta, men det har varit mycket tjafs genom åren om flytt från användardiskussion till artikeldiskussion, om det berör en artikel mer än användaren i fråga. Obelix (diskussion) 18 januari 2015 kl. 21.50 (CET)

Ja, som bekant försvinner ju Bybrunnen-diskussioner efter en tid till arkiven, varför det kan vara befogat att principiellt relevanta diskussioner kan flyttas till en dito sida för att bibehållas som synlig för ev fortsatta diskussioner eller referenser för framtiden. Det viktiga är att diskussionsrubriken och flyttningsinformationen med länk kvarstår på ursprungliga platsen, som i Allexims exempel här ovan. Att föra principiellt betydelsefulla diskussioner här en kort tid, för att de kort därefter ska "försvinna" in i glömskan är ju ganska bortkastat. Då får någon annan kanske ovetandes ta upp en liknande diskussion senare igen och nytillkomna har ingen aning om vad som tidigare avhandlats. Det är dock inte lätt att känna till alla dessa olika specialsidor med olika diskussioner, om man inte har spårat upp och markerat dem. Egentligen borde alla användare automatiskt till sin Bevakningslista få besked om alla ändringar på alla sådana principiella diskussionssidor + en förteckning över dem alla t ex på startsidan eller högst upp på denna sida. Annars är det svårt att såväl delta som att veta vad som diskuteras/beslutats enligt "konsensus".--Bemland (diskussion) 18 januari 2015 kl. 00.27 (CET)

Nejtack, inga påtvingade notifieringar tack. Låt gärna dem som gillar att diskutera hur det borde vara få göra det, men låt andra som fokuserar på artikelskapande och dito förbättringar göra det utan onödig inblandning från "diskussionsproffsen". De som fokuserar på artiklarna skapar konsensus, ofta utan att behöva evighetsdiskutera på vägen. Alla ska kunna redigera konstruktivt här, utan att bli påtvingade resultat från dem som diskuterar mer än de jobbar med artiklarna. Och förresten, vem gör urvalet vilken diskussion som skall anses gälla? Den urvalsprocessen änns mer som ytterligare något att bli oense om. --MagnusA 18 januari 2015 kl. 10.57 (CET)

Finns det konsensus om att användarna inte bryr sig om att veta vilka principsidor som finns och principdiskussioner som pågår, utan att de överlåter sådana beslutsprocesser till ett fåtal (liksom i samhället)? I linje med flera förslag jag skrivit här finner jag oftast kraftfullt motstånd mot nya "påtvingade" åtgärder, som skulle kunna förbättra överskådligheten och arbetsprocesserna, men jag kan inte se något påtvingat i att envar får tillgång till information om vad som är på gång, lika litet som det är något tvång att ta del av ändringar i Bevakningslistans artiklar eller här. Som ett alternativ kunde mitt förslag ovan – att alla ska få automatisk information om vilka principsidor/-diskussioner som finns – erbjudas envar att kryssa för eller välja bort, det är väl det mest rättvisa, tycker jag. Det är faktiskt en djungel att leta fram alla dessa olika slags sidor, som vuxit fram genom åren.Bemland (diskussion) 18 januari 2015 kl. 19.00 (CET)

Alla intresserar sig inte för diskussioner. Om man verkligen vill ha koll på alla dessa så kan man gå in Kategori:Wikipedia:Administration och lägga till allt på bevakningslistan. Då blir den kanske å andra sidan tyngre att "beta igenom" för att se vad som ändrats. Alla intresserar sig för olika saker så det går inte att tvinga andra att engagera sig. /Hangsna (diskussion) 18 januari 2015 kl. 21.10 (CET)

Återigen, jag är verkligen aldrig ute efter att vilja tvinga någon till någonting, men jag är ute efter att försöka underlätta för (inte minst nytillkomna) användare att lättare orientera sig och förstå hur saker fungerar här. Den som läser i mina slutrader strax ovan här kan se att jag föreslår en frivillig tjänst att kunna ansluta sig till om man vill ha en god överblick över WP-arbetet. Men min erfarenhet av dessa Bybrunnen-diskussioner är att intresse för förbättringar är närmast obefintligt, eller beror det på att många väljer att aldrig delta i diskussioner av nämnda skäl Det kanske inte alltid är för att de inte är intresserade av diskussioner. Jag har läst på vissas (inte minst kvinnliga) användarsidor att de t ex avskyr konfliktfyllda diskussioner och hellre "lägger sig platt" och avstår från att framföra sina synpunkter för att diskussioner ofta kan kännas som alltför negativa upplevelser, men sådant diskuteras ju emellanåt. Det är dock synd att inte fler användare har möjlighet/intresse av att delta i diskussioner, för det är svårt att veta vad envar tycker och tänker om saker som kan vara relevanta.--Bemland (diskussion) 18 januari 2015 kl. 22.09 (CET)

Ping, BemlandPå vilket sätt fungerar inte den befintliga bevakningslistan för det ändamålet?--LittleGun (diskussion) 19 januari 2015 kl. 17.17 (CET)

@NH: Jag godtar ursäkten. Jag kan själv bli litet trött på alla mina inlägg ibland. Min försäkran att jag avskyr diskussioner klingar förmodligen ihåligt. I grunden delar jag dock MagnusA:s inställning att konsensus skapad genom praxis är det bästa. Visst var det Marfuas åtgärd som föranledde att jag påbörjade tråden. Det som är känsligt är, som Obelix så riktigt påpekar, flytt från användardiskussioner. De är av mer tillfällig karaktär. Ord som är avsedda att ge stöd i en konkret situation är inte principiella uttalanden. Tostarpadius (diskussion) 19 januari 2015 kl. 17.33 (CET)

@LittleGun: Våra Bevakningslistor fungerar ju utmärkt, och det är det jag skriver i inläggen ovan, att vi borde ha en enkel valfri tilläggstjänst att kunna kryssa för, om man vill få en visning i Bevakningslistan av förändringar på alla dessa olika sidor för principdiskussioner. Detta för den som vill få veta vad som finns och kunna hänga med i diskussionerna om WP:s frågor/utformning. Hangsna skriver här ovan att envar (som vet om det) kan gå in på Kategori:Wikipedia:Administration och där bläddra igenom alla de enskilda sidorna och klicka för dem, men dels är det ett jättejobb att gå igenom, dels vet väldigt många ingenting om denna väg. Jag vill helt enkelt bara demokratiskt förenkla för alla att lättare veta vad som finns på SWP och vilka principdiskussioner som förs eller har förts genom åren. Det borde vara en väldigt enkel frivillig tillvalstjänst att ordna för den kunnige?--Bemland (diskussion) 20 januari 2015 kl. 06.18 (CET)

Ett lite lättare sätt är att gå till Special:EditWatchlist/raw och där bara klistra in alla artiklar man vill ha. Det är så lite lättare att markera alla i en kategori och klistra in dem i bevakningslista. Då slipper man gå in på varje sida och lägga till. /Hangsna (diskussion) 20 januari 2015 kl. 22.07 (CET)

Jag vet att du är trött på att du stöter på patrull för alla dina välvilliga ideer att förbättra. Jag är ofta en av de skeptiska, eftersom jag tror på "learning by doing" och ett vänligare klimat och att alla bra att ha knappar och genvägar och policys blir träd som skymmer skogen.

Jag har tyvärr inte den tekniska kunskapen, men är en lösning ett javascript som lägger till ett urval av metasidor till den användare som vill använda scriptet? Det tror jag du enkelt kan få hjälp med, jag skulle i så fall kolla med Nirmos, Lokal Profil eller EnDumEn. Blir skriptet en succe skulle det kunna adderas till finessinställningarna.--LittleGun (diskussion) 20 januari 2015 kl. 07.56 (CET)

Tack så mycket för tipsen, jag ska se vad vi kan tänkas göra åt det. Jag är inte helt insatt i de tekniska alternativen, men jag ska förhöra mig. Ett vänligt klimat i samarbetet håller jag helt med om att det är av godo.--Bemland (diskussion) 21 januari 2015 kl. 01.10 (CET)

Några sidor har redan en "sätt upp mig på bevakningslistan"-länk (utöver "bevaka-fliken" högst upp på sidan (Exempel). Jag vet inte om flera länkar som gör samma sak utspridda här och där på sidan är någon bra idé, men många gillar ju att ha länkar-till-allt" överallt så det kanske kan vara en idé? (Inte för att jag supportar den, jag tycker sidorna redan är överbelastade med länkar åt alla håll, lite "allt är viktigast". --MagnusA 21 januari 2015 kl. 17.35 (CET)

Man kan också använda knappen "Relaterade ändringar" som finns i varje kategori. Då får man upp detta. Skulle det kanske vara möjligt att ha en "senaste ändringar för kategori x + y + z" där man kan "klumpa ihop" många kategorier? /Hangsna (diskussion) 22 januari 2015 kl. 18.24 (CET)

Inte nog med det. "Relaterade ändringar" fungerar även för andra sidor, se exempelvis länken Special:Senaste relaterade ändringar/Mall:Riktlinjer. Man ser ändringar på sidor som länkas från sidan ifråga (i det här fallet från Mall:Riktlinjer). Diskussioner syns alltså inte i det här exemplet. --MagnusA 22 januari 2015 kl. 18.32 (CET)

ÅAFS och Suomi

När jag tittar på Wikipedia:Återgivning av främmande språk och stycket om Finska, så funderar jag på om det överensstämmer med vad det senast diskuterades om.

Dessutom står det att finska namn alltid ska anges, men är det självklart för Åland? Vi har haft några krig om saken, utan att jag minns vad vi kom fram till. -- Innocent bystander (diskussion) 20 januari 2015 kl. 20.40 (CET)

Vilken diskussion tänker du på? Den om föråldrade ortnamn, den om alfabetet eller någon annan?

Åländska myndigheter har fört en kamp för att få bort Ahvenanmaa, Maarianhamina etc. från statliga kartor (antagligen för att få dem ur bruk också annars). Vi kunde förstås stöda den linjen, men jag tycker att vad finländska orter heter på finska är av självklart encyklopediskt intresse. Det vore också märkligt om någon som undrar vad Ahvenanmaa är för något inte kunde få hjälp av oss. En konkret situation är den då man använder finsk statistik eller bristfälligt översatta notiser och pressmeddelanden: man bör kunna använda svenskspråkiga Wikipedia till att få veta vilken ort det handlar om.

--LPfi (diskussion) 22 januari 2015 kl. 10.47 (CET)

Det är den om föråldrade ortnamn jag tänkte på. Jag minns att diskussion fördes för inte så länge sedan, men var inte engagerad så jag minns inte var den fördes eller vad vi kom fram till. Min fråga är om WP:ÅAFS#Finska speglar resultatet av den diskussionen.

Finska namn på orter på Åland har jag sett redigeringskrig/intensiva diskussioner om. Det var dock länge sedan senast och jag minns inte om någon "etablerad användare" engagerade sig i ämnet. Med tanke på Ålands enspråkighet känns det inte självklart att Ahvenanmaa ska stå på samma plats i infoboxarna som vi normalt låter "lokala" namn ha. Vi skriver ju inte Tukholma i infoboxen i artikeln om den staden, trots att det kanske finns en större andel finskspråkig befolkning där än i Maarianhamina. -- Innocent bystander (diskussion) 22 januari 2015 kl. 13.44 (CET)

Mariehamn är givetvis stadens lokala namn, men också Åbo är lokalt namn. Jag antar ändå att beteckningen handlar om ett illa valt parameternamn och inte vad som skall skrivas i fältet. Jag har ingen stark åsikt om vad som skall finnas i faktarutorna, men det finska namnet hör nog hemma i första meningen eller åtminstone första stycket i inledningen.

Diskussionen (Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2014-10#Föråldrade svenska namn för finska kommuner) handlade om hur man skall göra med namn som fallit ur bruk, och frågan var närmast när ett namn skall tolkas ha fallit ur bruk. Många finskspråkiga orter har officiella svenska namn, men också en del namn som inte används officiellt används t.ex. i pressen (det är dock vanligt att finska namn används på grund av slarvig översättning eller redaktörers okunskap). Konsensus torde vara att så länge namnet används så bör det användas på Wikipedia. Det är dock svårt att bedöma när namnet fallit ur bruk, om man inte litar på Svenska ortnamn i Finland.

--LPfi (diskussion) 22 januari 2015 kl. 14.54 (CET)

Att de finska namnen kan finnas i de första meningarna är jag helt överens om. Har inget emot det i Tukolmsfallet heller, det är ju trots allt ett finskt förvaltningsområde. -- Innocent bystander (diskussion) 22 januari 2015 kl. 16.16 (CET)

Dags att rösta på årets bästa bild!

Vinnarna av "Årets bild" från 2012 och 2013.

Omröstningen för 2014 års bästa bild eller video är igång på Wikipedia:Årets nyuppladdade bild och alla är välkomna att vara med och rösta till och med 28 februari 2015. Den vinnande bilden kommer att visas som utvald bild på huvudsidan. Passa på att rösta! /Ariam (diskussion) 23 januari 2015 kl. 13.50 (CET)

Radering av användarsidor? Wikipedias vidare vägval

På senare tid har jag flera gånger märkt att användare raderar seriöst inriktade nya redigerares personliga användarsidor (under förevändning att de inte var korrekt utformade?). För min del uppfattar jag det som djupt kränkande och knappast acceptabelt i förhållande till de grundläggande riktlinjerna om respekt för andra användare. Jag kan föreställa mig hur Wikipedias rykte bland allmänheten bara måste bli sämre och sämre med tidens gång, då rykten om hur många nya användare behandlas här på olika sätt. Inte minst i fråga om alla dessa ständiga ifrågasättanden av nya användares seriöst menade bidrag, med artiklar som bryskt raderas eller (för dem sannolikt obegripligt) får sin relevans ifrågasatt med hänvisning till olika "lagparagrafer". Jag ser det som att vi är vid en punkt där vi måste besluta oss för syftet med Wikipedia efter 14 års existens. Ska det vara en "exklusiv" encyklopedi som ska försöka likna äldre tryckta dito så mycket som möjligt i formalitet eller ska det vara en mer öppen och gästvänlig plats för allehanda kunskap om ämnen, som kanske inte värderas lika högt av alla, men desto högre av andra grupper i samhället. Diskussioner om relevanskriterier uppstår allt oftare. För är det trots allt inte människorna i samhället vi gör allt detta arbete för? Är det inte de som också betalar för dess existens? Vad händer den dag intresset sjunker? Är det i sin ordning att fortsätta i de spår jag beskriver ovan? Hur ser kollegiet här på det? Det här är allmänt hållna frågor att fundera på. Högaktningsfullt--Bemland (diskussion) 10 januari 2015 kl. 03.33 (CET)

Det är lättare att svara om du ger exempel. Vad menar du exempelvis med "nya redigerares personliga användarsidor"? Om det enbart är reklam eller vandalism eller liknande så tycker jag att det är okej, och jag tror inte att allmänheten skulle reagera negativt på det. Om det är wikiformatering så håller jag med om att vi hellre kan fråga om vi kan hjälpa till.//Hannibal (diskussion) 10 januari 2015 kl. 05.37 (CET)

Frågorna verkar dessvärre ställda i frustration och vara retoriska vilket dessvärre skymmer syftet som säkert är gott. Vill man raljera går det också att fråga: Ska det gå att skriva om precis vad som helst, på vilket sätt som helst och under vilka former som helst eller ska vi ha någon form av kvalitetskontroll på Wikipedia?

Jag tycker ribban för artikelämnen faktiskt är ganska "låg", vilket jag tycker är bra.

Jag tror inte heller att vi blivit sämre eller att diskussioner om relevanskriterier uppstår oftare nu än förut.

Just nu verkat ryktet för Wikipedia bara bli bättre och bättre och Wikipedia tas på större och större allvar, jämför Wikipedia:Wikipedia i media nu och för fem år sedan.

Detta trots att vi fortfarande ofta är hårda mot de som gör sina första stapplande försök, ofta med att lägga upp en artikel om sig själva, sitt företag eller en egen god ide. Jag håller med om att det skulle vara bra om vi blev bättre på att hantera dessa, jag är dessvärre inget gott föredöme, det kräver ganska mycket och det är sällan användare stannar trots mina insatser och ofta är intresset bara att få sitt ego publicerat.

Jag tycker vi ska slopa den stora välkomstmallen: {{nybörjare}}, den tror jag skrämmer och snarast säger: "Kul att du är med och försöker, men innan du fortsätter läs, studera och förstå alla våra riktlinjer som listas här, länkat för din bekvämlighet".

Bättre att bara hälsa välkommen och hänvisa till sig själv och/eller faddrar för flera frågor. Har man hittat användaren för att man raderat något eller justerat något är det toppen att förklara varför.--LittleGun (diskussion) 10 januari 2015 kl. 09.19 (CET)

Vi har varje dag cirka 5 miljoner accesser mot sv:wp. Och dessas främsta synpunkter handlar om tillförlitlighet och kvalitet. "Utmärkt exempel på Wikipedias brister" är en typisk kommentar från våra läsare, och det är vår främsta utmaning leva upp till deras förväntningar genom att hindra dålig och sunkig information komma in som då fungerar som "vatten på deras kvarn". Nybörjares reaktioner känner jag själv väldigt väl till då jag nu i sex år haft fokus att patrullera nya alster och större inlägg från nya. Och jag kan bara konstatera en mycket mycket positiv utveckling. Trots att jag är den som gör överlägset flest raderingar av nya artikelförsök, så får jag numera 2-3 gånger fler Tack från helt nya än ifrågasättande av mina borttag radering (och glöm inte att "hälsan tiger still"). Och diskussioner om relevanskriterier har minskat radikalt generellt. Jag bedömer det är en faktor 2-3 gånger färre sådana än bara för 2-3 år sedan. Dock är det så att det finns en kategori nya som snarast är ökande, nämligen det som aggressivt vill före in PR om sin grej. När de som vill föra in saker om sin grej men är bejakande till Wikipedia går diskussionen bra, men för de som har utgångspunkten wp är "ett hinder man skall bekämpa och vinna över" så blir diskussionerna ofta lite hårdare. Men jag kan i de fallen lugna dig med att vi faktiskt "vet" inga av dessa är potentiella värdefulla framtida bidragsgivare. De aggressiva är enbart ut efter att få in sin grej och är villiga prova de flesta sorter knep och hot för att nå sitt mål (som ofta, men inte alltid står i strid med Wps att vara en neutral och tillförlitlig encyklopedi). Så´,om du vill göra något så förelår jag du sällar mig till mig och andra patrullerare, där vi just gör saker som du efterfrågar, hjälper till med wikifierng, åsättande av kategorier och språklänkar.Yger (diskussion) 10 januari 2015 kl. 10.18 (CET)

Nej, det är inte i upprördhet jag skriver ovan, även om det säkert framstår så, utan det är för att vara tydlig med att jag upplever det som viktiga frågor. Hannibal efterlyser ovan några exempel på nyligen raderade användarsidor; bland dem finns Användare:Thomasuper (se diskussion 21ovan) och Användare:Kulturen i Lund (dvs företrädare för museet i Lund, vars sida jag aldrig hann se). Jag är fullt medveten om att många nya användare är oseriösa eller skriver om ämnen nära dem själv, men om den senare tillåts skriva sina första artiklar (förutsatt att de har någon relevant substans), så är det bättre att tacka för det och göra nödvändiga justeringar/kompletteringar än att radera och skrämma bort dem. Många av riktlinjerna för Wikipedia är ju inga "lagparagrafer" utan mer rekommendationer. Därför tycker jag detta vara en av de viktigaste frågorna att ändra attityd till; det är väl utmärkt att de som har mest kunskap om ett ämne kan hjälpa till med dessa artiklar på ett sakligt balanserat sätt i stället för att jagas bort. Blir de väl mottagna kan de vilja fortsätta att redigera andra artiklar också, det är det som är det viktiga. Och vad gäller att Wikipedias rykte ska ha blivit bättre, så förstår jag att det syftar på tidigare ifrågasättanden om artiklarnas tillförlitlighet, men det jag talar om är andra sidan av "pendeln", att skribenter känner sig bryskt behandlade och jagas bort. Wp har fått en viss auktoritet och central plats i samhället, varför många gärna vill bli inkluderade här, men just därför ställs det också högre krav på att inte omvandla auktoriteten till auktoritära uttryck i allmänhetens medvetande. Att som nykomling sätta sig in i alla Wp:s regelverk är som alla dessa nätplatser där man förväntas ägna några timmar åt att läsa och godkänna alla deras finstilta "användarvillkor"; de flesta orkar inte göra det. För mig är Wp att betrakta likt public service (och finansieras likadant) och bemötandet av nya representanter för "allmänheten" är som att ha väl kompatibla gränssnitt, dvs användarvänligt, annars lär nya ryktesstormar göra sig alltmer hörda framöver.--Bemland (diskussion) 10 januari 2015 kl. 18.21 (CET)

Att undermåliga artiklar raderas som "oartikel" är okej, men att radra en användarsida med motiveringen "oanvändarsida" tycker jag är bedrövligt! Låt folk skriva vad de gitter på sin egen användarsida! Det är bara om det står klotter, förolämpningar och dylikt som en användarsida bör raderas. /ℇsquilo 11 januari 2015 kl. 11.50 (CET)

Rent allmänt är användarnamnrymden till för att en skribent ska kunna presentera sig för andra skribenter, för att innehålla sådant material som behövs för samarbete med andra och deltagande i wikigemenskapen. Den är inte gratis webbutrymme för reklam, publicering av egna verk, släktforskning eller annat. Att erbjuda utrymme för sådant ingår inte i Wikimedia Foundations syfte med Wikipedia. /NH 11 januari 2015 kl. 12.01 (CET)

Ja, alltför ofta har man sett nya användare använda användarsidan för att husera en artikel som de fått raderad. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 11 januari 2015 kl. 12.03 (CET)

De använder den som sandlåda med andra ord. Det tycker jag är ett högsta grad legitimt användningsområde. /ℇsquilo 11 januari 2015 kl. 12.19 (CET)

Att använda användarsidan som sandlåda är inte meningen, det är bättre att använda undersidor i så fall. Thoasp (diskussion) 11 januari 2015 kl. 12.43 (CET)

Bättre, absolut. Men jag tycker inte att det behöver vara något krav. I alla fall inte för nybörjare. /ℇsquilo 11 januari 2015 kl. 15.08 (CET)

De flesta använder den inte som sandlåda, utan som långtidsparkering. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 11 januari 2015 kl. 17.49 (CET)

Jag vet inte riktigt vad som avses med "reklam, publicering av egna verk, släktforskning" (NH ovan). Jag har hittills inte stött på några sådana uppseendeväckande fall. Däremot har jag stött på användare som anger länkar till andra sidor om sig eller anger vissa kortfattade släktbeskrivningar eller mindre egna alster i samband med presentation och det är då ingenting som stör, tvärtom. Det sägs ju att Wp också ska vara en kommunitet. Om beskrivningen syftar på väldigt omfattande publiceringar kan det ju kanske vara malplacerat, beror på vad det rör sig om. Däremot tycker jag vi borde respektera användares användarsidor såsom vi respekterar någons bostad. Vill man publicera någon oförarglig raderad stackars artikel där eller på en sandlådesida, kan jag inte se varför det skulle ge någon rätt att gå in och censurera sådant (om det inte handlar om något oacceptabelt stötande), för det är sannerligen lika kränkande som att få inbrott i sitt hem. Det står som sagt i grundreglerna "Respektera andra användare". Jag kan också nämna att ett av exemplen, Användare:Thomasuper, åter har hörts av efter en bortavaro och anger sig inte vara samma person som i artikelutkastet han skrev (som väckte en hel del uppståndelse i diskussion 21 ovan med radering av användarsida etc) utan en vän till honom. Jag tycker absolut de nämnda raderade användarsidorna ska återställas så snart som möjligt. Önskar man någon särskild viktig ändring av innehållet kan man, som bekant, hjälpsamt ange det på deras diskussionssidor i så fall. Då visar vi bättre respekt för varandra, även för nykomlingar..--Bemland (diskussion) 12 januari 2015 kl. 01.12 (CET)

En del av det du sett raderat, kan vara sådant som klassas som spam. Varje enskild sida gör ingen upprörd, men när hundratals konton skapas på hundratals projekt för att lägga in tiotusentals länkar så ser man ett mönster. Varje enskild länk och tillhörande text kan se oskyldig ut, men är sannolikt en del av ett medvetet marknadsföringstrick med sökmotoroptimering inblandad. Jag har själv fått mejl där jag erbjudits tjänster emot att jag lägger upp fler sådana länkar här på Wikimedia. Vissa projekt har löst detta genom att ha filter som förbjuder icke-bekräftade användare att lägga in några externa länkar alls i användarnamnrymden. Vi har här på svwp istället valt att vara väldigt tillåtande. Jag är tveksam till om det verkligen bidrar till att WP blir fritt från reklam. -- Innocent bystander (diskussion) 12 januari 2015 kl. 07.47 (CET)

Ja, det är jag medveten om att sådant finns, men de ovan nämnda exemplen tillhör definitivt inte de, eftersom de också varit verksamma med redigering och presenterat sig personligen.--Bemland (diskussion) 12 januari 2015 kl. 16.44 (CET)

Men du argumenterar med utgångspunkt i att användarsidorna är något de inte är tänkta att vara. Texten på Användare:Kulturen i Lund var en informationtext av den typ man kunnat förvänta sig att finna i en liten broschyr riktad till tänkbara besökare vid Kulturen (med du-tilltal etc). Inget fel på en sådan broschyr eller hemsida – men Wikimedia Foundations mål med Wikipedia är något annat än att erbjuda gratis och praktiskt webbutrymme. /NH 12 januari 2015 kl. 21.30 (CET)

Ja, men jag kan ändå inte se varför det är så fel, när redigeraren nu företräder ett museum i detta fall, bara man har några rader förklarande text till. Dessutom är det väl inte så särskilt många WP-läsare som skulle råka se denna reklam någonsin, så någon "gratis reklamplats" att tala om kan jag inte se att det är.. Då tycker jag faktiskt att den grundläggande principen om respekt för andra redigerare väger betydligt tyngre, liksom man i samhället talar om yttrandefrihet. Jag menar att detta är viktiga frågor för hur Wikipedia efterhand kommer att bedömas utifrån, när man debatterar "näthat" och angrepp på nätet. Jag säger inte att detta är näthat, men skulle media småningom börja granska och skriva om ett alltmer uppmärksammat Wikipedia, är dessa frågor inte oviktiga, om jag så får säga. Det räcker med en enda missnöjd redigerare/kränkt nykomling.--Bemland (diskussion) 12 januari 2015 kl. 22.08 (CET)

Jo det är mycket fel, för då använder vi Wikipedias servrar till att lagra reklam. Och det är mycket svårt se skillnad på en användarsida och artikelsida för en läsare. Och när allmänheten uppfattar Wikidedia är en annonsplats så tappar de förtroende och slutar donera. Som jag skrev föst har vi flera miljoner läsare varje dag och är de vi skall ha i åtanke. Om du anser agerande mot denna var ickeoptimalt är det bättr du interagerar med denna för att få personen mer positiv än att kräva vi montnrar ner Wikipedia, med för en encyklopedi artsfrämmande material,Yger (diskussion) 12 januari 2015 kl. 22.15 (CET)

Fast det frigörs inte en enda byte på servrarna av att radera en sida utan tvärtom ökar mängden lagrad data då. Vi bör också vara försiktiga med att sia om hur bidragsgivare eller läsare uppfattar saker om de ser något här eller hur svårt de har att skilja på olika sidor. Vad man skulle kunna göra för att ändå slippa oroa sig för att någon användare kan råka tro att en användarsida är en artikel om den klickar på någon direktlänk är att på alla användarsidor ha en (opt-out) banner av något slag som visar att det är en användarsida. - Averater (diskussion) 12 januari 2015 kl. 22.26 (CET)

Jag vet inte hur någon läsare skulle kunna blanda ihop en användarsida med en artikelsida, hur skulle det gå till? Jo, om de förirrar sig in i historik-/diskussionssidor kanske, men varför skulle det i så fall vara en sådan svår chock att se information om t ex Kulturen i Lund där? Det är väl inte så att användarsidorna visas på sökmotorer, vad jag vet. Jag är inte helt klar över vad gode Yger syftar på att det är bättre att jag "interagerar med denna för att få personen mer positiv än att kräva att vi monterar ner Wikipedia"? Menas att man ska ta direktkontakt med en ny användare och beklaga att denne fått sin användarsida raderad men ändå önska vederbörande god fortsättning här (detta har jag faktiskt nödgats göra med Användare:Thomasuper)? Och vad gäller att "montera ner Wikipedia" så kan jag inte se att det skulle ske för att vi avstår från att radera användares personliga sidor, tvärtom. I så fall är det väl bättre att tillskriva användaren på dess diskussionssida, om något så allvarligt skulle bryta på Wps regelverk. Att bara få sin sida raderad utan någon förklaring är inte precis att välkomna nya redigerare – eller i förlängningen donatorer för den delen.--Bemland (diskussion) 12 januari 2015 kl. 23.30 (CET)

Sen, just vad gäller Användare:Thomasuper (som tidigare bar samma användarnamn som idrottaren han skrev om, och vi nog kan gissa är identisk med denne) förstår jag inte riktigt vad som hänt. Målet var antagligen att skriva en artikel om sig själv. För min egen del tycker jag inte man bör göra det – men det är inte förbjudet, många gör det (inklusive flera administratörer), och artikeln ska bedömas på sina egna grunder oavsett vem som skrivit den. Detta är stabil konsensus sedan flera år. Jag tycker vissa av Wikipedias användare är dåliga på att acceptera att konsensus kring intressekonflikter inte är som de (vi) skulle önska. Så för att rätt ska vara rätt har jag återskapat sidan, som artikeln Thomas Göthe Sjöström, för "relevanskontroll". Jag tycker den verkar relevant, men kan nix och noll om sport och idrott och saknar intresse, så tacksam om någon annan kollar. /NH 13 januari 2015 kl. 00.21 (CET)

Nu har några av oss kollat. Det finns åtminstone en ny källa, till Sjöströms 250-kilos knäböjresultat från 1980 (som kan ha varit svenskt rekord när det begav sig).--Paracel63 (diskussion) 14 januari 2015 kl. 22.12 (CET)

Jag har redan bestämt mig för flera år sedan. Wikipedia skall vara en mycket öppen och gästvänlig plats för allehanda artiklar och kunskap om ämnen (neutralt skriven), utom det mest privata som privatpersoner och deras bil, hund, katt eller hus (om ni inte själva huset är anmäkrningsvärt) och det ser ut som om vi alltmer går mot det faktiskt. Allteftersom de olika språkversionerna av Wikipedia fylls på, och sammanlänkas via Wikidata, blir det allt svårare att argumentera för radering. Vi har nu bidragsgivare som vuxit upp i generationer med Wikipedia som en del av vardagen och tänker sig först och främst uppslagsverk så, och det är fantastiskt! Det hade vi inte 2001-2002. Sedan får man värdera kunskap privat för sig själv om man vill. Vill man ha en klassisk encyklopedi kan man lika gärna springa och köpa en uppslagsbok (eller CD-rom som under 1990-talet-tidigt 2000-tal). Sedan tycker jag också man får ha i princip vad man vill på sin användarsida, så länge man inte hotar, kränker, mobbar eller lämnar ut massa olämpliga uppgifter. J 1982 (diskussion) 18 januari 2015 kl. 22.01 (CET)

I enlighet med vad NH och Yger skrivit tycker jag att vi inte kan släppa igenom vad för reklam som helst på användarsidor. Artiklar som läggs upp i artikelnamnrymden kan dock med fördel flyttas till en användarundersida med artikenamnet som rubrik efter modellen Användare:Exempel/Namn. När det gäller vad J 1982 skriver faller det kanske lite utanför det aktuella ämnet, men med höga käll- och kvalitetskrav skulle relevansbegreppet kunna slopas på Wikipedia. Skräp, reklam, pov och reklam kan raderas av de skälen, på grund av bristande kvalité istället för "relevans", som ger ett godtyckligt bemötande. Svårigheterna med att bedöma argumenten på SFFR och avsluta utifrån argumentstyngd är att alla har olika måttstockar på vad som är relevant, även bland veteranerna här. Jag gör samma bedömning som J 1982 om att det wikikulturen börjar förändras allt mer. Det är långt kvar, framförallt när det gäller radering av artiklar bara för att de har kvalitetsbrister, men även relevanstänket har sina rejäla spår. Dcastor brukar då och då lyfta diskussion om att slopa relevanstänket och istället sätta höga käll- och kvalitetskrav. Min gissning är att vi kommer vara där om några år. Obelix (diskussion) 18 januari 2015 kl. 22.22 (CET)

Men massa kvalitetskrav är jag inte heller för. Om en artikel saknar källor eller är dåligt skriven skall vi sträva efter att förbättra, inte radera. I stället vill jag se Wikipedia mer som det var från början med fritt och öppet (men kanske bättre formulering), fast att det är mer naturligt att man slänger dit en källa också (hade vi arbetat med källor som naturligt redan från början hade vi sluppit massa relevansbråk). J 1982 (diskussion) 18 januari 2015 kl. 22.30 (CET)

Det har tyvärr flera gånger visat sig (inte minst i SFFR-diskussioner) att det kan råda lika mycket olika uppfattningar om vad som ska kallas "kvalitet" innehållsmässigt som vad som ska anses som relevant. För många verkar det närmast vara samma sak. Men talar vi om "kvalitet" i bemärkelsen tillgängliga källor, så är det inte så svårt. Sedan tycker jag att begreppet reklam som hinder lika gärna nästan kunde avskaffas. Jag har i diskussionen om intressekonflikter här längre ned fört fram förslaget om att bjuda in företrädare för olika samhällsparter till ett nytt slags samarbete. Naturligtvis finns det reklamartiklar för helt irrelevanta saker, men om någon skriver en utförlig artikel om en verksamhet naturligt positivt hållen så väcks oftast protester och krav på radering, när det i stället är så enkelt att göra en del smärre justeringar och vara tacksam för bidragen. Att man i en artikel framhåller positiva sidor ser i alla fall inte jag som stötande utan naturligt, så länge det inte är ensidigt överdrivet eller undanhåller ev. kritiska delar. I övrigt håller jag med J 1982 och Obelix om att vi sannolikt går mot en stegvis förändring i synsätten och det har jag inget emot.--Bemland (diskussion) 19 januari 2015 kl. 01.35 (CET)

Jag tror att öppenhet är ett mycket mindre hot mot Wikipedias trovärdighet än anonymitet. När en läsare ser att en artikel är redigerad av till exempel Kulturen i Lund, och på dennes användarsida kan se att Kulturen är ett museum, ger det nog i de flesta fall betydligt högre förtroende än när artikeln redigerats av ett anonymt användarnamn med anonym användarsida (oavsett hur välrenommerad användaren i fråga är internt på Wikipedia). Sedan tror jag fortfarande inte ett ögonblick på att företag värderar användarnamnrymden på Wikipedia som något värdefullt gratis webbhotell. Så dyrt är inte serverutrymme. Kulturen i Lunds användarsida borde inte ha raderats. En vänlig kommentar på diskussionssidan med tips på utformning hade varit bättre. /Dcastor (diskussion) 19 januari 2015 kl. 13.50 (CET)

En flytt till en användarundersida – förslagsvis Användare:Kulturen i Lund/''Artikelns namn'' – hade varit bättre. För visst är det så att användarundersidor och användarsidor öht inte indexeras och går att söka fram med Google och andra sökmotorer? Jag håller med Dcastor om att vi kan vara mycket tillåtande med vad folk publicerar på användarundersidor och istället för radering så flytta som sagt gärna hellre med ovan nämnda modell till en användarundersida utan att lämna omdirigering. Obelix (diskussion) 19 januari 2015 kl. 16.49 (CET)

Tänker inte lägga mig i diskussionen i övrigt, men att "användarundersidor och användarsidor öht inte indexeras" ser inte ut att spela någon roll om man vet hur man ska använda sökmotorerna. Några magiska ord ser inte heller ut att respekteras. -- Innocent bystander (diskussion) 19 januari 2015 kl. 16.53 (CET)

Det blir också allt svårare att argumentera för radering. För några år sedan angreps ofta artiklarna helt enkelt med att ämnet inte ansågs platsa. När vi blev alltmer nogranna med källor började raderingsargumenten alltmer handla om brist på källor och så vidare. J 1982 (diskussion) 25 januari 2015 kl. 15.14 (CET)

Veckans tävling Källor 2015

Det höll på att inte bli någon Veckans tävling i vecka 5! Det är nu åtgärdat. Årets första tävling på temat källor heter Källor 2015 och börjar vid midnatt. Var med och förbättra Wikipedias trovärdighet genom att deltaga.--Historiker (diskussion) 25 januari 2015 kl. 21.58 (CET)

Jag tycker det är mycket tråkigt att det numera ofta kan gå en hel vecka utan att "Veckans översättning" skapas på svenska. Så var det inte för några år sedan, runt 2007-2008 dök den oftast upp under måndagen eller ibland möjligtvis under tisdagen. J 1982 (diskussion) 26 januari 2015 kl. 15.36 (CET)

Det är också tråkigt att det inte finns några Veckans tävling upplagd för de kommande fyra veckorna.--Historiker (diskussion) 26 januari 2015 kl. 19.29 (CET)

Jag har lite idéer, får se om jag hinner sätta åtminstone en av dem i verket den närmaste månaden. :) //Vätte (diskussion) 26 januari 2015 kl. 19.36 (CET)

Stockholms stadsarkiv byter plattform

Stockholms stadsarkiv har bytt plattform och tidigare länkningar mot http://www.ssa.stockholm.se funkar inte längre. Jag har inlett dialog för att se hur vi kan uppdatera utifrån nya filstrukturen, så vänta gärna med att "död-länk-markera" dessa. Wikipediadiskussion:Projekt_Stockholm#Stadsarkivet_byter_plattform - för mer info och synpunkter I99pema (diskussion) 27 januari 2015 kl. 20.19 (CET)

Sveriges distrikt

Nu är det komplette underlaget framme beträffande de distrikt som Sverige kommer indelas i från 1 januari 2016. Länk till rapporten och förberedelse för diskussion kring den har jag lagt upp på Användardiskussion:Yger#Distrikt.Yger (diskussion) 28 januari 2015 kl. 19.29 (CET)

Källa behövs?

I artikeln om Samer, som jag följer, så läste jag inledningen häromdagen och en betydelsefull ändring hade införts i texten. Jag införde mall för att "källa behövs". Den är nu https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Samer&diff=next&oldid=29370892 borttagen. Den som gjort det menar att källor som anges längre ned, under en rubrik som berör det betydelsefulla nya, räcker. För mig, som akademiker är det lite av upp- och nedvända världen, eftersom något som kräver källstöd ska få källan angiven så snart ämnet/saken tas upp i en text. Sen behövs bara en kort hänvisning till den inledningsvis angivna källa i det fortsatta. Jag har aldrig stött på det här med att något påstås inledningsvis och läsarna sen hänvisas till att gissa sig till var i det följande en källa kan användas. (Det är som att inte ange en författare till en sångtext förrän i den sista sången i en psalmbok och liknande.) För just den här artikeln om Samerna så sökte jag på regeringskansliets egenhemsida, gick igenom väsentliga beslut och pressmeddelanden innan jag införde att källa behövs. De "källor" som anges längre ned i Same-texten stödjer inte det inledande påståendet och inte heller finns något sådant stöd i regeringskansliet. --IP7869 (diskussion) 27 januari 2015 kl. 11.43 (CET)

Jag har alltid uppfattat inledningen som en sammanfattning av artikeln och brukar därför undvika källor där - de ska ju ändå vara angivna i artikeln. Det är intressant att få klargjort om jag har resonerat rätt härvidlag. Vad gäller diskussionen om huruvida just det här aktuella påståendet täcks av angivna källor så förs den bäst i anslutning till artikeln.--Skogsfrun (diskussion) 27 januari 2015 kl. 11.47 (CET)

Syftet med ingressen är lättlästhet. det vill säga en superkort introduktion som gör att även den som inte kan något om ämnet kan få en uppfattning vad det handlar om. I många fall kan det också bli en sorts sammanfattning, men inte på det sättet en sammanfattning är i en akademisk avhandling. det är ofta önskvärt utelämna hela områden av substanstexten då det är vad ämnet handlar om som står i centrum, inte vad artikeln tar upp. Och ur aspekten lättlästhet är vi ofta tveksamma till källor i ingressen, även om det kan vara bra om de gäller ett specifikt fakta eller något kontroversiellt. Yger (diskussion) 27 januari 2015 kl. 11.54 (CET)

För att göra en jämförelse med det akademiska: tänk dig ingressen som "Abstract". Där brukar källor inte behövas. Det är också ofta problematiskt att ange källor i inledningen, då formuleringarna inte direkt behöver stödas av enskilda källor (att räkna upp de flesta källor som används i artikeln efter inledningsstycket är knappast ändamålsenligt). --LPfi (diskussion) 27 januari 2015 kl. 12.34 (CET)

Som andra sagt, i den mån inledningen sammanfattar sådant som har källor längre ner i artikeln så behöver man inte ha källor i inledningen. (Vi är ju pragmatiska här, och ofta börjar en artikel mer eller mindre som endast en inledning - då måste man självklart helt enkelt ha källorna i inledningen.) Om påstående däremot inte stöds av källor (genom källbelagd brödtext i artikeln), så kan det förstås inte vara med i inledningen heller. flinga 27 januari 2015 kl. 13.21 (CET)

Syftet med en "ingress" (brödtext) i allmänna media är att dra till sig läsarnas intresse. Där tynger självklart rubruksättarna inte med källhänvisningar mer än absolut nödväntigt. Om man t.ex. skriver om rapporter från statliga eller andra offentliga myndigheter. En "abstract" är en sammanfattning av ett större vetenskapligt arbete; en artikel eller en avhandling; och där sammanfattas hela arbetet i traditionell uppställning med "Bakgrund-problem-frågeställning-metod-resultat och slutsatser". I Princip kan man gå direkt till litteraturlistan och sen bedöma om det är något vidare man önskar detaljstudera. Men självklart anges de huvudsakliga utgångspunkterna/filosofin/värderingarna redan i abstractens "Bakgrund" ('Utifrån Sigismund Freuds ståndpunkt har följande studie gjorts då följande problem ....'t.ex." En encyklopedisk artikel är inte en artikel i "allmänna media" och inte heller en vetenskaplig artikel/rapport, utan en sammanfattning av ett vetenskapligt konsensus-läge. Just det här ämnes-området är ett problematiskt område politiskt och att här inleda med ett rakt påstående, som läsareuppfattar som "fakta" och hänvisas till längre ned i texten och det sen inte riktigt stämmer (Regeringskansliet har inte skrivit en rad om att Sverige ratificerat samer som ett "ursprungsfolk" och jag bedömer att som läget är politiskt så var det nog lättare att erkänna Palestina. Ett sådant erkännande av samer som typ jämställda med arboginer och indianer har heller inget stöd i existerande vetenskap, så det skulle inte passerat obemärkt.) Det rör sig alltså om ett duperingsförsök, att hantera texten om samer så här. --IP7869 (diskussion) 27 januari 2015 kl. 13.24 (CET)

Jovisst. Vi har i så fall (om påståendet inte har stöd i texten) helt enkelt ett ifrågasatt faktapåstående, källa behövs är inte orimligt att ha även i en ingress då, men annars kan man ju använda {{ifrågasatt uppgift}}. Sedan anar jag att det finns en vidare och mer komplicerad diskussion bakom, men gällande just de här frågorna (jag hittar faktiskt inget i övriga artikeln om erkännande av ursprungsfolk). flinga 27 januari 2015 kl. 13.33 (CET)

Aha, det var just det som var grejen. Artikeltexten skriver om ursprungsfolk, inte "ursprungsbefolkning".. kan ju vara värt att överväga att ändra till något mer sammanhängande? flinga 27 januari 2015 kl. 13.37 (CET)

Det har en stor (ekonomisk) betydelse för de renägande samerna att få status som "ursprungsfolk" och det är uppenbart att WP inte används för att ge saklig upplysning om samerna, deras liv, traditioner, språk och näringsverksamhet. WP används för att ge sken av att samerna nu getts samma ställning som t.ex. arboginerna i Australien och det är många i Sverige, Finland och Norge samt i Ryssland som har invändningar mot en sådan förändring av förmögenhetsfördelningen. Visst är det väl okej om svenska Staten fritt upplåter sin mark och jakträttigheterna till samerna. Men vill andra jakträttsinnehavare ställa upp på sådana inskränkningar på sin mark?? Vi vet att samiska missionärer för kristendomen verkade från 11-1200-talet i Lappland. Den Svenska kyrkan och även frikyrkorna avstod från "missionerande" i Sameland (eller Lappland) som redan var välförsedda med egna troende. Samernas barn gick i skolan med böndernas barn och Missionskyrkan betalade lärarna. Herman Lundborgs vidriga "rasstudier" var vidriga oavsett denna bakgrund. Men samerna har tydligen kommit norrifrån, brett ut sig söderöver och vara snabba med att blanda sig med människor de mötte. Men mer ursprungliga än några andra på bygden???--IP7869 (diskussion) 27 januari 2015 kl. 15.52 (CET)

Nu får diskussionen här två olika spår. Jag uppfattar det som att vi kan vara överens om att ingresser inte behöver vara tyngda av källor om det finns källbelagt längre ner. Om det däremot inte stämmer, om det är felaktigt eller om källan inte finns längre ner då är det så klart passande att ifrågasätta/ändra/ta bort. Den andra frågan gäller vad som faktiskt ska stå i den aktuella artikeln och vad som stämmer, den diskussionen håller på och bör fortsätta på Diskussion:Samer. /Hangsna (diskussion) 27 januari 2015 kl. 18.20 (CET)

(utdrag) @IP7869: ”En encyklopedisk artikel är inte en artikel i "allmänna media"” säger du. Nja, jag tror nog att Wikipedia i så fall är lite annorlunda än andra encyklopedier. I alla fall genereras automatiskt en innehållsförteckningen före första rubriken, vilket också skapar en "inledning". I stället för inledning säger vi ofta "ingress", kanske med tanke på att vi försöker väcka intresse för artikeln på samma sätt som journalister gör.

NE.se hade förut korta artiklar och långa artiklar. För mig känns en sådan kort artikel ungefär som en ingress i relation till resten i en mogen artikel. På engelskspråkiga Wikipedia (där många fler artiklar blivit mogna än här på svwp) är den relationen nog ännu tydligare. Och där är det också ganska sällsynt med källbeläggning i en stor och välstrukturerad artikel. Jämför The Beatles (här på svwp) med The Beatles (på enwp). Den första är på 77 000 tecken, den andra är dubbelt så stor. Ingressen i den första anser sig behöva källbelägga en massa saker (som antagligen ändå nämns längre ner), den andra har en ingress med endast tre referenser (för anmärkningsvärda påståenden). Det är den andra som valts till Utmärkt artikel.--Paracel63 (diskussion) 28 januari 2015 kl. 01.14 (CET)

Borde man inte lägga till något om detta i Wikipedia:Disposition? Även om jag själv brukar undvika källhänvisningar i inledningen har jag inte vetat om detta varit i enlighet med praxis eftersom jag inte hittat någon information om det.--Skogsfrun (diskussion) 28 januari 2015 kl. 07.33 (CET)

Distinktionen mellan korta och långa artiklar är viktig. I de senare behövs en ordentlig, intresseväckande ingress. Om de är riktigt omfattande kan denna sammanfattning motsvara en hel artikel av det förra slaget. Att av principskäl låta kortare artiklar (det är en smaksak om vi vill kalla dem stubbar) bestå av två delar med ungefär samma innehåll är däremot olämpligt. Där kan presentationen hållas mycket kort. De grundfakta som ges där behöver å andra sidan inte upprepas och därför är det viktigt att vid behov ange bestämda källor även för inledningen. För denna typ av artiklar ser jag dock inget problem med mer allmänna hänvisningar. Det går inte att dra någon exakt gräns mellan dessa båda artikeltyper, men en del kontroverser kan undvikas om vi respekterar skillnaden. Tostarpadius (diskussion) 28 januari 2015 kl. 08.41 (CET)

Huvudregeln inom vetenskap och forskning är att man redan då ett begrepp används första gången anger källa eller hänvisning Enbart för att omedelbart leda läsaren rätt och underlätta den fortsatta läsningen. Värderingen av "En encyklopedisk artikel är inte en artikel i allmänna media"och så svara att "Wikipedia är i så fall lite annorlunda" och mena att Wikipedia är ett slags mellanting inklämt mellan encyklopedi och "allmänna media". Var hämtar du stöd för det, Paracel63???

Det Annorlunda med Wikipedia är väl att användarna bidrar utan ekonomisk ersättning till en encyklopedi = kunskapskälla allmänt tillgänglig på internet. Egen forskning och egen "marknadsföring" är INTE syftet med WP. De som önskar driva en propaganda för något eget intresse bör använda sedvanliga kanaler; exempelvis betalda annonser i "allmänna media" (pressen, TV, Radio), dela ut eget publicerat informationsmaterial, skriva artiklar i egna tidningar och tidskrifter vars redaktörer förbinder sig att skriva "trogna" artiklar. För att få publicera sin forskning i vetenskapliga tidskrifter, så ställs en mängd kvalitets krav av hela vetenskapssamhället. Det räcker då inte att "härma" hur artiklarna ska utformas för att kvaliteten ska godkännas. Min känsla i den här artikeln är att det rör sig om propaganda snarare än vilja att skapa en encyklopedisk artikel av god kvalitet.--IP7869 (diskussion) 28 januari 2015 kl. 08.59 (CET)

Jag tycker också man gott kan undvika vissa källhänvisningar i inledningen som ska vara en enklare sammanfattning av resten av artikeln (för längre artiklar). Det gör inledningen mer lättläst och lämnar det samtidigt öppet för de som vill fördjupa sig att läsa vidare i själva artikeln. - Averater (diskussion) 28 januari 2015 kl. 09.38 (CET)

Bra diskuterat ovan. Som Tostarpadius (tack för det tydliga resonerandet om gränsdragning och problematik) noterar är det skillnad på korta artiklar och längre. Det är kanske till och med så stor skillnad som mellan en mätarlarv och en mätare, eftersom man vinner ytterligare en dimension när artikeln får en riktig ingress och utbyggnad och tydligt rubricerade avsnitt. Det är min erfarenhet av de gångna 7-8 årens redigeringar här.

Tack, Skogsfrun, för att du påpekade bristen i wp:Disposition. Den skriver inte så mycket om placering av referenser, men man kan klicka vidare hit; formuleringarna där stämmer ganska bra överens med de diskussioner jag varit med i under åren. Till IP7869: Wikipedia är ett uppslagsverk, men det är också ett grupparbete på Internet. Vi har kravet på oss (om vi vill behålla våra läsare) att balansera kravet på absolut trovärdighet mot kravet på läslighet. Om inte skulle varenda formulering i varenda mening behöva källbeläggas från nobelprisrelaterade texter (vilket skulle ruinera både läslighet och samarbete = innebära Wikipedias död). Uppslagsverk som inte tillverkas som grupparbeten använder nog väldigt sällan något akademiskt notsystem, eftersom informationen anses styrkt genom referenslista i slutet, signering av utvald skribent och den redaktionella processen i övrigt. På det sättet är Wikipedia faktiskt annorlunda. Dessutom är det få uppslagsverk som i praktiken används som kompletterande nyhetskällor i pågående aktiviteter (idrottstävlingar, krig, allmänna val etc); på det sättet är vi faktiskt annorlunda. Det går ganska lätt att jämföra exempelvis de här staplarna och när folk läste de olika underartiklarna.

I övrigt har jag inget att säga om den artikel som föranledde diskussionen, eftersom jag inte läst den. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 28 januari 2015 kl. 15.14 (CET)

Det är också viktigt att vi är observanta när nytt material som hör hemma i själva artikeln av ovana användare läggs in direkt i ingressen. Det ger obalans åt texten och förvirrar nya läsare, som då inte riktigt förstår att det första är en intresseväckande inledning, utan fortsätter att bygga ut den delen. Tostarpadius (diskussion) 28 januari 2015 kl. 19.04 (CET)

Det stämmer. Vi har många sorters skribenter, och alla har inte lärt sig vår praxis än. Så putsningen av ingressen är ett ständigt pågående arbete. :-)--Paracel63 (diskussion) 29 januari 2015 kl. 00.22 (CET)

Stubar (igen)

Jag är mycket tveksam över vitsens med stubmärking överhuvud taget, men i tidigare diskussioner på Bybrunnen har det inte funnits konsensus för att ta bort dem helt (som man gjort på dewp tex). För mig kan jag förstå viss nytta om stuben markerar en "haltande" artikel (ofullkomlig som en tvåbent pall) men absolut inte att den skulle markera artikeln är inte fullständig, det finns nog mer att tillföra vilket den ofta markerar, vilket för mig gäller alla våra artiklar. Exempel från idag QX Gaygalan 2015 eller se Kategori:Flygplatsstubbar – Sverige i båda fallen ser jag inte de artiklar som stubmärkt som i behov av märkning. Tom svaga artiklar som Massamåla är inte helt substanslösa (den ger info om adm och fysisk belägenhet och något om bebyggelse). Kankse dock motiverat på Sublingualsprej. Jag börjar fundera på att mer systematiskt ta bort stubmallar på nya artiklar (som inte är helt rudimentära eller haltande, då paradoxalt även stubmallen brukar saknas).Yger (diskussion) 25 januari 2015 kl. 07.15 (CET)

Jag håller med. Att en artikel är kort är egentligen inget problem i sig. Att en artikel saknar viktig information är ett problem, men då borde den märkas med en mer specifik åtgärdsmall än en stubbmall. /ℇsquilo 25 januari 2015 kl. 09.07 (CET)

Man kanske kan kräva att nya stubmallar ska motiveras? -- Innocent bystander (diskussion) 25 januari 2015 kl. 09.18 (CET)

Jag tycker vi kan ta bort stubmärkningen, jag undrar däremot om någon använder dem för att arbeta med dem? Det finns ju annars {{Substub}} för artiklar som är jättekorta och den ser jag som bättre att använda. Om det är något speciellt som saknas för att artikeln ska vara "rimligt okej" så är det nog bättre att skriva en notis på diskussionssidan.

Att motivera i en mall tycker jag vara ett utmärkt förslag, då finns ju även chansen att någon åtgärdar det. Men finns det en parameter för det i mallarna? /Hangsna (diskussion) 25 januari 2015 kl. 09.33 (CET)

Alla mallar går att motivera, även om det inte finns någon parameter för det, se tex här. -- Innocent bystander (diskussion) 25 januari 2015 kl. 09.44 (CET)

Jag gick igår igenom kategorin Göteborgsstubbar för att se vilka artiklar om Göteborg som skulle behöva utökas. Vissa var uppenbara stubbar, med lite innehåll, medan andra var längre, där mallarna definitivt skulle kunna tas bort. Det uppstår ett problem när artiklarna utökas, men mallarna blir kvar, då mallarna i det fallet sänder felaktiga signaler. Fördelen med mallarna, som jag ser det, är att stubbkategorierna kan ge inspiration till att ta tag i artiklar inom ett visst område, men det skulle vara intressant att höra hur många som använder dem på det sättet.--Historiker (diskussion) 25 januari 2015 kl. 09.48 (CET)

Historiker: Jag gör liknande ibland men går då istället via catscan på detta sätt för att hitta artiklar under en viss storlek. Det kan dock vara lite trubbigt då det ju missar artiklar med infoboxar med många bytes men inte mycket text. /Hangsna (diskussion) 25 januari 2015 kl. 09.56 (CET)

Jämförelsevis hittar catscan här 7 Göteborgsstubbar över 4000 bytes. /Hangsna (diskussion) 25 januari 2015 kl. 09.58 (CET)

Visst kan man "ta tag i en artikel" ibland, men det är aldrig stubmallningen som ger mig inspiration, och egentligen aldrig längden på den befintliga artikeln heller. -- Innocent bystander (diskussion) 25 januari 2015 kl. 10.07 (CET)

@Hangsna: Det var ungefär de artiklarna jag också noterade var långa, men stubbmärkta. En städning vore lämplig.--Historiker (diskussion) 25 januari 2015 kl. 10.28 (CET)

Jag anser att vi skall följa tyskspråkiga Wikipedias exempel och avveckla alla stubbmallar. Jag anser att stubbmallarna i princip inte tillför någonting och att de mest är irriterande. När jag skapar korta artiklar markerar jag de aldrig med någon stubbmall. Definiendum (?) 25 januari 2015 kl. 13.38 (CET)

(redigeringskonflikt) Jag har fortsatt att använda mallarna ibland. När jag började skriva här 2009 var åsikten att alla artiklar under 2000 kb skulle mallas som stubbar. Rimligen skulle även betydligt större artiklar om viktiga ämnen mallas och artiklar som saknade någon aspekt eller ett avsnitt som var tunnt mallas, men några tydliga direktiv har vad jag vet aldrig funnit. Sällan blev ju artiklarna dock särskilt utbyggda på grund av mallen, och att de är korta framgår ju egentligen även utan en blaffig mall, så i takt med att även andra slutat malla har jag också gjort det. Att jag någon gång fortfarande använder dem är rörande geografiska artiklar baserade på äldre källor där det skulle behövas uppdatering om dagens förhållanden. Någon uppdaterasmall är ju i allmänhet onödigt då jag brukar förvissa mig om att formulera mig så att det framgår att det gäller förfluten tid eller kontrollera om uppgifterna fortfarande gäller. Men det är ju möjligt att mallen som sådan inte på något sätt varken hjälper läsaren till ytterligare information eller hjälper till att utöka artikeln. Mallen {{Substub}} användes förr som jag upplevde det betydligt oftare, problemet var ju att en mallning ytterst sällan ledde till utökning utan till radering eller sammanfogning med någon annan artikel, jag antar att det är därför den fallit ur bruk.--FBQ (diskussion) 25 januari 2015 kl. 13.49 (CET)

Beträffande huruvida eller inte det framgår att artikeln är kort, så bidrar stubbmallarna även till att artikeln skall se längre ut än vad den egentligen är (i alla fall för mig). Definiendum (?) 25 januari 2015 kl. 13.52 (CET)

Själv har jag då och då systematiskt gått igenom någon kategori på jakt efter artiklar att utöka. Eftersom jag föredrar att skapa nytt har det dock inte blivit så ofta. Alla har dock inte de preferenserna och då ser jag denna märkning som ett utmärkt hjälpmedel. Jag är dock inte lika flitig med att lägga in dem nu som jag var för tre-fyra år sedan och skulle det visa sig att de i praktiken inte används systematiskt kan jag tänka mig att de avskaffas helt. Jag skulle dock önska att det blev en utfasning i så fall. Under alla omständigheter vill jag i detta fall, där det verkligen inte finns någon brådska - inga destruktiva redigeringar att sätta stopp för -, rekommendera att vi tar god tid på oss att väga för- och nackdelar mot varandra. Tostarpadius (diskussion) 25 januari 2015 kl. 16.23 (CET)

Om man vill rensa stubbmallar kan det vara en idé att börja med sidor som innehåller två eller fler stubbmallar. Jag gjorde nyss en databassökning på det reguljära uttrycket \{\{[^\{\}]*?stub\}\}[\s\S]*?\{\{[^\{\}]*?stub-[^\{\}]*?\}\}, det vill säga sidor som innehåller en stubbmall på formen {{filologstub}} följt av en stubbmall på formen {{forskarstub-Tyskland}}. Det blev 5916 sidor, och då ska man komma ihåg att detta inte är alla sidor som innehåller två eller fler stubbmallar. Det skulle vara mycket enkelt för mig att helautomatiskt ta bort en av dessa två, om communityn så vill. Nirmos (diskussion) 25 januari 2015 kl. 15.01 (CET)

Hetsjakten på substubar under 2008-tidigt 2009 hade aldrig behövt hända om vi varit lika nogranna med källor redan från början. Bra att sällan något hände (utom utökning) och det går alltid att återställa. I dag kan de flesta nog hålla med om att en kort, välskriven, artikel med källor är en mycket bra början som alltid kan utökas. Ett exempel på att kort kan vara bra är när jag skriver en artikel om en idrottsförening eller ett band. Då skriver jag mest några meningar + lägger dit vilka framgångar man haft + någon känd person som förknippas med dem. Det blir mycket bra (+ faktamall när det finns). Några år senare hittar jag kanske samma artikel utökad, men tyvärr ofta lite POV-skriven (kanske inte direkt rakt ut, men men formuleringar som "fantastik" eller "legendarisk") och man får gå in och skriva om och ta bort massa text. J 1982 (diskussion) 25 januari 2015 kl. 15.07 (CET)

@J 1982 : Det är svårt att sia om vad som skulle ha hänt om man från början varit kinkigare med källor, men själv tror jag inte att wikipedia över huvud taget hade kommit att utvecklas då. De har ju gjorts försök tidigare att starta liknande projekt som falerat på grund av den arbetsinsats som krävs vilket leder till att ytterst få är villiga att bidra. Innan lyckats övertyga om att det är en realistisk möjlighet att bygga ett någorlunda fungerande uppslagsverk på ideell basis där alla kan bidra krävs att uppslagsverket är användbart. Utvecklingen hade gått mycket långsammare och det hade då också tagit betydligt längre tid innan potentiella bidragsgivare hittat dit och de hade dessutom haft en betydligt högre tröskel att kliva över innan de började bidra. Däremot kunde enligt min mening källkravet ha införts mer gradvis och med mer fingertoppskänsla. Men det är alltid lätt att vara efterklok och lättare att recensera andras arbete än att göra bättre ifrån sig själv.--FBQ (diskussion) 25 januari 2015 kl. 18.36 (CET)

Jag tycker det är viktigt oavsett stubmallarnas vara eller inte att skilja på hur stor och hur uttömmande en artikel är. En artikel kan mycket väl vara kort men ändå uttömmande eller tvärtom vara lång men sakna viktiga delar. - Averater (diskussion) 25 januari 2015 kl. 15.42 (CET)

Jag motsätter mig bestämt Nirmos förslag. Poängen med att ha mer än en stubbmall är att vi inte skall behöva alla specialvarianter utan att den som exempelvis vill gå igenom tyska forskare skall kunna göra det, medan den som vill gå igenom filologer kan göra det. Alternativet är att alltid dela upp i småkategorier (just "filologstub-Tyskland" skulle i och för sig kunna fungera bra). Tostarpadius (diskussion) 25 januari 2015 kl. 16.14 (CET)

Averater träffar huvudet på spiken här. Detta är vad som bör vara syftet med stubmallarna men i praktiken blir det inte så. Då anser jag att vi bör ta bort alla stub-mallar och istället på något sätt (kanske genom mall-motivering som diskuteras ovan) se till att berätta vad som är problemet med artikeln. Att bara märka upp artiklar som har en viss längd gör inte nytta. /Hangsna (diskussion) 25 januari 2015 kl. 17.27 (CET)

Jag uppfattar attityden betydligt mer skeptisk till stubmallen överhudtaget denna gång jämfört med tidigare diskussioner. Kanske det är en naturlig utveckling. 2011 hade jag viss hjälp av mallen församlingsstub, medan jag gick igenom och skapade en komplett uppsättning artiklar om dessa. Och något liknande sker kring naturresersvat. Men tror vi verkligen att någon kommer gå igen de 8460 stubmärkta artiklarna i Kategori:Fågelstubbar där artiklarna dessutom alla har full taxobox och goda källor och full basinfo. Enligt mig är dessa märkta artiklar en klar kandidat att bli avmallade och stubkategorin helt avvecklad. Kanske vi kan sätta upp en egen underrubrik under botjobb önskas, där man kan anmäla denna typ av meningslösa och försämrade mallar. Och på det sättet påbörja an avveckling men inte överallt på en gång, om vi inte ännu är reda för total avveckling som enligt mig vore ännu bättre.Yger (diskussion) 25 januari 2015 kl. 17.32 (CET)

När jag har träffat nybörjare som är intresserade av ett ämne brukar jag tipsa om stubkategorierna. Det ger dem flera fördelar. Dels så slipper de försöka förbättra en redan bra artikel utan kan ge sig på något där det redan har markerats att det saknas något. Dels så slipper de få sin första redigering raderad utan kan göra ett bidrag i en artikel som redan har överlevt relevansgranskning. Detta brukar uppskattas och de ser genast hur de kan bidra, vilket kan vara väldigt svårt om man istället visar upp utmärkta artiklar i samma ämne (dessa visar jag istället för att de ska veta vad de ska sträva efter). Så jag tycker att vi ska ha kvar både mallar och kategorier, men om folk irriterar sig på utseendet så kan de gärna göras mer diskreta. Vägen in för denna grupp är ändå via kategorisystemet, inte för att de råkar se mallen längst ner på sidan. Däremot tycker jag att vi ska byta namn på dem från stubbar till frön, vilket gör det tydligare att vi vill at de ska växa snarare än att vi har sågat ner dem och hoppas att de ska ruttna bort. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 25 januari 2015 kl. 18.09 (CET)

Apropå namnet tror jag inte att det någonsin var tanken att associera med det där nersågade, eftersom det inte har funnits något fullvuxet att såga ner. Däremot kommer det förmodligen av engelskans Test stub, något som inte är färdigt än. Förmodligen något som härstammar från WP:s barndom och dess föregångare då det väl var mest "datornördar" som var aktiva. Jämför gärna istället med vägstumpar man skapat (inte kapat!) från exempelvis rondeller innan själva vägen vidare är byggd och användbar. Det har blivit en olycklig översättningen till resterna efter det nersågna trädet. Exempelvis "stump" är förmodligen en bättre och mer neutral översättning. --MagnusA 25 januari 2015 kl. 18.28 (CET)

Det finns en hel rad av robotskapade stubbar, se Special:Prefixindex/Mall:Robotskapad stub och Kategori:Robotskapade stubbar om djur, dessa mallar borde kunna rensas ur ganska brutalt. @Lsj: -- Innocent bystander (diskussion) 25 januari 2015 kl. 18.14 (CET)

När jag gjorde botartiklarna var det konsensus att de skulle dubbelmallas, med både botmall och stubbmall. Går att antingen ta bort eller osynliggöra stubbmallarna utan alltför mycket besvär, fast det tar några månaders botkörning om de ska tas bort. Lsj (diskussion) 25 januari 2015 kl. 21.48 (CET)

En annan lösning är ju att låta mallarna vara kvar i artiklarna, men helt ta bort utseendet de i dag ger upphov till, samt göra kategorierna dolda. På så sätt kan ju de som vill fortfarande bläddra bland stubbarfrön, men ingen behöver se tre rutor som förklarar att artikeln är kort. Nirmos (diskussion) 25 januari 2015 kl. 20.48 (CET)

Det måste väll finnas någon tool man kan använda för att hitta korta artiklar inom en kategori? ⬤Bοⅳⅰе 25 januari 2015 kl. 21.36 (CET)

Japp, catscan! Här en körning i Kategori:Sveriges geografi och med begränsningen att artiklarna inte får vara större än 1500 byte.

Jag tycker en förklarande text (och inbjudan till att bidra med mer innehåll), som är det synliga av stubmärkningen i en artikel, framför allt är bra som förklaring för den oinvigda läsaren, som säkert ofta kan undra varför det bara står om t ex en känd person/företeelse att vederbörande är skådespelare född då och då och knappt något mer (så stod det t ex för inte så länge sedan om Robert Redford m fl). Dvs främst som ursäktande förklaring om detta. Kanske kunde detta förtydligas ännu mer i förklaringstexten? Dessutom tycker jag Ainalis förslag att i stället benämna det som "frö" kan vara en bra idé.--Bemland (diskussion) 25 januari 2015 kl. 23.39 (CET)

Även med Ainalis synpunkt "de kan vara bra att ha" så uppfattar jag det som bred uppfattning att de inte ger mervärde i de flesta artiklar, utan tvärtom förvirrar läsaren. Jag känner därmed stöd för min ambition att börja systematiskt ta bort stubmallar i nya artiklar som inte är "haltande". Jag känner också stöd för att rensa ut med bot stubmallar i överstora grupper där artiklarna inte är haltande, tex Kategori:Fågelstubbar.Yger (diskussion) 26 januari 2015 kl. 08.15 (CET)

@Yger: Några synpunkter. Jag kan inte se att någon i denna diskussion verkligen påstått att mallarna förvirrar en oinvigd läsare. Ingen mer än jag har resonerat med erfarenheter utanför sig själva i denna diskussion. Det enda jag kan se är att några (inte alla) erfarna användare tycker att det är irriterande med en mall i botten av artikeln som för de själva inte tillför ett värde. Nirmos idé om att i så fall göra dem "osynliga" uppfyller både önskemålen om att slippa se dem samt bevara fördelen med att de kan användas som ingång, plus att det är ett mycket mindre arbete att genomföra. Så en massrensning argumenterar jag mot (däremot vore det bra med en genomgång för att individuellt för varje artikel avgöra om stubmallen fortfarande är relevant). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 26 januari 2015 kl. 09.00 (CET)

Att göra märkningen osynlig minskar transparansen. Diskret märkning känns okej, men inte osynlig. Det om något kan förvirra och försvåra...

Angående "onödighet" av märkningen känns det som att - eftersom så oerhört många artiklar är stubbmärkta - att de förlorat i värde. Dels är det ju många gamla artiklar som ingen har vågat ta bort märkningen trots att dessa har fyllts ut och dels är det många som slentrianmässigt "slänger in" en märkning. Stubbkategoriträdet är nästan lika stort och komplext som huvudkategoriträdet. Men med en kraftig rensning så det faktiskt bara är artiklar som är "halta" (eller vad man nu vill ha för definition) kan märkningen bli värdefull igen. Att stubbkategorierna användes i Wikipedia-utbildningen visste jag inte. Annars brukar man ju läsa att nybörjare förmodligen inte ens hittar till kategorierna... --MagnusA 26 januari 2015 kl. 09.24 (CET)

Jag håller med MagnusA att genom att reservera stubmall för artiklar med allvarliga brister ("haltande") som ökar nyttan av mallen, dels som upplysning till läsaren men också i tillämpningar som Ainali nämner. Jag kan också acceptera "kompromissen" som @Ainali: nämner att borttag bara skall ske efter individuell bedömning. Det är så jag nu gör med nya artiklar men jag anser det också kan utsträckas till stubkategorier där artiklarna mer eller mindre masskapats och där de inte är stubar. Vår nya bra bidragsgivare Silltruten skapar 5-10 nya artiklar om fåglar varje dag som Blek buskgök. Jag ser inte denna som en stub, den har taxobox, fullt med källor och definitioner, info om utbredning mm, dvs haltar inte. Men den har blivit stubmärkt då hn tagit över hur de andra artiklarna i kategori:Fåglar haft det, vilka egentligen inte heller är stubar. Jag vill då avmalla hela kategorin så den dåliga vanan att lägga in en stubmall upphör för den gruppen av artiklar. Jag tycker också det är tänkvärt att mallar i nya artiklar nu sedan en tid sjunkit kraftigt, och då även avmycket bristande artiklar, där en stubamll vore motiverad, är det sällsynt de efteråt åsätts en sådan mall. Så oberoende av vad vi tycker och ev nytta så börjar mallen mer representera ett historiskt artikelsortiment (som behöver städas ur).Yger (diskussion) 26 januari 2015 kl. 10.30 (CET)

Jag ser hellre ett avskaffande av hela systemet än att de ersätts av andra mallar. Detta handlar ju inte om egentliga brister utan endast om att det finns mycket mer att tillägga ur tillgängliga källor. Jag har alltid kontrollerat andra språkversioner för att se om de har längre artiklar. Någon automatisk märkning på grund av viss längd har jag aldrig tillämpat. Att märkningen endast lever kvar i form av dolda (OBS!) kategorier istället för att tas bort helt ser jag positivt på. Då kan de fortsätta att vara till hjälp vid systematiska genomgånger utan att de får våra läsare att misstänka att informationen är mindre pålitlig. Tostarpadius (diskussion) 26 januari 2015 kl. 15.53 (CET)

Jag tycker inte vi skall göra en massradering av stubbmallarna, men däremot bör vi vara mer öppna för att faktiskt ompröva dem i de fall artiklarna inte haltar eller är relativt uttömmande. Även korta artiklar kan innehålla tillräckligt med information. Om vi jämför med traditionella uppslagsverk, så har de ofta korta artiklar, som ger läsaren den information man behöver för att förstå uppslagsordets innebörd. De exempel Yger tar upp med de nyskapade fågelartiklarna kan dock vara sådana artiklar som kan avstubbas. Det var också min ambition att avstubba, antingen direkt eller efter utökning av artiklarna, när jag gick igenom den ovan nämnda Göteborgskategorin.--Historiker (diskussion) 26 januari 2015 kl. 19.26 (CET)

Hej! Jag har inte hunnit mer än skumma allt ovan, men jag har i alla fall ett par åsikter. Förutom att "stub" borde heta "stump"… Jag lägger aldrig in stubbmall själv men tar ofta bort mallen när en artikel blivit sisådär 2000 byte eller så. Vad jag däremot relativt ofta lägger in är stubb/stumpmärkning av ett behövt men knappt påbörjat avsnitt i en artikel. För mig är en sådan mallning är viktig byggsten för vidare utbyggnad (av mig själv eller annan). Så om man tar bort den generella mallen, skulle jag helst vilja se en särskild mall just för stubb/stumpavsnitt. Att göra mallen osynlig, som förespråkades ovan, tar också bort hela poängen med att malla ett saknat avsnitt i en "haltande" artikel. Mvh.--Paracel63 (diskussion) 26 januari 2015 kl. 22.08 (CET)

@Paracel63: Se {{Stubavsnitt}}. Läs gärna beskrivningen av mallen. Den mallen har nämligen varit mer i blåsväder än stubmallen har varit. (Och själv tror jag inte det är praktiskt möjligt att byta namn på en mall som finns i >1500000 artiklar.) -- Innocent bystander (diskussion) 27 januari 2015 kl. 07.26 (CET)

Att byta mallnamn i >1500000 artiklar tar lite tid, men om det bara är ett rättframt namnbyte är det inget större praktiskt problem att sätta en bot på att tugga igenom alla artiklarna. Tar ~3 månader. Men jag ser inte att det finns konsensus ännu för någon åtgärd. Lsj (diskussion) 27 januari 2015 kl. 08.43 (CET)

@Lsj: Det knöliga är inte att ändra i artiklarna, det är att flytta alla mallar! (Och jag bedömer det inte mödan värt.) -- Innocent bystander (diskussion) 27 januari 2015 kl. 08.47 (CET)

Jag håller med Innocent bystander att det inte är en rimlig åtgärd att byta namn på mallarna. Begreppet "stubbar" är för övrigt så väletablerat i Wikipediamiljön att det i sig dessutom skulle vara förvirrande. Att det är olyckligt att mallar så sällan tas bort när artiklar utökas är problematiskt, men det är i mina ögon inte ett tillräckligt argument för att helt avskaffa märkningen. Tostarpadius (diskussion) 27 januari 2015 kl. 09.12 (CET)

(Redigeringskonflikt) Även mallflyttandet går att göra med bot, om man vill. Sedan tycker jag nog inte heller att det är mödan värt för ett kosmetiskt namnbyte, men omöjligt är det inte. Lsj (diskussion) 27 januari 2015 kl. 09.15 (CET)

Och sedan ska kategorier flyttas.

Vi behöver också ändra i hur Wikipedianer tänker. Det är nog det svåraste att fixa, med eller utan bot. -- Innocent bystander (diskussion) 27 januari 2015 kl. 09.55 (CET)

Varför ska vi byta namn på dem? Jag tycker att "stubbar" är ett utmärkt namn på artiklar som är "korthuggna". /ℇsquilo 27 januari 2015 kl. 10.07 (CET)

Och nu har jag hittat inspiration till historiska artiklar som behöver utökas i Kategori:Första världskriget-stubbar och Kategori:Andra världskriget-stubbar. Där finns att göra – någon mer historiskt intresserad som vill hjälpa till?--Historiker (diskussion) 29 januari 2015 kl. 21.50 (CET)

Skådespelerska, sångerska, författarinna m.m.

Ovan nämnda ord diskuteras för närvarande på MagnusA:s diskussionssida med anledning av en robotkörning i går vars syfte var att ta bort samtliga förekomster av ordet skådespelerska från svenskspråkiga Wikipedia. Roboten blockerades, men då var större delen av arbetet redan gjort. Detta ämne borde nog diskuteras här i stället för på en användardiskussionssida. Jag tycker det är en ganska stor fråga och det har bl.a. framförts i diskussionen att inte heller ordet sångerska ska förekomma, utan att vi t.ex. ska skriva "sångaren Carola" och "sångaren Birgit Nilsson". Eftersom jag aldrig hört någon säga så, inte heller i tv eller radio, och aldrig läst en bok eller tidning eller webbsida som skriver så, så tycker jag det skulle vara märkligt om vi skrev så här på Wikipedia. Vill man av någon anledning förändra det svenska språket och avskaffa ordet sångerska bör man driva den frågan någon annanstans tycker jag. Här på Wikipedia innebär väl språkvård att vi ser till att artiklarna följer dagens svenska språk, inte det språkbruk vi eventuellt av någon anledning hoppas ska finnas i framtiden. Men mest aktuellt att diskutera är ordet skådespelerska. Är det korrekt att radera samtliga förekomster av ordet? Svensson1 (diskussion) 24 januari 2015 kl. 14.55 (CET)

Jag hör till dem som förordar att man även fortsatt bör få skriva "skådespelerska". För mig - och jag gissar många med mig - låter "hon är skådespelare" lika tokigt som "hon är kung" (eller "han är drottning"). Däremot har jag svårt att tänka mig att någon kan tycka att det känns renodlat språkligt/grammatiskt fel - endast möjligen ålderdomligt - att säga motsatsen. /FredrikT (diskussion) 24 januari 2015 kl. 15.13 (CET)

Gäller det även sammansättningar?Operasångaren Birgit Nilsson ser verkligen illa ut. Det här måste nog bedömas från fall till fall.Castorp (diskussion) 24 januari 2015 kl. 15.16 (CET)

Så länge SAOL anger orden skådespelerska och skådespelare, sångare och sångerska utan inskränkningar kan vi också använda orden i wikipedia utan invändningar.Wvs (diskussion) 24 januari 2015 kl. 15.26 (CET)

En korrigering angående "samtliga förekomster av ordet skådespelerska": Det roboten faktiskt gjorde var att byta ut länken [[skådespelare|skådespelerska]] mot länken [[skådespelare]], se exempel. Beskriv verkligheten korrekt, tack och skilj på spekulationer om syftet och beskrivning av vad som faktiskt sker. På min diskussionssida finns även en förklaring, vilket Svensson1 inte heller nämner här, nämligen den oinloggade som systematiskt ändrar till femininformen sedan flera månader tillbaka. --MagnusA 24 januari 2015 kl. 16.13 (CET)

Jag har sett både svt, svd, aftonbladet, metro m.fl. använda "skådespelare" om kvinnor det senaste året. Själv känner jag mig lite kluven och tänker att det delvis är en generationsfråga - att framförallt yngre kvinnliga skådespelare kallas just så, medan äldre fortfarande kallas (och vill bli kallade) för "skådespelerska". Ordet "författarinna" verkar vara betydligt mer utdött i samtidsvokabulären. //Vätte (diskussion) 24 januari 2015 kl. 17.16 (CET)

Som @FredrikT & @Vätte: runda av nu. Wp ska inte lösa problem som vår omvärld ännu hanterar på ett praktiskt sätt. Ymer (diskussion) 24 januari 2015 kl. 18.11 (CET)

Om man klickar på Skådespelerska så kommer man till den könsneutrala formen, vi har alltså inte någon skillnad i här i beskriven av de båda, det är samma sak. När då språkrådet säger att det bör vara könsneutralt så tycker jag vi gott kan ändra här så att vi alltid använder den könsneutrala formen skådespelare. /Hangsna (diskussion) 24 januari 2015 kl. 19.18 (CET)

En intressant sak är att på svenska så är den neutrala formen samma som den maskulina formen. Vi brukar inte driva språkliga förändringar (vilket jag tycker är en bra princip), båda formerna förekommer fortfarande (i språket), och vi har inte konsensus för någon förändring åt något enskilt håll. (Det finns ett Mao-citat om tusen blommor som på ytan passar in, men det går nog knappast att egentligen använda i en positiv mening så det ska jag inte dra...). flinga 24 januari 2015 kl. 20.44 (CET)

Kanske även röstskådespelerska borde ändras, det ser lite konstigt ut när det blir så här. Castorp (diskussion) 24 januari 2015 kl. 23.02 (CET)

Det finns många ologiska märkligheter i den svenskspråkiga genusdebatten. Hur länge ska vi t ex hålla på att säga sjuksköterska och "syster" om manliga sjukskötare eller kallskänka om båda kön, samtidigt som vi säger ombudsman, god man, tjänsteman (tjänstekvinna är något helt annat), talman, brandman, nämndeman, ordningsman etc om båda könen? I vissa fall försöker samhället dock justera till idrottsman/-kvinna, polisman/-kvinna m fl. I modern dans säger man dansare, men i balett däremot ofta balettdansör/premiärdansör resp -dansös eller ballerina (jmf prima ballerina) och många säger väl fortfarande servitör resp servitris. Och ska vi säga norrman/dansk/engelsman/fransman om båda könen eller även norska/danska/engelska/fransyska? Ska vi säga kock om båda eller även kokerska? Vissa påstår att det låter nedvärderande att kallas författarinna, konstnärinna, lärarinna etc, jag vet egentligen inte varför; förmodligen för att det förknippas med äldre tider, då kvinnor inte alltid togs på allvar som yrkesutövare utan mer sågs som "hobbyutövare" eller lågavlönade. I den moderna debatten sägs ofta att det "inte finns några kön", utan att var och en ska ha rätten att själv definiera hur de vill bli sedda och det är i vissa fall förståeligt – inte minst i underhållningsvärldens definitioner – men det stör verkligen inte mig att använda både skådespelare och skådespelerska t ex. Ibland tänker jag det måste vara väldigt förvirrande för immigranter att förstå det motsägelsefulla svenska språkets många märkliga uttryck och lika svårt att veta huruvida ett egennamn är en mans eller kvinnas, varför det kan underlätta med sådana könsbeteckningar – även om det för den som söker visserligen finns könskategoriangivelse längst ned; dem har väl ännu ingen ifrågasatt, eller? Så länge språket är så fullt av inkonsekvenser tycker jag väl knappast det finns anledning att principiellt diktera den ena eller andra användningen.--Bemland (diskussion) 25 januari 2015 kl. 04.14 (CET)

Alltså: sjuksköterska, syster, kallskänka och ombudsman, god man, tjänsteman, talman, brandman, nämndeman, ordningsman används om båda könen. Det låter konsekvent för mig, jag ser inte att det finns en motsättning i de orden i sig. En skötare är något annat än en sköterska. Och visst, språket är inte så väldigt logisk-konsekvent.

Jag tror inte det är så att någon grupp i allmänhet påstår att det inte finns några kön (i någon mening alls). Däremot är det så att det finns en liten grupp som psykologiskt har en annan könsupplevelse än den man kan vänta utifrån deras biologiska kön, och också så att en grupp i debatten väl ifrågasätter hur relevanta könen är, som aspekt av någons person, eller kanske också hur den är socialt (det senare är väl en längre diskussion åtminstone, med tanke på sociala roller och normer) (utan att ta ställning till uppfattningen om relevansen).

Könskategoriseringen, då pratar vi alltså specifikt om Wikipedia, det argumenterades förstås kring den åtminstone när den infördes. De här frågorna tycker jag i alla fall i övrigt är off topic. flinga 25 januari 2015 kl. 19.25 (CET)

Att kalla sångerskor i äldre tid "sångare" är anakronistiskt. Jag förespråkar inte systematiska ändringar, men att korrigera den typen av felaktigheter när man ändå är inne och redigerar måste vara tillåtet. Tostarpadius (diskussion) 25 januari 2015 kl. 04.55 (CET)

@Tostarpadius: Direkt förbjuda någonting här (förutom att kalla manliga sjuksköterskor för sjukskötare och kvinnliga tjänstemän för tjänstekvinnor) är nog inte lämpligt. -- Innocent bystander (diskussion) 25 januari 2015 kl. 09.37 (CET)

Som jag har skrivit om i diskussionen ovanför underrubriken, så finns det fler könsbundna tituleringar än bara sångare och skådespelare, så det är inte så helt enkelt att definiera rationellt.--Bemland (diskussion) 25 januari 2015 kl. 06.31 (CET)

@Bemland:, det är dock dessa två vi inte har kunnat komma överens om efter flera långa diskussioner. I de andra yrkesfallen är vi (tillräckligt) överens om att vi bör använda samma benämning för män som kvinnor. /Hangsna (diskussion) 25 januari 2015 kl. 09.27 (CET)

Jag har full förståelse för att roboten blockerades och att dess ändringar har rullats tillbaka (hoppas jag i alla fall). Att kalla Jenny Lind för "sångare" är anakronistiskt och låter i mina öron fruktansvärt fel. Däremot så ställer jag mig positiv till ett missbruksfilter (eller vad det nu var vi döpte om dem till) som varnar för just sådana redigeringar, oavsett åt vilket håll de görs. När det gäller andra titlar så märker jag nu att jag har kallat Adéle Weman för lärare, trots att det är lika anakronistiskt. Jag kommer dock inte att korrigera det innan den här diskussionen är avslutad. /ℇsquilo 25 januari 2015 kl. 09.15 (CET)

Jag tycker nog att en kvinnlig klassisk "sångare" som sjunger damstämma bör kallas sångerska och inget annat, även om det är modern tid. En popartist eller liknande kan kanske sångare passa bättre.FBQ (diskussion) 25 januari 2015 kl. 13.54 (CET)

Vad är uppfattningen om de 542 redigeringar gällande ordet skådespelerska som MagnusA utan konsensus gjorde med bot häromdagen som ser ut dels så här och dels så här? Bör artiklarna återställas till så de såg ut innan? ℇsquilo skriver ovan att han tycker att de borde rullas tillbaka. Det är även min åsikt. Svensson1 (diskussion) 25 januari 2015 kl. 10.54 (CET)

Jag tror att uppfattningen varierar beroende på vilken åsikt man har gällande vilken form det ska vara, jag tycker det ska vara könsneutralt och tycker därför tvärtom att det kan få vara kvar... Däremot tycker jag att det i det första fallet faktiskt är "rättande för att undvika omdirigering" och därmed kan man "enklare rättfärdiga" den ändringen. I det andra fallet har ju den som skriver i alla fall bemödat sig om att se till att man kommer direkt till artikeluppslaget. /Hangsna (diskussion) 25 januari 2015 kl. 11.13 (CET)

Om vissa uttryck anses anakronistiska, borde det då inte förhålla sig på liknande sätt om äldre tiders konstnärinnor, författarinnor etc? Och vad gör vi med äldre uttryck (förvisso ej lika ofta använda i dag) som tragöd, komiker, dansör, aktör, servitör resp tragedienn, komedienn, dansös, aktris, servitris eller wagnersångerska (som Birgit Nilsson t ex)? Jag kan inte riktigt se varför vi måste bestämma någonting om detta över huvud (och hur ska dessutom användare sedan veta vad som har "bestämts" – och med vilket mandat?). Varför inte låta det vara olika i olika artiklar, om så är, vad spelar det egentligen för roll? Eller är det någon som av politiskt korrekta skäl tar anstöt av endera? Det går åt mycket mer tid – och otrevliga kommande konfrontationer – till att hålla på att principstyra och ändra dessa saker i all framtid än att bara låta det få vara valfritt från fall till fall.--Bemland (diskussion) 25 januari 2015 kl. 23.10 (CET)

Vi har haft den här diskussionen ganska många gånger och jag trodde faktiskt att vi hade konsensus om att just skådespelerska och sångerska var okey eftersom de är så vanliga i dagligt tal och skriven text. Dessutom att, då det rör yrkesbeteckningar ungefär fram t.o.m. sekelskiftet 1900, författarinna och lärarinna, etc. är ok. Ordet "författarinna" förekommer i huvudnamnrymden 129 ggr t.ex. i Christina Elafsdotter, Heliga Birgitta och Catherine Crowe, men tyvärr även i artiklar om nutida kvinnliga författare (vilket bör ändras). Ordet "lärarinna" förekommer 400 ggr i huvudnamnrymden och då i bland annat bok- och filmtitlar. Det finns också uppslagsord som Högre lärarinneseminariet. Vi ska inte bedriva historierevision och ändra personers titlar som de själva kan antas ha använt. Däremot ska vi om moderna företeelser följa modernt språkbruk, där både "lärare" och "sjuksköterska" är könsneutrala – oavsett om man gillar det eller ej. Men sångerska och skådespelerska har ännu ett starkt stöd och används flitigt, varför de bör accepteras. Rex Sueciæ (disk) 26 januari 2015 kl. 00.45 (CET)

För mig är "sjuksköterska" inte könsneutralt utan syftar på en kvinnlig anställd. En manlig anställd är "sjukskötare". --Allexim (diskussion) 26 januari 2015 kl. 00.57 (CET) 

Men det är inte den officiella hållningen. Rex Sueciæ (disk) 26 januari 2015 kl. 01.17 (CET) 

Jag kan hålla med om att sjuksköterska inte är könsneutralt, men det beror nog på att jag är influerad av den militära terminologin där sjukvårdare är den allmänt använda, könsneutrala benämningen (om sedan sjukvårdaren i fråga faktiskt är utbildad sjuksköterska eller inte påverkar inte benämningen). /ℇsquilo 26 januari 2015 kl. 14.46 (CET)

Se även Språkrådet: [3] och [4]. Rex Sueciæ (disk) 26 januari 2015 kl. 01.23 (CET)

Jag instämmer i att sångerska och skådespelerska fortfarande används allmänt och därför bör accepteras även vad gäller nutida personer, men i moderna texter betecknas även exempelvis Anna Maria Lenngren som författare, och inte som författarinna eller poetissa, se till exempel NE, så även vad gäller personer från äldre tid bör onödiga femininformer undvikas, även om de i vissa fall kan accepteras. /Annika (diskussion) 26 januari 2015 kl. 07.36 (CET)

Det egentliga problemet

Problemet här är, som sagt, inte om huruvida vi ska skriva skådespelare eller skådespelerska om qwinnor, för det kommer vi inte den här gången heller att komma överens om. Problemet är istället att det finns användare med en agenda att ändra enligt deras tycke, ibland åt ena och ibland åt andra hållet. Det jag föreslog på MagnusA's användardisk var att skapa ett filter för att logga de redigeringar där sådana ändringar görs. Hindra eller märka redigeringarna behövs kanske inte, men det vore kanske hjälpsamt att hålla koll på dessa användare eftersom de inte håller sig till ett enda användarnamn. -- Innocent bystander (diskussion) 24 januari 2015 kl. 18.34 (CET)

Jag tror som du att vi inte kommer överens den här gången heller. Filter låter bra, men innan vi skapar ett filter måste vi dock veta vad vi vi vill. Avsaknaden om riktlinjer är ett problem så vi bör nog skriva ner det lilla som vi faktiskt kan komma överens om och förslagsvis lägga in det i Wikipedia:Biografiska artiklar. Vad sägs om detta "Titlar ska vara könsneutrala. Använd alltså inte former som konstnärinna, målarina, lärarinna, författarinna etc. Det finns två undantag till detta där koncensus saknas, "skådespelare/skådespelerska" och "sångare/sångerska". I dessa båda fall kan man välja vilken form man vill. I samma artikel bör dock bara en variant förekomma. När du redigerar en artikel undvik att ändra från den ena formen till den andra, förutom då det är nödvändigt för att få enhetligt språk i artikeln." AlphaZeta (diskussion) 24 januari 2015 kl. 19.04 (CET)

@AlphaZeta: Jag ersatte färgsättningen som gjorde texten nästan osynlig till kursiv. Diskriminerande mot oss med defekt färg- och konstrastseende, en inte så liten grupp. --MagnusA 24 januari 2015 kl. 19.46 (CET)

Håller med IB: problemet är att det finns etablerade användare som konsekvent ändrar vissa ord trots att det saknas konsensus för att de ska ändras. /NH 24 januari 2015 kl. 19.35 (CET)

Även icke-etablerade i detta fallet, eller i alla fall oinloggade. /Hangsna (diskussion) 24 januari 2015 kl. 19.44 (CET)

Special:Bidrag/95.195.205.94 är ett färskt exempel. /Hangsna (diskussion) 24 januari 2015 kl. 22.34 (CET)

Ja, med "etablerade användare" menade jag användare som är såpass etablerade att de borde veta bättre. Att nybörjare kan göra sådana ändringar ibland måste vi ha förståelse för. Andemeningen i Wikipedia:Skrivregler#Olika stavningar och skrivsätt är också precis att man inte ska ändra för sakens skull om det inte finns konsensus för ett visst skrivsätt – vilket gemenskapen otaliga gånger visat att det inte gör vad gäller sångerska/sångare och några till. /NH 24 januari 2015 kl. 22.43 (CET)

Innebär det här att vi ska förbjudas att återändra uppenbart anakronistiska former (som "poetissa" tillbaka till "poet", eller "ryttarinna" tillbaka till "ryttare", något som dessutom är förminskande just genom sin anakronism) med? Var går gränsen? Det måste vi nog trots allt komma överens om innan vi talar om filter. Jag kan iofs förstå de som reagerar för ett enda könsneutralt substantiv för "sångare", eftersom en sångares röstläge är så absolut centralt, mycket mer än en skådespelares könsidentitet, men just "skådespelare" har jag svårt att se någon anledning till att "könsanpassa" – jag ändrade det t.o.m. själv tillbaka tidigare, innan reaktionen slog till, och jag till min förvåning insåg att jag t.o.m. kunde bli blockerad om jag fortsatte. / Ternarius_D 25 januari 2015 kl. 21.28 (CET)

Instämmer med Ternarius att vi måste nog trots allt bli överens innan vi talar om filter, annars finns risken att det blir rörigt. --Allexim (diskussion) 26 januari 2015 kl. 00.07 (CET)

Vi behöver inte vara överens om vilken form vi föredrar, det räcker att vi är överens om att man inte skall ändra i onödan. Det är väl det denna diskussion handlar om, när vi väl är överens om att vi inte är överens om när könsneutrala former är att föredra (undantaget uppenbara fall). Hur ställer vi oss till att man tillbakarullar onödiga ändringar? --LPfi (diskussion) 26 januari 2015 kl. 09.10 (CET)

Problemet är, att en formulering som "inte ändra i onödan" lämnar fältet fritt för tolkningar. Jag anser att det är självklart att anakronismer i flytande text (alltså inte i specifika namn på litterära verk o.dyl.) som poetissa, lärarinna, ryttarinna ska ändras till en modern, könsneutral form. Jag är inte säker på att alla håller med. Dessutom har både jag och andra deltagare tidigare i debatten kunnat konstatera att "klockan vrids tillbaka" för varje gång debatten väcks upp; fler och fler könsspecifika former anses plötsligt vara OK. Vi kommer inte ett dugg närmare en lösning om vi inte har några regler alls, utan bara lutar oss mot "luftord" som "i onödan". / Ternarius_D 26 januari 2015 kl. 10.31 (CET)

De flesta är nog överens om att språkrådets rekommendation om att man, förutom i ett fåtal fall, inte ska böja titlar efter kön. Sångerska och skådespelerska är väl de fall där uppdelningen fortfarande görs i allmänt språk för nu levande människor. Sedan finns det fall där man inte kan ändra hur som helst, men där huvudregeln ändå borde vara att inte böja (Selma Lagerlöf utbildades till lärarinna, eftersom det på den tiden fanns en faktisk uppdelning likt den mellan sjuksköterskor och -are; idag verksamma personer är alla "lärare").

Däremot tycker jag att det rent allmänt är en dålig idé med "språkvårdande" insatser som fokuserar på en aspekt och arbetar över hela uppslagsverket. Att med bott leta efter rena fel är en sak, men att göra detsamma med vad som i slutändan är en fråga om stil är värre (att kalla någon för "poetissa" är inte språkligt fel, det är däremot oftast stilmässigt olämpligt och en ändring är nästan alltid en bättring). Jag har sett lite för många exempel där sådana försök har slutat i klumpiga lösningar, eller användare som försökt komma med hemsnickrade språkregler och applicerat dem. I vissa fall kan det bästa vara att undvika den formen (för ett tag sedan var det diskussion om att kalla Anna Söderblom "biskopinna" eller "biskopsfru". Det visade sig lätt att helt undvika endera titeln, men det krävde att man slutade fokusera på ändelsen och skrev om hela meningen).

andejons (diskussion) 26 januari 2015 kl. 11.26 (CET)

Anakronistiskt eller inte anakronistiskt. Jag köper inte det argumentet. Lika lite som Wikipedia ska vara språkdrivande så ska vi vara språkkonserverande. Därför är det viktigt att vi följer utvecklingen och beaktar de rekommendationer som kompetensen på området ger, däribland från Språkrådet. Det finns ingen anledning, inget egenvärde, ingen nytta att i sådana här frågor tycka saker själv i största allmänhet, i synnerhet inte när konsensus inte kan nås av oss (skulle konsensus dessutom bli mot språkutvecklingen så är även det att ta språkpolitisk ställning och driva språket om än i reaktionär mening). Det enda sättet att vara neutrala är att följa med utvecklingen. För mig handlar detta med andra ord om NPOV (i en språklig mening) och därmed lika självklar att följa som i andra sammanhang där vi strävar efter neutralitet. dnm ^{(d | b)} 26 januari 2015 kl. 11.37 (CET)

Jag å andra sidan köper inte argumentet språkdrivande versus språkkonserverande. Att undvika anakronismer är att beskriva personer och deras yrken på ett rättvisande sätt. Att beskriva en lärarinna på 1800-talet som lärare är att ge en skev och recentistisk bild av hennes yrke. /ℇsquilo 26 januari 2015 kl. 14.53 (CET)

Några få av dessa kvinnliga yrkestitlar bör accepteras då det gäller äldre tid, men inte nutid; ett av dessa är lärarinna. Att skriva "Efter studier vid Högre lärarinneseminariet innehade A. anställning som lärare i B-stad" anser jag vara mindre lyckat. Däremot är författarinna, skulptris, tonsättarinna, målarinna, konstnärinna m.fl. överflödiga och kan slopas helt. /Annika (diskussion) 26 januari 2015 kl. 15.09 (CET)

Återigen det vi kommit fram till så här långt, är att det inte finns någon enighet om att ändra varken framåt eller bakåt eller ens varför vi föredrar det ena eller andra.

Så, min fråga återigen, är någon beredd att fixa ett filter för att logga (och inget annat) ändringar av skådespelare/sångare -> skådespelerska/sångerska och vise versa? -- Innocent bystander (diskussion) 26 januari 2015 kl. 15.19 (CET)

Jag tycker exemplet du ger låter rätt i mina öron. För mig är lärarinna samma som Författarinna, skulptris, tonsättarinna, konstnärinna med mera samma sak (inte yrke, men språkmässiga konstruktion). Varför är lärarinna ok men inte konstnärinna? Jag håller dock med dig om att de ord du anser kan slopas är korrekt, men jag anser att även lärarinna ingår i det hela. dnm ^{(d | b)} 26 januari 2015 kl. 15.22 (CET)

Därför att lärarinna på 1800-talet var ett annat yrke och en annan utbildning än lärare. Kan vi återgå till det deltråden gäller? -- Innocent bystander (diskussion) 26 januari 2015 kl. 15.24 (CET)

(red.konfl.) Det dåtida lärarutbildningsväsendet var könssegregerat och de som studerat vid HLS var anställda som lärarinnor; där ligger skillnaden mot de övriga nämnda yrkesbeteckningarna. Jag ser däremot inte någon anledning att använda olika yrkesbeteckningar för män och kvinnor som studerat vid exempelvis Musikaliska akademien. /Annika (diskussion) 26 januari 2015 kl. 15.32 (CET)

Botens redigeringar bör omedelbart rullas tillbaka. Att någon kallas "skådespelare och sångerska" ser helt absurt ut. Det finns som framgår även av denna diskussion ingen konsensus för systematiska ändringar. Tostarpadius (diskussion) 26 januari 2015 kl. 16.01 (CET)

Bra att frågan om skådespelare/skåderspelerska uppmärksammas. Ovan länkades till ett exempel förande Britt Hagman, någon ändrade till barnskådespelerska, någon annan ändrade tillbaka till Britt Hagman barnskådespelare. Om jag nu ändrar till skådespelerska igen. Är konsensus att Britt Hagman är...? --Kentlarserik (diskussion) 27 januari 2015 kl. 10.16 (CET)

Just i fallet med barnskådespelare borde det neutralare skådespelare användas för båda könen. "Barnskådespelerska" blir konstigt. Det är förövrigt också underligt att skriva att någon född 1927 är barnskådespelare. Edaen (diskussion) 27 januari 2015 kl. 10.32 (CET)

@Tostarpadius: Vad boten gjorde var, som Magnus redan påpekat, att byta ut länken skådespelerska, som går till en omdirigering till skådespelare, mot just skådespelare. I alla andra sammanhang är det fullt ok att byta ut en länk som via en opmdirigering går till något annat, till just det omdirigeringen går till, för att slippa överflödiga omdirigeringar. Men just här går alltså inte detta. Varför denna inkonsekvens? För övrigt: Jag tycker inte att "skådespelare och sångerska" ser helt absurt ut, tvärtom, det stör mig inte det minsta. Däremot skulle jag aldrig dröma att detta faktum, alltså enbart att jag tycker så, skulle vara ett bärande argument i frågan. Rent, personligt tyckande tror jag inte för oss närmare en lösning. / Ternarius_D 27 januari 2015 kl. 14.59 (CET)

Fast i andra fall så ändrar man ju inte nödvändigtvis vad som syns i artikeln bara för att man hoppar över omdirigeringen, utan gör det efter mönstret [[namn]] -> [[namn (särskiljning)|namn]]. Det här skulle väl i någon mån motsvara att byta t.ex. "Reval" mot "Tallin", vilket inte är något som bör göras annat än för hand.

andejons (diskussion) 27 januari 2015 kl. 15.42 (CET)

Ja, vad boten gjorde var, om jag förstått det rätt, raka motsatsen till vad som annars brukar ske. Personligen är jag dock motståndare till alla systematiska ändringar av länkar till omdirigeringssidor. Tostarpadius (diskussion) 27 januari 2015 kl. 18.30 (CET)

Att länka till omdirigeringar tycker jag är oproblematiskt. Att automatiskt redigera bort länkar till omdirigeringar är däremot inte oproblematiskt. Det finns ju faktiskt en risk för att det omdirigerade uppslagsordet förr eller senare får en egen artikel. Så är dock inte fallet med skådespelerska, men om jag förstått saken rätt så föll även genusformen bort vid omlänkningen? /ℇsquilo 30 januari 2015 kl. 18.11 (CET)

@Ternarius:, din beskrivning ovan av vad MagnusA:s botkörning utförde är felaktig och MagnusA har heller inte skrivit att han utförde det du beskriver. (D.v.s. att byta ut länken [[skådespelerska]] mot länken [[skådespelare]].) 1 procent av redigeringarna var sådana. De övriga 99 procenten bytte länken [[skådespelare|skådespelerska]] mot länken [[skådespelare]]. Det framgår ju här. Det handlade alltså inte om att undvika någon omdirigering. Svensson1 (diskussion) 30 januari 2015 kl. 22.46 (CET)

slumpartikel -bot???

Har slumpad fram artikel genom -bot. har fått fram flera botskapade artiklar, tex Fläckuggla. Något som är fel? Herr X ^(D) 29 januari 2015 kl. 22.30 (CET)

Den är genomgången och mallen har tagits bort här. Därför dyker den inte upp där. Vi kan inte för alltid sortera bort alla artiklar som en bot skapat, vi sorterar bara bort de som inte är genomgångna utan fortfarande markerade som "enbart robotskapad". /Hangsna (diskussion) 29 januari 2015 kl. 22.37 (CET)

För du har väl inte fått upp någon med {{Robotskapad}} högst upp? DÅ är det något annat som är fel. /Hangsna (diskussion) 29 januari 2015 kl. 22.38 (CET)

Nopp, då är det som det ska. Herr X ^(D) 30 januari 2015 kl. 10.56 (CET)

Men det vore väl bättre att sortera bort alla artiklar som är skapade av Lsjbot? Annars förlorar ju icke-botartikelslumpgeneratorn sin funktion när alla artiklar är kontrollerade och därmed har fått mallen {{Robotskapad}} avlägsnade från sig. Definiendum (?) 30 januari 2015 kl. 15.26 (CET)

Den dagen den sorgen. Om de 100 mest aktiva wikipedianerna var och en fixar tio botskapade artiklar om dagen, kommer vi att vara klara med Lsjbots produktion om 3 1/2 år. Om inte tar det längre tid. Vi kommer alltså att få leva med den där botmallen ett bra tag framöver, men det innebär ju inte att artiklarna saknar värde fram till den manuella kollen. :-)--Paracel63 (diskussion) 31 januari 2015 kl. 02.38 (CET)

Vad blir det härnäst? Sortera bort alla artiklar skapade av blockerade användare, alla artiklar skapade av användare som inte talar svenska, alla artiklar som saknar interwiki, alla artiklar som är skapade av användare med dåligt ölsinne?

Hur bestämmer vi vilka artiklar som är skapade av Lsjbot? Att den första användaren i historiken är Lsjbot, betyder inte självklart att den användaren är den som skapat den. Boten kan tex ha skapat en omdirigering, som senare gjordes om till artikel. Och om Lsjbot skapat de första 2000 bytesen, och den senare utökats med 10000 bytes, är den då fortfarande botskapad? -- Innocent bystander (diskussion) 30 januari 2015 kl. 16.07 (CET)

Fågelartiklarna är mycket bra, och har utvecklats i ett samspel mellan Lsjbot och flera användare. De skall inte särbehandlas från övriga artiklar. Det är iten arvsanlag som avgör om artiklar är presentabla utan faktiska innehållet. Har fö kört funktionen lite, och var 10 är en fransk kommun skapad av naskobot...Yger (diskussion) 30 januari 2015 kl. 16.15 (CET)

Det verkar rimligt. Nasko.bot har enligt statistiken ([5]) 57 204 artiklar på sitt samvete. När Lsjbots 1,3 miljoner räknats bort återstår drygt 600 000, och tio procent av det är cirka 60 000. Fast med tanke på att Nasko.bots sjöproduktion väl har botmallning (och därför räknas bort från "–bot-klicken"), borde det inte riktigt bli så mycket som var 10:e…--Paracel63 (diskussion) 31 januari 2015 kl. 02.43 (CET)

Är det möjligt att få fram statistik över hur mycket det trycks på de två olika slumpknapparna? /Bro 31 januari 2015 kl. 10.32 (CET)

Den första ska du ha statistik för här, men jag vet inte om jag tror på den. Vad gäller (-bot) så är det ju inte en internlänk, så den får du ta med den som utvecklat funktionen. @Ainali:, vem var det? -- Innocent bystander (diskussion) 31 januari 2015 kl. 10.45 (CET)

Det var Prolineserver som utvecklade funktionen. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 31 januari 2015 kl. 10.47 (CET)

Uppmaning till Wikimedia Sverige!

Jag undrar om inte Wikimedia Sverige kan starta en dialog med "våra" statliga företag eller med Regeringskansliet, som agerar moderbolag till dessa, om att få använda företagens logotyper i artiklarna som berör det enskilda företaget. Det är verkligen trist att inte se någon logotyp (och bilder...) i de flesta berörda artiklarna och finns det så brukar det vara egna tagna bilder på logotypen om det finns på en flagga, huvudkontoret, sak, fordon som tillhör det enskilda företaget. Det är väl bara Teracom som har "en riktig logotyp" av alla statliga företag som finns på sv.Wiki. Jag tycker det vore bättre om Wikimedia Sverige skulle höra av sig med en förfrågan till dem om att få tillstånd och att de skickar ut högupplösta logotyper till Wikimedia Sverige och som kan ladda upp det till Commons om företagen själva inte kan göra det. Jag tror inte att de är direkt negativa inställda till detta om det framförs på ett seriöst sätt. DIEXEL (diskussion) 19 januari 2015 kl. 14.22 (CET)

Det förutsätter att de släpper dem upphovsrättsligt. Något "enbart för Wikipedia" finns inte. Loggor som inte når upp till verkshöjd kan vi använda som Teracom. Edaen (diskussion) 19 januari 2015 kl. 14.25 (CET)

Med lokal uppladdning skulle det gå att lösa, men nu har vi inte lokal uppladdning, och motståndet mot det verkar vara massivt. /ℇsquilo 20 januari 2015 kl. 08.47 (CET)

Man kan tycka att folk borde ha mer förståelse om självaste Wikimedia Sverige styr detta. Nu är jag ingen expert på copyright men jag kan tycka att eftersom de är statliga företag som ägs av staten och indirekt oss skattebetalare, så skulle man kunna klassa logotyperna att det är till "allas egendom" när det är just statliga. Kör man lokal uppladdning och man har tillstånd från regeringskansliet/den enskilda företaget så borde det kunna fixas och vara ok. Att sv.Wiki skulle ha samtliga statliga företags logotyper i sina artiklar är inte ett tecken på att sv.Wiki har börjat tappa sitt oberoende, som vissa verkar tyckas tro på den här webbplatsen. DIEXEL (diskussion) 20 januari 2015 kl. 12.23 (CET)

Wikimedia Sverige styr inte över vare sig Wikipedia eller bildbanken Commons. --MagnusA 20 januari 2015 kl. 12.31 (CET)

DIEXEL Wikimedia Sverige hjälper gärna gemenskapen när den vill ha hjälp men som påpekats ovan så finns inga möjligheter att göra specialuppladdningar. Gemenskapen på svenskspråkiga Wikipedia har valt att inte ha lokal uppladdning, och gemenskapen på Commons har valt att bara tillåta fria licenser. Det är inget WMSE vill eller kan ändra på.

I WMSE:s verksamhetsplan ingår projekt för att påverka myndigheter, offentliga institutioner och organisationer så att de börjar använda fria licenser. Detta är ett privat svar, och inte från WMSE--ArildV (diskussion) 20 januari 2015 kl. 12.49 (CET)

Ja, det känns bättre att övertyga myndigheter att börja använda fria licenser för statligt (och skattefinansierat) producerade bilder (m.m.) än att börja med undantag som gör det hela mer förvirrande. Det är bra om myndigheter/offentliga instanser och dylikt börjar förstå nyttan med och behovet av fria licenser. //Vätte (diskussion) 20 januari 2015 kl. 14.33 (CET)

Man kan ju tycka det... Här är ju USA lite av ett föredömme. "Copyright protection under this title is not available for any work of the United States Government, but the United States Government is not precluded from receiving and holding copyrights transferred to it by assignment, bequest, or otherwise." Ghostrider ♠ 20 januari 2015 kl. 14.52 (CET)

De statliga bolagen bör vårda sina varumärken. Jag är inte säker på att fria licenser är en lösning som är förenlig med sådan varumärkesvård. -- Innocent bystander (diskussion) 20 januari 2015 kl. 15.05 (CET)

Inte enligt den förra regeringen:

Regeringens bedömning: Namn på statliga myndigheter bör avspegla att de är statliga myndigheter och vilken huvudsaklig verksamhet de bedriver.
Myndigheter som avser att skaffa en symbol, eller förändra en befintlig, bör göra det i samråd med Riksarkivet.[6]

Vilket innebär att myndigheter bör ha heraldiska vapen istället för loggor. Heraldiska vapen kan vi använda. Edaen (diskussion) 20 januari 2015 kl. 15.14 (CET)

@Edaen: Jag talade om statliga bolag, inte verk. -- Innocent bystander (diskussion) 20 januari 2015 kl. 15.17 (CET)

Det finns flera statliga myndigheter som använder loggor. Man kan ju börja någonstans. Bolag är en svårare nöt. Edaen (diskussion) 20 januari 2015 kl. 15.20 (CET)

En logga är ett konstverk. Företagsloggor finns ofta uppsatta på skyltar utanför företagets huvudkontor. Kan man inte använda sig av c:Template:FoP-Sweden genom att helt enkelt ta ett fotografi av skylten utanför huvudkontoret? --Stefan2 (diskussion) 20 januari 2015 kl. 15.29 (CET)

Men borde inte alla rättigheter tillhöra företaget när det är deras logotype och de har givit i uppdrag till en person/ett annat företag att ta fram logotypen? Då borde det väl funka med bara att fråga det enskilda företaget om tillåtelse? DIEXEL (diskussion) 23 januari 2015 kl. 09.06 (CET)

(Redigeringskonflikt) Ovan diskuteras dock statliga företag. Saker som skapats av amerikanska statliga företag är upphovsrättsskyddade även i USA. Se t.ex. w:Template:PD-USGov-pre1978stamp och w:Template:Non-free USGov-USPS stamp, som visar vad som händer när ett före detta statligt verk bolagiseras. USA är även besvärligt av den anledningen att ditt citat endast gäller verk skapade av staten men inte verk skapade av delstater, kommuner eller liknande. --Stefan2 (diskussion) 20 januari 2015 kl. 15.12 (CET)

Jag har pratat med politiker och ministrar om fria(re) bilder. Men de flesta förstår inte riktigt. T.ex. svarade en minister att "bilderna på regeringen.se är fria". Mja, fria för press att användas under regeringstiden. Det är alltså svårt att få ansvariga politiker att förstå begränsningarna. Å andra sidan är det svårt att förstå wikipedias stela ståndpunkt, att bilderna skall kunna användas kommersiellt av vem som helst. Politikerna vill inte att deras ansikten skall användas för reklam typ "Statsministern köper Jannes kattmat". Det har jag viss förståelse för.

Det enklaste vore om WP kunde ändra till "fria för informations-användning" för då blir det enklare att få ett Ja. Statliga bolag är oftast bildade för att minska insynen (jämfört med en myndighet), och då vill man vakta användningen av t.ex. logotyper, för att "hindra dålig reklam". Att jag personligen kanske tycker att skattefinansieringen borde ge befolkningen möjlighet att använda logotyper/bilder som de offentliga skapat, är lika avgörande som vad jag tycker om vädret. Men för den som vill påverka, så föreslår jag att denne tar tag i en ansvarig politiker, och försöker påverka. Berätta gärna när ni tröttnat! --Janwikifoto (diskussion) 21 januari 2015 kl. 18.55 (CET)

Om du hamnar i den typen av diskussion igen så kan du berätta om namn- och bildlagen. Man får inte använda varken "fria" eller andra bilder av en person i reklamsammanhang utan medgivande av honom/henne själv. I Sverige, åtminstone. /NH 21 januari 2015 kl. 19.14 (CET)

Att berätta hur andra gjort med t.ex. Open Government Licence kanske skulle kunna vara till hjälp? //Vätte (diskussion) 30 januari 2015 kl. 16.03 (CET)

NH - namn o Bildlagen: Vad jag menade med min kommentar var att 100% av de jag pratat med inte känner till den lagen, eller inte förstår, eller inte vill förstå. Vad du eller jag förstår, är inte intressant. Vad jag menade är att det är ytterst svårt att kommunicera. Därför skulle det vara enklare med ändrade villkor på wikipedia! De flesta politiker förstår inte varför bilderna ska vara kommersiellt användbara, så är det bara. Och själv förstår jag inte heller det viktiga med kommersiellt användbara, så jag har svårt att försvara det. --Janwikifoto (diskussion) 31 januari 2015 kl. 23.36 (CET)

Information saknas: När brinner olika material?

Jag letade för jobbets räkning (brandskydd av arkeologiska föremål) efter uppgifter om vid vilka temperaturer olika material fattar eld, men till min fasa så kan jag inte hitta sådan information här på svwp. Smältpunkter för metaller och andra grundämnen går ju lätt att hitta, men uppgifter om vid vilken temperatur exempelvis trä, ben och horn fattar eld kan jag inte hitta. Finns denna information på svwp, men är svår att hitta, så behöver detta åtgärdas. Finns inte ens informationen, så vore det ett bra projekt att föra in sådana fakta. En lista över olika material och hur de påverkas av temperatur vore önskvärt. / Achird (diskussion) 29 januari 2015 kl. 09.30 (CET)

Det vore utan vidare intressant information. En mer omfattande lista kunde utgöra en egen listartikel. Jag vet inte var man skulle hitta själva datat. --LPfi (diskussion) 29 januari 2015 kl. 11.21 (CET)

Det finns ju en artikel självantändning, och i t ex den engelska artikeln finns fler uppgifter, med källor. Om det var detta du var ute efter, men inte hittade, så kanske de sökord som du provade skulle skapas som omdirigeringssidor till artikeln. /NH 29 januari 2015 kl. 11.31 (CET)

Att det inte finns antändningstemperaturer eller väldigt vaga sådana för trä, ben och horn är troligen att de varierar väldigt. Boverket rekommenderar inga temperaturer över 85 grader i anslutning till brännbara byggdelar (hos brandutredarna hittar jag ett exempel på att ett varmvattenrör med så låg yttertemperatur som 77 grader celsius skall ha orsakat brand) det borde ju rimligen också gälla arkeologiska material av trä, horn eller ben. Å andra sidan bör det ju av andra skäl vara lämpligt att inte ens komma i närheten av de temperaturerna eftersom de arkeologiska föremålen lär förstöras av det även utan att de antänds.--FBQ (diskussion) 29 januari 2015 kl. 14.57 (CET)

Den engelska artikeln jag menade var en:autoignition temperature (interwikilänken från vår artikel går inte dit). /NH 29 januari 2015 kl. 16.46 (CET)

På svenska har vi utom Självantändning också Flampunkt, som ofta är intressantare. --LPfi (diskussion) 1 februari 2015 kl. 20.07 (CET)

Stort grattis och tack till våra fågelentusiaster!

Svwp har omkring 10300 artiklar om fåglar. De har tagits fram av entusiastiska och duktiga bidragsgivare som i december 2010 var klara med de drygt 500 som förekommer i Sverige. Även om det fanns många fler skapade manuell, så var det Lsjbot som i början av 2012 fick till att hela sortimentet blev komplett. Och dessa botskapade cirka 9000 artiklar har sedan manuellt gåtts igenom av @Xauxa:, @AHA: mfl och just nu är @Silltruten: igång med att uppdatera namnen enligt senaste svensk standard. Det innebär att vi nu med stolthet kan konstatera att vi har ett komplett sortiment med goda (och manuellt genomgångna) artiklar om alla existerande fågelasrter. Jag har själv nu tagit bort med bot stubmarkeringarna som låg kvar då ju dessa artiklar bara är bra, starka källor, taxobok, uppgift om utbredning etc. En milstolpe för det dedikerat arbete av en grupp bland oss.Yger (diskussion) 30 januari 2015 kl. 18.16 (CET)

Hurra! Marfuas (diskussion) 30 januari 2015 kl. 23.47 (CET)

 Gillar--Paracel63 (diskussion) 31 januari 2015 kl. 02.46 (CET)

Fantastiskt Herr X ^(D) 31 januari 2015 kl. 09.05 (CET)

Tack för de fina orden! Dock är det fortsatt mycket jobb med kvar - flera arter/taxon med omdiskuterad status måste göras för hand, föråldrad taxonomi måste uppdaters etc. Men jag är väldigt glad att vi har kommit så här långt och att @Silltruten: har tillkommit i gruppen av intresserade som tar sig an dessa artiklar. --AHA (diskussion) 31 januari 2015 kl. 17.29 (CET)

Även det utmärkta kan bli bättre, men det är fantastiskt härligt att SvWp nått dessa höjder vad gäller Aves! Deryni (diskussion) 31 januari 2015 kl. 21.01 (CET)

 Gillar --Allexim (diskussion) 1 februari 2015 kl. 00.12 (CET)

Utvalda bilder 5

Under nästa veckas tävling fokuserar vi åter på utvalda bilder som ligger på Wikimedia Commons som saknar en motsvarande artikel på svenskspråkiga Wikipedia. Här är tre exempel. Jag hoppas på många deltagare. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 1 februari 2015 kl. 11.37 (CET)

• 
  förslag: Guimet museum
• 
  förslag: Crissy Field
• 
  förslag: Firehole River

Bästa bidragen under december

Köp inte ryska varor! (t.v.) valdes till bästa nya december, medan brunråtta (t.h.) utsågs till månadens bästa utökning.

Köp inte ryska varor! utsågs till december månads bästa nya artikel. Brunråtta valdes samtidigt till den bästa artikelutökningen. Av januari månads 394 nya och 129 utökade artiklar i projektet har 40 nya och 20 utökade nu blivit nominerade. Välkomna att rösta eller att lista februariartiklar. Vänliga wikihälsningar! --Paracel63 (diskussion) 1 februari 2015 kl. 15.40 (CET)

Allsvenskan-expert søkes

Hei,

har lagt ut spørsmål angående to fotballspillere på Diskussion:Erik Karlsson (fotbollsspelare) og Diskussion:Stig Nilsson. Mvh Grrahnbahr (diskussion) 1 februari 2015 kl. 19.47 (CET)

Folkmord under 1990-talet på Balkan?

Efter dagens beslut från Haag [7] vore det rimligt att ta bort det som jag misstänker står här o var. Jag har bara hittat i artikeln folkmord men misstänker det finns i andra artiklar också. Har sökt i Kroatien och Serbien, men inte mer. Herr X ^(D) 3 februari 2015 kl. 19.35 (CET)

Jag tror det finns ett uttalande från Haag att Srebrenicamassakern hade karaktären av ett folkmord. --Vannucci (diskussion) 3 februari 2015 kl. 19.46 (CET)

Underligt, är det särskilt från resten av händelserna då? tål att undersökas närmare Herr X ^(D) 3 februari 2015 kl. 19.57 (CET)

Så långt jag förstod av nyhetssändningarna handlade domen endast om händelserna i kriget mellan Serbien och Kroatien, och alltså inte om händelserna i t.ex Bosnien eller anorstädes. Taxelson (diskussion) 3 februari 2015 kl. 20.15 (CET)

Så har jag också förstått det, att detta handlade om kriget mellan Serbien och Kroatien. Rotsee (diskussion) 4 februari 2015 kl. 10.44 (CET)

Jag uppfattar det nog som att det handlar om hela kriget - enskilda massakrer är inte samma som folkmord - jag plockar ur artikeln om folkmord med exempel ur historien: "Till att börja med har vi uppsåtet. Mongolerna med flera försökte som sagt aldrig att utrota hela befolkningsgrupper just för att hela gruppen som sådan ansågs sakna existensberättigande. Korsfararna utrotade aldrig hela muslimska folkgrupper och något påbud från påven att alla muslimer skulle mördas kom aldrig. Däremot dödade korsfararna oerhört många muslimer och även andra människor med icke-kristen tro (eller fel kristen tro) i otaliga massakrer." och Ideologin. Den enligt dessa forskare viktigaste skillnaden. Nazister, ungturkar, Sovjetsocialister och de flesta andra massmördarna på 1900-talet byggde upp sina brott runt olika ideologier som enligt dem rättfärdigade brotten. De var "nödvändiga" för att nå slutmålet - någon sorts av utopiskt samhälle. Utan dessa visioner om "idealsamhället" hade massmorden troligen inte skett anser man. Denna typ av välutvecklade ideologier saknade romare, korsfarare, mongoler etc.. Sedan är ju "karaktären av ett folkmord" inte samma sak som folkmord, men det går ju att fundera på om man skall ändra skrivningen. --FBQ (diskussion) 4 februari 2015 kl. 10.57 (CET)

Enligt denna artikel från Sveriges Radio så var det som Taxelson och Rotsee skriver händelserna i kriget mellan Serbien och Kroatien som inte klass som folkmord, "däremot har domstolen tidigare förklarat att massakern i Srebrenica utgjorde folkmord, då mördades uppemot 8 000 bosniaker av bosnienserbiska trupper.". /Ariam (diskussion) 4 februari 2015 kl. 13.56 (CET)

Hej! Domen berör enkom vad som hände i Kroatien under det kroatiska självständighetskriget 1991-1995. Domen är ett utslag på den stämning för folkmord som Kroatien 1999 reste mot Serbien. 2010 inkom Serbien med en motstämning av Kroatien för påstått folkmord på serber i Kroatien. Den 3 februari 2015 föll domen. ICJ anser att ingen av de stridande parterna har begått folkmord men medger samtidigt att etnisk rensning och ohyggligheter skett. Flera enskilda händelser, såsom Vukovarmassakern, beskrivs delvis som mens rea ett folkmord. Både Kroatiens stämning och Serbiens motstämning förkastas i sin helhet då folkmord (alltså uppsåtet att medvetet och systematisk helt förstöra eller utrota ett annat folkslag) inte kan styrkas. På samma sätt har Bosniens stämning mot Serbien tidigare avfärdats med den skillnaden att det enstaka krigsbrottet Srebrenicamassakern kom att klassificeras som ett folkmord. Jag tror inte att begreppet "folkmord" sedan tidigare är speciellt utbrett i artiklar som berör det kroatiska självständighetskriget och att denna dom nu kräver en upprensningsaktion. Tromber ★ (diskussion) 4 februari 2015 kl. 21.33 (CET)

Månadens uppdrag

Under januari månad utfördes inte mindre än 94 uppdrag (en kraftig ökning jämfört med provmånadens 14). 18 olika användare hade lagt in uppdrag, och 14 var antalet användare som utförde uppdrag. @Deryni utförde på egen hand mer än hälften av alla uppdrag. Det finns i skrivande stund 19 uppdrag kvar som väntar på att bli utförda när februari månad nu drar igång, så det är bara att hugga in för den som vill! //Vätte (diskussion) 1 februari 2015 kl. 01.38 (CET)

Tack för rapporten! Jag har har redan snott åt mig uppdraget att fixa en artikel om en fascinerande bro. :-)--Paracel63 (diskussion) 1 februari 2015 kl. 15.26 (CET)

Nu har projektet spritt sig bland våra skribenter. Det finns därför för närvarande 36 uppdrag att välja bland. Det allt större antalet uppdrag underlättar naturligtvis för den som har lust att åta sig uppdrag. Välkommen att välja och vraka! Deryni (diskussion) 6 februari 2015 kl. 11.30 (CET)

Kvalitetsmätningen – februari

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
115 artiklar
kvar att faktakollas

Förra månadens kvalitetsprojekt (neutralitet) blev en framgång då antalet artiklar som inte anses vara neutrala gick nedåt med 11 stycken. Antalet artiklar med relevanskontroll, språkvård och substubbar gick också ned. Antalet artiklar som behöver städas förblev oförändrat sedan förra månaden, medan antalet artiklar i de andra kategorierna gick upp. Denna månad satsar vi på att faktakolla artiklar. Definiendum (?) 1 februari 2015 kl. 13.47 (CET)

Tack för den sammanställningen. Hur skall vi komma åt källproblemet? Trots att det under månaden körts veckans tävling med tema källor, så ökar antalet artiklar uppmärkta med källmallar.--Historiker (diskussion) 1 februari 2015 kl. 17.11 (CET)

Att komma åt källproblemet går nog inte. Källmallar tillkommer i den takt de läggs in och försvinner i den takt de åtgärdas och tas bort. Och det är mycket enklare att lägga till än ta bort. Men det gör inte så mycket! För det finns enligt mig ingen koppling mellan att en uppgift saknar källa och att den är felaktig. Det känns möjligen mer trovärdigt att uppgifter har källa, men felaktiga uppgifter rensas ut genom att uppmärksamma läsare reagerar på och rättar felaktigheter. Inte genom att någon lägger in en källhänvisning. // jorchr 1 februari 2015 kl. 18.00 (CET)

Historiker Vilket källproblem menar du? Att vi har snart 25 000 artiklar som är märkta som att de helt eller delvis saknar källor? Problemet är väl att vi har mångdubbelt fler som helt saknar källor utan de ens har en åtgärdsmall. Med vänsterspaltens "(–bot)"-verktyg kan man få en ganska god överblick över hur illa det är ställt på den fronten.

I mitt dagliga arbete lägger jag till källor i ungefär hälften av fallen och källbehovsmallar den andra hälften. Om fler gör som jag, borde det innebära att vi får en långsam med stadig ökning av de källbehovsmallade artiklarna (eftersom endast ett fåtal av artiklarna som jag stöter på har källbehovsmall) – samtidigt som vi långsamt minskar på mörkertalet. Vid en tidigare skattning (baserad på en bot-gjord letning efter mallar i 10 000 artiklar) tror jag att vi kom fram till att cirka 200 000 artiklar var utan källor. Min gissning är att den totala mängden artiklar utan källor på någorlunda sikt kommer att minska till under 150 000, samtidigt som mängden källbehovsmallade artiklar ökar till uppemot 50 000. Idealet är kanske att de här två siffrorna kommer att mötas en bra bit under 100 000. Men då får vi ligga i med källbeläggandet, med många trevliga källbeläggningstävlingar () eftersom vi har så många 00-talsartiklar som producerades helt utan källkrav. Som en jämförelse har enwp just nu 221 000 mallade artiklar ([8]) som helt eller delvis saknar källor, och även där har de ett mörkertal.

Sedan är det ju olika mallar och olika problem vi pratar om. De snart 25 000 källbehovsmallade artiklarna verkar enligt kategorilistorna fördela sig på 40 % saknar helt, 20 % behöver fler och 40 % saknar vissa källor. För egen del är det den generella mallningen jag sysslar med. De enstaka källbehoven kan ofta vara svårare att lösa (som Jorchr nämner ovan), medan första källan i en artikel i regel går snabbare att fixa. Det är bland annat därför min medverkan i den här veckans tävling ser ut som den gör. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 1 februari 2015 kl. 22.38 (CET)

@Paracel63: Källproblemet är att det saknas källor. Sedan blir det ju extra nedslående när antalet mallade artiklar ökar, trots att vi har tävlingar, som syftar till att minska dem. Jag förstår dock varför. Det är bara att arbeta vidare. --Historiker (diskussion) 1 februari 2015 kl. 22.46 (CET)

Ja, källbristen är problemet. Det tråkiga är vi saknar så många källor. Om vi för ett ögonblick lägger Lsjbots artiklar åt sidan, har vi ändå över 600 000 människoskapade artiklar som är mer eller mindre bra. Jag hoppas att vi inte släpper igenom så många nya källösa artiklar numera, men vi har många års försyndelser att arbeta ikapp. Det trevliga är att det är så roligt att lägga in källor (särskilt under källbeläggningstävlingar). Medan jag skriver det här har vi bytt vecka, så nu är det dags att skriva artiklar – med källor – till våra fina bilder. :-)--Paracel63 (diskussion) 2 februari 2015 kl. 00.05 (CET)

Apropå källbristen. Går det att göra någon körning som kollar hur många artiklar som saknar <ref>-taggar, hur många som saknar rubriken Källor/Referenser/Noter etc, hur många som saknar både externa länkar och ISBN-nummer? /ℇsquilo 3 februari 2015 kl. 09.43 (CET)

”För det finns enligt mig ingen koppling mellan att en uppgift saknar källa och att den är felaktig.“ - det är förstås sant i sig, men.. jag, och flera andra med mig, tror jag, lägger nästan bara in "källa behövs" när artikelns innehåll, eller i alla fall enstaka uppgifter (den lilla mallen) verkar suspekta eller skulle behöva kontrolleras mot källa. Ofta kan man istället använda {{ifrågasatt faktauppgift}}, vilket väl är ett tips också, men jag tror inte det alltid blir så, kanske känns den lite för kraftig att ta till när man bara har en misstanke, till exempel. Jag tror i så fall att det är bra om vi alla fall är medvetna att det ofta kan vara det som mallen/mallarna kommunicerar. Om artikelinnehållet verkar bra och inte innehåller fuffens tycker jag att det ofta är ganska överflödigt att lägga in källmallar (utom om det finns starka skäl för en markering, en artikel som ger ett väldigt trovärdigt och/eller färdigt intryck t ex, där det antingen är större risk att den vilseleder på ett försåtligt sätt, alternativt är vad som saknas i en i övrigt bra artikel), att påståenden ska styrkas med källor vet vi redan (och vi har väl tusen och åter tusen artiklar och påståenden som saknar både källa och markering med mall..).

För att sammanställa info om total källbrist låter Esquilos förslag ovan för den delen som en bra idé. flinga 3 februari 2015 kl. 16.30 (CET)

Flinga, hur vet man att en artikel inte innehåller fuffens? Att en sak inte verkar suspekt behöver inte betyda att den är sann. Jag tror att vi kanske tänker olika där, men i min värld är en artikel helt utan källor en suspekt artikel. Om man inte bryr sig om att styrka en enda uppgift i artikeln, känns den för mig smått tveksam. Nu är det här problemet i praktiken (klicka på "(–bot)"-länken 30 gånger och jämför) nog större i de korta artiklarna, med minst antal skribenter. Men det gör inte problemet mindre.

Esquilo, den siffran på "200 000" artiklar utan källor ovan var baserad på någons botkörning efter just detta i tiotusen slumpvis utvalda artiklar. Jag tror att länken finns någonstans i Bybrunnen-arkivet, möjligen från förra våren. Jag tycker själv att "(–bot)"-länken är ett stort steg framåt, för med den kan man ganska snabbt få en ungefärlig överblick över balansen mellan de olika sorters människoskapade artiklarna. Fast en botkörning (t.ex. baserat på dina föreslagna kategorier och kanske med ett slumpmässigt urval på 10 000 artiklar) med tydligt presenterat resultat skulle jag inte ha något emot.--Paracel63 (diskussion) 6 februari 2015 kl. 00.28 (CET)

Jag ser två acceptabla orsaker till att källor saknas i en artikel. Den ena är att artikeln skapades innan vi krävde källhänvisningar. Då är det fullt möjligt att artikeln är skriven med goda källor utan att de angetts (ibland finns källorna under Litteratur eller Externa länkar istället). Den andra är att det är frågan om en stubb som bara innehåller en allmän presentation av ämnet. En sådan artikel kan någon insatt i ämnet lätt skriva (och kontrollera) utan att ha tillgång till källor, och jag tycker att det ibland är bättre att skapa en sådan stubb än att rödlänka eller komma med samma förklaringar i artikeln där begreppet används. I båda fallen kan en läsare som känner ämnet (och ev. klarar att granska historik etc.) konstatera att artikeln verkar sakkunnigt skriven.

Om det finns märkliga uppgifter i en artikeln kan man kontrollera källan – men om ingen källhänvisning finns kan man lägga in en {{källa behövs}} istället. Om man gick på bluffen kontrollerar man knappast källan även om den är angiven, och jag tror vi har gott om bristfälliga och feltolkade källor också.

--LPfi (diskussion) 7 februari 2015 kl. 13.56 (CET)

värdeladdade ord-panik på svenskspråkiga Wikipedia

Det verkar som om en hel del användare på svenskspråkiga Wikipedia dras mot ogrundade redigeringar mot allt som låter värdeladdande. Ska exempelvis stycken som "från kullen har man fin utsikt över staden" tas bort? Här påstås det vara ett "värdeomdöme" när det faktiskt handlar om att porträttet är precis vad det står, att det är ett fantasifullt porträtt. Det på grund av att det saknas autentiska porträtt av Skanderbeg, man vet egentligen inte till fullo hur han såg ut, och konstnärer får ofta använda sin fantasi vid porträttavbildningar av honom. Frågan lyder: finns det en värdeladdade ord-panik på svenskspråkiga Wikipedia? --Vannucci (diskussion) 3 februari 2015 kl. 17.16 (CET)

Det bör framgå vem som tycker. Annars blir det lätt nog klassat som "fluff" och raderas. Obelix (diskussion) 3 februari 2015 kl. 17.18 (CET)

Kan du vidga ut din kommentar lite mer så att man förstår vad du menar? Vad då "framgå vem som tycker." --Vannucci (diskussion) 3 februari 2015 kl. 17.21 (CET)

(Redigeringskonflikt) "Fin" utsikt över staden är ett värdeomdöme och bör tas bort. Däremot är historiemåleri från 1800-talet "fantasifullt", men ordvalet kan diskuteras. Det misstolkas nog lätt. Tostarpadius (diskussion) 3 februari 2015 kl. 17.23 (CET)

I sämsta fall blir texten livlös om det nu är så att man från kullen faktiskt har en fin utsikt över staden, varför det är bra att ha med det. Det är således ingen överdrift att säga "från kullen har man en fin utsikt över staden". Men det finns glasklara begränsningar i exempel som att "Markos Botzaris dog en hjältedöd". --Vannucci (diskussion) 3 februari 2015 kl. 17.36 (CET)

Det den ene tycker är fint kan en annan tycka är fult eller fasansfullt. Det är ju det som är definitionen av "värde"ord. Min lokala "fina" och rofyllda skogsparti har jag på ett öppet möte hört omtalas som fult och skräcklinjagande skogsparti. Men du menar kanske "vid" utsikt?Yger (diskussion) 3 februari 2015 kl. 17.41 (CET)

(Redigeringskonflikt) I vissa fall är det givetvis en definitionsfråga. Om man med "fin" endast menar att man ser hela eller stora delar av staden är det ju inget värdeomdöme. Tostarpadius (diskussion) 3 februari 2015 kl. 17.43 (CET)

Yger: Då hamnar vi i biografiartiklar om poeter där det kan stå att "NN skrev utsökt poesi på svenska". Vad gäller "fin utsikt över staden" kan delas av många snarare än få och de få kan objektivt sett ha fel då "fin utsikt" bygger på kriterier. --Vannucci (diskussion) 3 februari 2015 kl. 17.49 (CET)

Vilka kriterier? Smak kan ofta delas av personer från samma land/social bakgrund, men smaken skiljer mycket mellan olika kulturer, även estetik.Yger (diskussion) 3 februari 2015 kl. 17.53 (CET)

Yger: Nja, nu kan man inte skriva "vissa tycker" att man från kullen har "fin utsikt över staden". Tycker det är bättre att förlita sig på textförfattaren, speciellt om dennes text speglar verkligheten. Det blir rätt onödigt för att försöka hitta de personer som tycker annorlunda, en helt onödig diskussion egentligen. Jag tyckte Tostarpadius sammanfattade det ganska bra. Sedan gav jag exemplet om "utsökt poesi", värdeladdat ord kanske, dock på gundval av NN:s poesi har litterärt värde och kan beskrivas som "utsökta poesi". Wikipedia får inte undertrycka för mycket. --Vannucci (diskussion) 3 februari 2015 kl. 18.06 (CET)

Självklart skall man inte skriva "vissa tycker", och därför skall ett sådant uttrycks inte stå med, det här är en encyklopedi, inte en tyckarbank. Utsökt poesi gillar jag inte heller, men ett sådant ordval skulle jag nog inte ta bort men skulle vilja ha en fullgod källa till att det ordet är relevant, på samma sätt som jag skulle kräva det om det stod romantiskt poesi.Yger (diskussion) 3 februari 2015 kl. 18.13 (CET)

Jag tror det finns få som på allvar menar att alla värdeomdömen ska tas bort. Jag tror inte så många skulle tycka det var rimligt att plocka bort att A13 "utgör en viktig länk för internationell trafik" eller att Washington Post "är en av de största amerikanska nyhetstidningarna". I fallet som Vanucci tar upp verkar den som tog bort "värdeomdömet" nog missförstått vad som egentligen avsågs, vilket kanske i sig tyder på att ordvalet inte är helt lyckat. Sen tycker jag inte det är meningsfullt att ta en principdiskussion grundad på en redigering som gjordes i november 2011. /NH 3 februari 2015 kl. 18.04 (CET)

Den som skrev ’fantasifullt’ under Skanderbergs bild avsåg troligen inte ett omdöme om dennes ansiktsdrag (hen hade nog inte en susning om hur denne såg ut) utan snarare hans huvudbonad som ju för oss moderna människor ser fantasifull ut. Man kan också tyda ’fantasifullt’ såsom ’påhittat’ och jag tror inte det är en särdeles påhittad bild eftersomSkanderbeg i verkligheten bar en sådan hjälm som är avbildad.[9] Så var försiktig med värdeomdömena!Wvs (diskussion) 3 februari 2015 kl. 18.13 (CET)

Nja, det har inte så mycket att göra med hans huvudbonad. Det finns massiv med porträtt av honom utan hjälm. Med fantasifullt avsågs att porträttavbildningen har hämtats till viss del från fantasin. Som jag sa innan, man vet egentligen inte hur Skanderbeg såg ut. Det finns skildringar i skrifter och kanske ett enda porträtt som tros vara det mest äkta. --Vannucci (diskussion) 3 februari 2015 kl. 18.24 (CET)

Vannucci: Är det så att du själv har skrivit, eller hur vet du så säkert vad författaren tänkte? Jag blev mest nyfiken, jag tänker att det är svårt att veta exakt hur hen tänkte (ni kan nog båda ha rätt). flinga 3 februari 2015 kl. 18.50 (CET)

flinga:Kanhända. Mig veterligen skrevs stycket av någon annan. Men jag motsatte mig redan från första början att stycket "fantasifull" togs bort. --Vannucci (diskussion) 3 februari 2015 kl. 19.17 (CET)

Om något är fint, bra eller annat, är värdeomdömen. Värdeomdömen måste ha en tydlig avsändare och avsändaren måste vara relevant i sammanhanget för att värdeomdömet ska vara med. Däremot förekommer ett missförstånd om vad värdeomdömen är i många situationer. Ibland kan det som somliga uppfattar som värdeomdömen (i regel beroende av politiska, sociala eller kulturella åsikter och perspektiv) kan i realiteten vara sakliga, neutrala beskrivningar. Därför är gränslandet många gånger svårt att dra och i detta finns betydande godtycke på Wikipedia. Att undvika ett "värdeomdöme" kan i sig bryta mot neutraliteten. Att undvika att skriva ut det självklara eller censurera i källor som är allmänt accepterade med avseende på avsändare med mera, bryter mot många riktlinjer. Så i vissa avseenden håller jag med om att det finns en "värdeladdade ord-panik" men inte alls i det avseendet som avhandlats i inledningen av diskussionen. dnm ^{(d | b)} 3 februari 2015 kl. 18.23 (CET)

Sen är det ju fullt möjligt att skribenten med "fin utsikt" menar något så neutralt som "god överblick", som väl i så fall skulle kunna vara ett bättre ordval. Dessutom går det ofta att hitta någorlunda neutrala uttryck som ändå ger positiva associationer till något estetiskt tilltalande - i det här fallet kanske "vidsträckt vy". Castorp (diskussion) 3 februari 2015 kl. 18.27 (CET)

När det gäller en ihopfantiserad/framgissad avbildning av Skanderbeg så kan den ju faktiskt vara totalt fantasilöst gjord. Är den fantasifullt gjort så låter det för mig som att den är gjord på ett kreativt sätt med ovanliga infallsvinklar, t ex om Skanderbeg hade haft på sig latexdräkt, varit illblå med fjorton armar, eller haft en frisyr som den Spock har. I frågan rent övergripande tycker jag bl a dnm har rätt. Har vi för den delen källor av tillräcklig vikt som använder värdeomdömen (eller iaf värdeomdömen light: "omtyckt", "populär", kanske till och med "bra utsikt", "naturskönt område" – kanske helst med "beskrivs av X som") så kan de platsa, men inte egen beskrivning (dvs egen forskning). flinga 3 februari 2015 kl. 18.39 (CET)

Om Vannucci avsåg anletsdragen och jag huvudbonaden kan det tydligen uppstå missförstånd om man petar in ett värdeomdömesord utan att förklara dess innebörd och syftning. Var tydlig!Wvs (diskussion) 3 februari 2015 kl. 18.53 (CET)

Jag håller med Castorp ovan att man ofta kan hitta andra formuleringar, som ger samma slags beskrivning men är mer neutralt redovisande. Sedan kan jag ju mena, i samband med WP som en encyklopedi, att andra tryckta uppslagsverk minsann ganska ofta kan bre på med "värdebeskrivningar" av platser/byggnader/konstverk/personer/föremål ungefär som i exemplen ovan och än mer. Inte sällan hör jag utomståendes kommentarer om att artiklar på WP uppfattas som "torra" och "bara ren fakta" och därmed mindre lockande att läsa om andra alternativ finnes, så att ge ett visst utrymme för estetiska uttryck är inte alltid något negativt. Till och med när jag ibland har formulerat beskrivningar i artiklar på ett mer varierat sätt (i stället för att bara formellt rada upp fakta efter varandra med samma meningsformuleringar som vore de byråkratiska formulär) så kommer ibland någon orolig användare och vill "korrigera" det med hänvisning till att "så brukar det inte se ut"; inte för att det är några faktafel eller "värdefel", utan bara för att alla artiklar bör formuleras enligt exakt samma modell. Detta kan ibland göra det erbarmligt tråkigt att läsa längre texter enligt denna princip. Så fakta är en del och estetisk disposition och viss användarvänlig "skönskrift" är den andra delen av tillgodogörandet av en artikel.--Bemland (diskussion) 4 februari 2015 kl. 03.13 (CET)

Jag instämmer delvis med Bemland. Vi är alltför rädda för "fluff". Allt behöver inte följa en mall. Däremot måste vi vara sparsamma med omdömen, inte minst därför att uppslagsverket är en lagprodukt. Det finns ingen enskild skribent bakom formuleringarna, som det gör i traditionella konversationslexika med signerade artiklar. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 06.31 (CET)

Själv får jag panik av värdeord och fluff, men naturligtvis ska en text ändå kunna vara varierad. Skulle gärna se ett exempel på en text som varit varierad utan värdeord och faktafel men som ändå kritiserats.--LittleGun (diskussion) 4 februari 2015 kl. 08.15 (CET)

Det finns många borttaganden av påstått fluff som jag reagerat på, men just nu har jag inget konkret exempel. För mig finns det inget ord som är så fluffigt som just detta "fluff". I stort sett vad som helst som går utanför vissa ramar kan kallas för det. Då blir artiklarna livlösa och i förlängningen närmast oläsliga. Här ser jag Ugglan som ett gott föredöme, med dess varierade språk. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 08.36 (CET)

När det gäller utsikten så tycke jag nog att man kan byta ut "fin utsikt" som är ett värdeomdömme, mot "god utsikt" eller "bra överblick" som betyder just att man från kullen i fråga har just en oskymd utsikt över stora delar av staden. Men ja, jag kan hålla med om att jakten på vissa adjektiv kan te sig en smula överdriven ibland. /ℇsquilo 4 februari 2015 kl. 09.53 (CET)

Det är möjligt att det var jag som lade till det här aktuella värdeordet. Jag vet inte, problemet i det här fallet, bortsett från att det det är ett 1800-talstryck är att commonsinformationen inte gav information om konstnären eller vad xylografin är baserad på eller vem som gjort den. Jag tycker det är viktigare att läsaren får korrekt information än att undvika värdeord. Angående Skanderbegs hjälm är det ju värt att notera att den är dokumenterad första gången i Österrike på 1500-talet och att inskriptionerna på den som anger att den är Skanderbegs troligen är tillagda efter hands död. Men det går säkert att formulera texten på ett bättre sätt - jag tycker dock att det är viktigt att det framgår att det handlar om en fri rekonstruktion av hans utseende.

För mig är värdeord en självklar del i att ge information: Picasso är en mer berömd konstnär än J. Tobias Anderson. Att radera uppgiften att Giuseppe Verdi debut som kompositör var ett stort fiasko är att radera information till läsaren. Man kan givetvis förtydliga exakt hur det gick till. I Norr Bergsäng har jag visserligen förtydligat med att ange några källor till att utsikten vid Bergsäng var berömd, men jag kan inte se att det är lämpligt att man skall behöva stapla 40-50 källor och exakt vad de skriver utan att man faktiskt i en artikel måste kunna skriva "berömd för sin skönhet" i artikeln - jag ser det som fakta likväl som annan. Sedan kanske man bör skriva berömd för sin skönhet och inte att den är vacker.

I exemplet "från kullen har man fin utsikt över staden" - kanske man bör förtydliga eftersom fin här kan betyda två saker - är det en utsiktspunkt berömd för sin skönhet eller handlar det om att man har en bra utsikt som ger en god överblick över stadens viktigaste delar. Som andra fakta skall värdeomdömen givetvis gå att ifrågasätta - att en källa skriver att Gustaf Horn avled 1666 behöver inte alls betyda att det stämmer. Att det finns ett problem med källkritiken på wikipedia med att om en källa skriver att det bor en koloni av Yetis i Södertälje och tvåtusen andra beskrivningar av Södertälje inte alls nämner några Yetis betyder att påståendet är oemotsagt, men det är ju ett större och mer generellt problem.

Och givetvis kan även jag reagera på vissa artiklar som strör värdeepitet omkring sig, målsättningen måste vara att formulera sig neutralt. Jag tycker nog inte att Ugglan skall ses som förebild, dess artikel om Jazz är ju ökänd - Svensk uppslagsbok hade för övrigt en snarlik om black bottom - men den kritik som jazzen mötte när den lanserades bör kunna redovisas - och även en neutralt formulerad artikel måste kunna innehålla värdeord. --FBQ (diskussion) 4 februari 2015 kl. 10.32 (CET)

Det är inte i fråga om värdeomdömena som sådana jag ser Ugglan som ett föredöme, utan i fråga om variationen i språket och de förment "fluffiga" formuleringarna. Våra artiklar är oftare tråkig läsning med enbart staplande av fakta, det är min poäng. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 10.37 (CET)

Jag tror för övrigt det var Jazzband i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924) Du tänkte på, där det talas om "infernaliskt oväsen". I artikeln om "jazz" strax före talas om "stillsamma rörelser" och "rätt förfinad" dans, så den är inte särskilt föraktfullt skriven. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 10.43 (CET)

Just, Jazzband var det, mitt minne är nog inte vad det borde. Som sagt, moderation kan ju vara lämpligt i båda ändar.FBQ (diskussion) 4 februari 2015 kl. 11.02 (CET)

Intressant nog har artiklarna samme författare. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 14.21 (CET)

När man beskriver måleri, poesi eller utsikter är det svårt att komma ifrån värdeomdömen – att någon målade vackra eller dramatiska landskap är relevant information. Men den fina utsikten och det fantasifulla porträttet, så som de framställts här, låter som egen forskning – och just ifråga om värdeomdömen skall vi vara särskilt försiktiga med det. Det kan också vara särskilt viktigt med källkritik. Att en recensent karakteriserar en författare på ett visst sätt kanske inte räcker för att vi skall ha med det omdömet. Äldre verk kan ge omdömen som inte skulle ges idag. Och att utsikten beskrivs som fin på en närliggande restaurangs webbplats är antagligen irrelevant. --LPfi (diskussion) 4 februari 2015 kl. 13.26 (CET)

Citat kan ibland vara värdefulla. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att ta med Eugène Fahlstedts ovan citerade omdöme om jazzmusiken som slog igenom i Europa efter första världskriget för att visa hur den bedömdes i samtiden. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 14.21 (CET)

Jag håller med om att det kan vara bra att påpeka att ett porträtt som det på Skanderbeg inte är samtida, utan är mer eller mindre av en gissning, en fri rekonstruktion som FBQ påpekar (det kanske är en bra formulering, tycker det var svårt att hitta bra ord annars).

Är det bara jag som ser en skillnad mellan ord som "viktig", "största", "berömd", kontra "fin" och "bra"? De två sista är klara värderingar, de första är kvantifierbara och jag vet inte om de ens är värdeomdömen (däremot.. förstås ska de ju inte vara med som subjektiva omdömen som användaren slutit sig till själv, det blir egen forskning)?

Fin utsikt kan som sagt betyda olika saker, sålänge man vet vad det handlar om kan man ju byta (t ex till "känd för sin skönhet", "populär vy", eller "bra överblick över den medeltida stadskärnan"). Medhåll också om att citat kan vara bra att ha med. flinga 4 februari 2015 kl. 15.52 (CET)

Det hade i så fall vållat till ett skräckvälde för proffsiga skribenter på svenska Wikipedia, på grund av amatörmajoritetens tyranni som är oförstående vad gäller stilistiken och det estetiska i författandet av faktaartiklar. Ett livlöst innehåll och ett förakt för språket blir resultatet. Sedan verkar folk gnälla om "fin utsikt över staden" och i stället söker sig till sämre ordval. Det finns trots allt en värdeladdade ord-panik på svenskspråkiga Wikipedia. --Vannucci (diskussion) 4 februari 2015 kl. 17.03 (CET)

Ifall vad? flinga 4 februari 2015 kl. 21.20 (CET)

För min del försökte jag (förutom att påpeka skillnader mellan exemplen som tagits upp) sammanfatta åsikter i diskussionen, och hur jag såg på dem, samt försvara att värdeomdömen går att använda, sålänge man inte hittar på dem själv utan skriver utifrån en källa. För alla parter underlättar det nog om man ger exempel på vems beskrivningen är, till exempel för de som inte litar på att ett värdeomdöme baserar sig på källan. flinga 5 februari 2015 kl. 16.31 (CET)

Hitta på och hitta på, man kan inte heller kopiera direkt av. Ibland hjälper det att uttrycka det på sitt eget sätt, så länge man håller sig inom verklighetens ramar. Jag skulle säga att en hel del som jag har skrivit om Albanien har intet med andras beskrivningar att göra. Ibland måste jag till och med analysera olika slags texter och ge min egen beskrivning. Jag tror annars att kreativiteten skulle sjunka. Att albaner kallades epiroter under medeltiden är delvis min egen forskning, liksom om ursprunget och förklarningen av namnet Albanien. Jag tror dock att jag har gett tillräckliga källhänvisningar och i det myllret av historiska fakta kommit fram till mina egna slutsatser, understött av en oskaklig grund i egen forskning. --Vannucci (diskussion) 6 februari 2015 kl. 20.18 (CET)

Fel på redigeringsfunktionen på Bybrunnen?

Jag har nu i kväll (4/2) upptäckt en märklighet, som kanske är något tillfälligt fel? När jag klickar på redigera-länken vid någon diskussionsrubrik kommer inte den diskussionen upp utan den två steg nedanför! Vad kan det bero på?--Bemland (diskussion) 4 februari 2015 kl. 21.22 (CET)

Nu verkar funktionen ha återgått till normal igen, så det var väl någon tillfällig märklighet – vad den nu kan bero på?--Bemland (diskussion) 4 februari 2015 kl. 21.37 (CET)

Jag tror att din webbläsare kan ha visat en "cachad" version av Bybrunnen-sidan (helt eller delvis), som hade t ex färre antal (eller fler, men det tror jag väl inte.. eller om man räknar uppifrån borde det nästan vara så, jag vet inte) rubriker än vad sidan i själva verket hade. När du då klickar på redigera så länkar det till rubrik nummer X (eller liknande), men i själva verket/i koden så är det nu en annan rubrik. Är det begripligt, ungefär? Jag vet inte säkert, men jag har varit med om det någon gång och det var så jag tänkte mig orsaken :) flinga 5 februari 2015 kl. 00.03 (CET)

Det kan tänkas, men jag gick in på Bybrunnensidan och den var som vanligt, men under några minuter uppstod denna märklighet. Men allt möjligt kan ju hända inom elektronikens värld.--Bemland (diskussion) 5 februari 2015 kl. 04.25 (CET)

Jo, enda skillnaden skulle i så fall kunna vara att Bybrunnen skilde med ett par "trådar" mellan den versionen du såg och den som faktiskt var den nyaste. Kanske till och med enbart så att rubrikernas "numrering" inte var uppdaterad, även om alla trådar visades. Men jag kan inte svära på att det var så det gick till, förstås :) flinga 5 februari 2015 kl. 15.59 (CET)

Det stämmer. Det här händer när någon (i det här fallet arkiveringsboten Användare:EnBotEn) hinner ta bort rubriker efter att du öppnat Bybrunnen men innan du har klickat på redigera-länken för ett avsnitt. /EnDumEn ✍ 6 februari 2015 kl. 22.03 (CET)

Last call for translation: VisualEditor News #1—2015

Hi! Apologies if you're reading this message more than once and if it doesn't come in your language. This is an invitation to join translators working on the February's issue of the VisualEditor multilingual newsletter. This time it features an important announcement about a series of meetings where VE tasks on Phabricator will be triaged live and publicly, starting next week. Since we want many people to be aware of this as soon as possible (volunteer developers are especially welcome!), we have a time constraint which means we'll deliver to the wikis on Thursday morning (PST) this week. Thanks a lot in advance, we know you'll do whatever it takes to keep your community up-to-date, and appreciate it a lot. --Elitre (WMF) (diskussion) 4 februari 2015 kl. 17.58 (CET)

PS: Here are some instructions. Please go to the translation page: your language should be available from the drop-down menu on the right. Once you've selected it, you'll see the document in English side by side with any translation work already done in your language. You can add new translations or modify existing ones. If you need further help or would like to receive a talk page message to be notified of future translations, please contact me directly. Feel free to move or remove this note when it's not necessary anymore.

Shit va amerikanskt Herr X ^(D) 4 februari 2015 kl. 20.22 (CET)

Herr X: I beg your pardon? Elitre (WMF) (diskussion) 8 februari 2015 kl. 19.57 (CET)

Om scenverk, tv-teater, tv-filmer och studio-tv-serier

Det råder ofta en viss förvirring när det gäller artiklar om scenverk (teaterpjäser, opera, dansverk), som också har gjorts i version för tv (ibland även som biograffilm som Detaljer eller Demoner (film) eller Fröken Julie i flera versioner). Mycket av det som ryms inom Kategori:Svenska TV-filmer etc är i själv verket i stället TV-teater, dvs teaterpjäser/opera/dansverk som normalt är inspelade i en tv-studio med fast dekor, tre tv-kameror och direktredigering. Med tv-film menas normalt film avsedd för tv-formatet primärt, men inspelad och skriven precis som en biograffilm med normalt en filmkamera och efterhandsredigering, utomhusmiljöer etc. Sedan finns varianten av studio-tv-serier, som i SVT mest började komma på 1980-talet (Rederiet, Varuhuset etc), som är gjorda likt tv-teater i studiomiljö och i princip samma dekor vecka efter vecka, till skillnad på andra filmade tv-serier som t ex Bron eller Blå ögon, som utspelas var som helst. Dessutom finns ytterligare varianten av tv-överföringar av scenföreställningar avfilmade direkt i en teatersalong (ofta med publik) som t ex en mängd friluftsteater från Fredriksdalsteatern med mera, alternativt inspelade i en tv-studio med hela scendekoren etc direkt överflyttade som från scenföreställningen. Ytterligare en variant är när en film eller tv-serie görs om till teaterpjäs för scen, t ex flera av Ingmar Bergmans verk: Fanny och Alexander, Scener ur ett äktenskap, Vargtimmen m fl. Sedan tillkommer så klart teaterproduktioner på radioteater, webb-TV, poddradio och även teater för smartphone. Tv-teater förekommer knappt längre, utan försvann i princip på 1980-/-90-tal, dock förekommer ibland överföringar från scener. Därför bör ofta kategoriseringar och beskrivningar ändras från t ex TV-filmer till Kategori:TV-teater eller tilläggskategorier till denna.

Det vore önskvärt att skapa en genomgående standard för detta, såväl rätt kategorisering och beskrivning som vad som ska vara det primära ämnet för en artikel. Jag föreslår att en artikel primärt ska handla om det ursprungliga scenverket (eller hörspelet), om dess innehåll och historik och under rubriker längre ner beskriva versioner av verket för tv, film, radio etc och i vissa fall utveckling som fristående musikdramatik eller dansverk (t ex Strindbergs Fröken Julie (balett) eller den felbenämnda operan Backanterna (film), som även överfördes till tv, alltså ingen film). Sedan kan man naturligtvis även ha kompletterande separata artiklar om versioner för tv/film etc, om man inte vill inrymma dem kort i samma verkartikel. Alltså: det saknas en mängd artiklar om teaterpjäser/sceniska verk men i många fall finns i stället en artikel om verkets tv-/film-/musikversion, varför jag skulle föreslå att dessa antingen kompletteras med separata artiklar om pjäserna etc i fråga eller att man stuvar om artiklarna om tv-/filmversionerna så att de primärt beskriver ursprungspjäsen och längre ner beskriver tv-/filmversionen.--Bemland (diskussion) 8 februari 2015 kl. 00.22 (CET)

Du är förmodligen rätt person att ta tag i detta så det är bara att försöka röja upp så gott det går. Det finns en del artiklar om TV-teater där relevansen är rätt tveksam, men bortsett från det ser jag inget problem i att en filmatisering ibland får en artikel före originalverket. Men lite ordning i vad som är TV-teater, TV-film och biofilm skulle såklart sitta fint. Smetanahue (diskussion) 8 februari 2015 kl. 18.59 (CET)

Artikellogg för utbildningsprogrammet...

...såg jag för första gången i SÄ idag. Vad är nu detta? Har det avhandlats någonstans? I så fall har jag totalt missat det. Riggwelter (diskussion) 4 februari 2015 kl. 19.43 (CET)

Nu ser jag det inte i SÄ, och det finns ingen liknande logg på Special:Logg men jag misstänker att det är en del av mw:Extension:Education Program (som blev aktiverat på svwp juni 2013 efter diskussion på Bybrunnen), förmodligen när en student lägger till en kurs de vill jobba med i kurslistan. En kurs på Högskolan Dalarna har ju varit ganska aktiva idag. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 4 februari 2015 kl. 22.45 (CET)

Det finns en hel drös med loggar för utbildningsprogram: Instruktörslogg, kurslogg, lärosätets logg, onlineambassadörerlogg, studentlogg, wikipediaambassadörslogg och kanske nån mer jag har missat. Just artikellogg har inte heller jag dock sett någon bland de listade loggarna. Många olika loggar inom samma område (utbildningsprogram)... Sex olika av totalt ett trettiotal för en tämligen perifer verksamhet/tillägg/extension (Wikipedias artikelnamnrymd som utbildningsplattform istället för uppslagsverk?). --MagnusA 5 februari 2015 kl. 17.37 (CET)

Nu fick jag syn på artikelloggen i SÄ. Av någon anledning kan man inte välja den på Special:Logg, men exempelvis användaren H13davro gör saker i som loggas i den. --MagnusA 5 februari 2015 kl. 17.56 (CET)

Som WIkipediaambassadör vet jag inte någonting om dessa loggar, då jag bara kollar på Special:Mina kurser (bara med i en så den transkluderar bara //sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Utbildningsprogram:Nacka_gymnasium/Sv3_(Ht2014)&action=epcourseactivity). Josve05a (diskussion) 5 februari 2015 kl. 18.02 (CET)

(Hi, just a quick note to remind that whenever you need info or support related to the Education Program, you can reach outreach:User:AKoval_(WMF). Best, --Elitre (WMF) (diskussion) 8 februari 2015 kl. 20.15 (CET) )

Mjuka bindestreck

Vill vi verkligen ha wikitext som ser ut så här? Nirmos (diskussion) 6 februari 2015 kl. 20.05 (CET)

Jag kan ta bort det, inga problem, jag lärde mig nåt nytt och ville testa bara. Caztorp (diskussion) 6 februari 2015 kl. 20.08 (CET)

Mjuka bindestreck bör nog bara användas i undantagsfall. Ett sådant undantag är andra stycket i artikeln Mary Poppins där det skulle göra nytta i tre mycket långa ord. Du kan ju prova att lägga in mjuka bindestreck där, om du vet var de ska placeras. --Larske (diskussion) 6 februari 2015 kl. 20.22 (CET)

Mjuka bindestreck är en väldigt användbar typografisk finess. Jag använder den ofta när jag skriver HTML i andra sammanhang. Här på Wikipedia så brukar jag dock inte använda den av två skäl. Dels för att den gör texten i redigeringsläget rörigare och mer svårbegriplig, dels för att den inte har vunnit samma acceptans här som &nbsp;. /ℇsquilo 9 februari 2015 kl. 18.28 (CET)

Slumpartikel

Kan ett filter sättas på länken "slumpartikel"? De flesta artiklar som dyker upp nu är helt ointressanta stubbar av Lsjbot... 176.71.252.228 5 januari 2015 kl. 22.55 (CET)

Detta diskuterades redan 2013 men konsensus blev då att låta funktion förbli som den var, detta för att det just ska vara en slumpartikel. Kanske är det läge att återigen diskutera detta? Om du vill så kan du använda Wikipedia:Slumpartiklar, där kan du välja inom vilken kategori du vill slumpa fram artiklar. Vänligen, Hastaro (diskussion) 5 januari 2015 kl. 23.03 (CET)

Du kanske kan skriva ett funktion som slumpar en artikel, kollar i dess historik om den endast redigerats av Lsjbot, och om så är fallet anropar den sig själv, sedan returnerar den resultatet? - Tournesol (diskussion) 5 januari 2015 kl. 23.04 (CET)

Hur många nya "artiklar" har Lsjbot skapat sedan diskussionen 2013? Tusentals. Hur många procent av totala antalet artiklar är boten uppe i nu? Skulle vara kul att veta. --176.71.252.228 5 januari 2015 kl. 23.07 (CET)

Det kan väl inte ta många minuter att ta reda på (åtminstone plus/minus någon procent) om du kollar Lsjbots bidragshistorik och ställer den mot antalet artiklar i svenskspråkiga Wikipedias statistik? - Tournesol (diskussion) 5 januari 2015 kl. 23.13 (CET)

Äe inte tillräckligt hemma här... Hjälp? --176.71.252.228 5 januari 2015 kl. 23.17 (CET)

Vad vill du ha hjälp med? - Tournesol (diskussion) 5 januari 2015 kl. 23.19 (CET)

Med hjälp av denna länk så får du en lista över samtliga artiklar boten har skapat, detta tar dock några minuter. Annars så står det såhär i artikeln om botens grundare, (Sverker Johansson (fysiker)), Han har med sin bot Lsjbot skapat över 1,3 miljoner olika artiklar om växt- och djurarter som dessutom lagts upp på flera olika språkversioner. --Hastaro (diskussion) 5 januari 2015 kl. 23.20 (CET)

Eller så använder ni denna länk som filtrerar bort alla botskapade artiklar (inklusive svenska sjöar och franska kommuner): https://tools.wmflabs.org/slumpartikel/ (Tack till Prolineserver som har byggt funktionen!) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 5 januari 2015 kl. 23.31 (CET)

Går det att lägga ett filter som tar bort artiklar som har en robotmall högst upp? Då försvinner bara de som ännu inte har setts över och gjorts presentabla. Smetanahue (diskussion) 5 januari 2015 kl. 23.50 (CET)

@Smetanahue: Jag var otydlig. Länken ovan filtrerar bort de artiklar som har kategorin Robotskapade artiklar eller som har en kategori som är i Robotskapadeartiklar. Dessa fås i allmänhet av en sådan mall högst upp. Så ja, https://tools.wmflabs.org/slumpartikel/ exkluderar inte de artiklar som "har setts över och gjorts presentabla" även om de skapades med bot. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 6 januari 2015 kl. 00.36 (CET)

OK. Jag stödjer isåfall att den läggs in som länk för slumpartikelknappen. Smetanahue (diskussion) 6 januari 2015 kl. 22.32 (CET)

Tio snabba slumpartiklar; Smicridea paranensis, Myrcia felisbertii, Hampgöl, Tabanus rubicundus, Larnax nieva, Guldbaggegalan 2014, Delphinium pseudothibeticum, Hadena praecontigua, Thisizima sedilis, Dantona discerpta. Åtta Lsjbot-stubbar... --176.71.252.228 6 januari 2015 kl. 03.57 (CET)

Jag tycker nog inte att skönsvärdesinställningen (= svengelska "defaulten") sör slumpartikeln bör ändras. Det är rimligt att man får en verklig bild av svenska wikipedia när man kör den, om man inte medvetet själv ändrat inställningarna, därför att det inte är just den bilden man vill ha, utan något annat. För närvarande har Lsjbotartiklarna en stor del av utrymmet på svenska wikipedia; och än så länge är flertalet av den ej manuellt genomgångna. Vi har ett gediget arbete framför oss... .

Det är inte heller helt klart att detta arbete bör utföras helt manuellt. Idealet skulle kanske vara en robot, som systematiskt letar upp artiklarna, och som samtidigt tar fram den information från annat håll man ofta behöver för att kunna kontrollera eventuella konstigheter exempelvis i auktorsbeteckningen eller vad gäller utbredning; och som kanske även kommer med förslag om översättning av det senare. Skulle sedan denna robot ha en liten AI-funktion, så att den tar till sig den översättning människan stannar för, och använder den dynamiskt för att förbättra dess egna översättningar, så borde det inte vara omöjligt att med gemensamma ansträngningar fixa 10000 artiklar i veckan i genomsnitt. Detta ger - få se nu - att vi borde kunna klara det på två och ett halvt år:-). JoergenB 7 januari 2015 kl. 14.46‎

Nuvarande funktionen för slumpartikel har ingen större vettig användning för de flesta. Jag stöder att vi pekar om mot https://tools.wmflabs.org/slumpartikel/. Den ursprungliga slumpartikelfunktionen finns ju ändå kvar om någon skulle behöva den, den kan tex hittas under "specialsidor" i vänstermenyn. AlphaZeta (diskussion) 7 januari 2015 kl. 15.20 (CET)

Och den har mer vettig användning? -- Innocent bystander (diskussion) 7 januari 2015 kl. 15.29 (CET)

Jag stödjer AlphaZetas förslag. Förut brukade jag tycka att det var roligt att sitta och slumpa fram artiklar men nu har funktionen blivit obrukbar/Bro 7 januari 2015 kl. 16.58 (CET)

Jag ser det som problematiskt för att den som väljer "slumpartikel" har skäl att tro att han eller hon får en rättvisande bild av Wikipedia. Det är inte en majoritet av användarna som utnyttjar den funktionen, men de skulle bli lurade. Det ser jag som värre än att de som slumpar fram artiklar som tidsfördriv blir uttråkade. En möjlighet skulle vara att presentera slumpartikeln tillsammans med en länk till de viktade eller filtrerade slumpartikelgeneratorerna. Nu får man artikeln som en omdirigering till artikeln ifråga, som inte visar spår av att vara en slumpartikel, men ett skript på wmflabs kunde istället presentera en version av artikeln som har en lämplig topplänk eller liknande. --LPfi (diskussion) 7 januari 2015 kl. 18.28 (CET)

med tanke på hur ofta denna fråga dyker upp så ger jag stöd till AlphaZetas förslag.~Sedan får vi se om klagomålen "åt andra hållet" dyker upp, och hantera den situationen då .Yger (diskussion) 7 januari 2015 kl. 18.33 (CET)

En fråga icke att förglömma är väl den om vi vill att funktionen ska användas eller inte? Personligen har jag inte hört om någon som upptäckt funktionen på senare tid och börjat använda den - men jag har hört flera säga att de slutat (särskilt icke-wikipedianer). Skulle ett alternativ kunna vara att ha två knappar bredvid varandra? En för slumpartiklar som inkluderar botskapade artiklar och en som exkluderar? Så får besökaren själv välja (och vi kan få trevlig statistik över vad som används). //Vätte (diskussion) 7 januari 2015 kl. 19.08 (CET)

I vänsterspalten skulle det kunna stå: Slumpartikel (-bot) Det är kortare än vissa andra länkar så det får plats men den bryter i och för sig mot konventionen med endast en länk per rad. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 januari 2015 kl. 21.57 (CET)

Jag tillhör de grupp som både gillar de botskapade artiklarna och gärna vill ha en slumpfunktion utan en massiv övervikt för botskapade artiklar. Dessutom förespråkar jag en enkel vänstermeny. Men jag ser också gärna experiment för att avgöra vad allmänheten vill ha. Så mitt stöd går till Prolineservers funktion, och att utvärdera det efter låt säga en månad.//Hannibal (diskussion) 7 januari 2015 kl. 22.16 (CET)

Är inne på LPfi:s linje – ska det bara finnas en slumpfunktion ska den ge ett "rättvisande" urval. (Parentes: Det kan ifrågasättas om slumpfunktionen faktiskt gör det; den ger inte det man skulle tro avses med en slumpmässigt vald sida.) Men att ha två länkar i stil med vad Ainali föreslår låter vettigt. /NH 8 januari 2015 kl. 16.26 (CET)

Jag tror inte att de flesta som använder funktionen är ute efter att studera Wikipedias struktur och artikelutval utan snarare att hitta en intressant artikel att läsa som man inte kände till. Jag förordar följaktligen stöder jag AlphaZetas förslag Rasmus 28 9 januari 2015 kl. 21.07 (CET)

Även jag vill ha en ändring. Men jag stödjer istället Ainalis förslag att ha Slumpartikel (-bot) i vänstra spalten. --Hastaro (diskussion) 9 januari 2015 kl. 21.15 (CET)

Det är ett väldigt, väldigt bra förslag. Jag har försökt använda slumpfunktionen för att hitta artiklar man kan göra mindre förbättringar i, men saknar helt kompetens och böjelse för de flesta botartiklar. Den botsanerade länken i vänsterspalten vore guld värt, särskilt om den andra varianten finns för de som vill studera Wikipedias proportion botartiklar, eller använda den just för att förbättre det boten producerar.Frezno77 (diskussion) 10 januari 2015 kl. 12.16 (CET)

Eftersom jag själv använder funktionen för att hitta någon artikel att förbättra och eventuellt någon rödlänk att lysa blå skulle alla förändringar bli försämringar för min del. Jag förhåller mig dock neutral, eftersom jag inser att funktionen är till för "vanliga" läsare i första hand. Skräms de iväg av robotskapade alster motverkar knappen sitt syfte att göra dem mer intresserade. Tostarpadius (diskussion) 10 januari 2015 kl. 10.59 (CET)

Det verkar som att de flesta inte skulle ha något emot två slumpartikelfunktioner, så vi provar det. Att få till det som i Ainalis förslag verkar kräva Javascript, enbart att ändra i Mediawiki:Sidebar räcker inte. Någon som kan lura ut hur man ska göra? /NH 10 januari 2015 kl. 12.12 (CET)

Det känns som en dålig lösning med två länkar, blir svårt för många vanliga användare att förstå det. Vi bör sträva att göra gränssnittet enklare inte krångligare. Bättre vore det att lägga in det som en finess/gadget så kan var och en välja om de vill slump med eller utan botartiklar. Om vi absolut ska ha dubbla länkar så kan vi lägga det på två rader i menyn, så ser det i alla fall lite mer förståeligt ut "Slumpartikel (alla)" "Slumpartikel (ej bot)". Det skulle inte heller kräva någon avancerad kodning.AlphaZeta (diskussion) 10 januari 2015 kl. 18.18 (CET)

Nu har Nirmos löst det tekniska och dubbla länkar är uppe. Jag såg en kommentar i sociala medier att den inte syns i den mobila versionen dock (som ju har en slumpartikelfunktion, men inte så mycket annat från vänsterspalten). Eftersom att mobilvisningar är ungefär en tredjedel av alla visningar kanske vore det något för denna med? I så fall behöver vi nog begära det från utvecklarna. Ska vi be om det? Min spontana känsla är att det kanske till och med är ännu mer önskvärt där. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 12 januari 2015 kl. 23.24 (CET)

Nytt förslag. Ha kvar det som det står idag men om man lägger musen över "-bot" så bör det stå "människoskapade artiklar" eller liknande, alal vet inte vad en robot är Herr X ^(D) 18 januari 2015 kl. 22.26 (CET)

Slumpad grensida

@Ainali: Den nya slumpgeneratorn exkluderar inte grensidor. Grensidor är inte artiklar och borde därför exkluderas. Går det att fixa? -- Innocent bystander (diskussion) 13 januari 2015 kl. 11.56 (CET)

Grensidor är "artiklar" i den meningen att de tas med när antalet artiklar räknas, med de inställningar av programvaran som gäller för Wikipedia. Däremot är inte omdirigeringar "artiklar". Vad jag begriper använder den vanliga slumpfunktionen samma definition – och jag skulle tro att den nya slumpfunktionen bygger på den gamla. /NH 13 januari 2015 kl. 12.38 (CET)

@Innocent bystander: Ja, det går att fixa (men det exkluderas väl inte i den vanliga slumpgeneratorn heller?). @Prolineserver: kan du i frågan om slumpartikel till databasen joina in page_props och lägga till i WHERE att

AND pp_propname != 'disambiguation'

? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 13 januari 2015 kl. 13.29 (CET)

Det går att fixa, men då är det inte längre den som Mediawiki använder. Jag vet dock inte hur snabbt joinen är. --Prolineserver (diskussion) 13 januari 2015 kl. 14.05 (CET)

Men vill man det? Då blir det ju "Slumpartikel (-bot -grensidor)" vilket inte var syftet. /NH 13 januari 2015 kl. 14.11 (CET)

Jag tycker vi låter det vara som det nu blivit några månader för att framåt sommaren utvärdera. Personligen tycker jag det ser ut som en bra lösning även om jag tycker själva texten blev mindre bra.Yger (diskussion) 13 januari 2015 kl. 14.18 (CET)

@NH, Ainali, Prolineserver: Att grensidor "räknas" och att de finns med bland "slumpartiklarna" var inte något jag upplevde när jag kom hit en gång i tiden. Är det något som hänt med programvaran sedan dess? Jag ser nu här att det ser ut som denna sida spelat ut sin roll och vi ska använda ett magiskt ord istället. Innehåller verkligen vår grenmall detta magiska ord på rätt sätt? -- Innocent bystander (diskussion) 13 januari 2015 kl. 15.54 (CET)

Vad jag vet har det alltid (i alla fall de senaste 10 åren på dewp) varit så att grensidor kom med medans omdirigeringar kom inte. Och det har ingending med magiska orden att göra eftersom slumpartikelfunktonen i källan använder den inte. --Prolineserver (diskussion) 13 januari 2015 kl. 17.18 (CET)

Jag gjorde en statistisk undersökning för en herrans massa år sedan där jag slumpade fram 1000 sidor för att se vad de innehöll. Jag kan inte minnas att jag den gången fick fram en enda grensida bland dessa 1000. Hur gammalt det magiska ordet är vet jag inte. -- Innocent bystander (diskussion) 13 januari 2015 kl. 17.30 (CET)

Antalet förgreningssidor är försvinnande få (< 1 %) och frågan är om det finns anledning att försöka få bort dem. Nu finns det omkring 10 000 förgreningssidor som är robotskapade och som inte blivit robotmallade, och dessa slinker med som "ej robotskapade vanliga artiklar". Ska man vara krass och ha en "seriös" slumpfunktion borde man anpassa den efter Wikipedias 5 grundpelare och sålla bort alla artiklar utan källhänvisningar. Man skulle även kunna sålla bort alla artiklar med allvarliga åtgärdsmallar, alla artiklar med färre än 500 tecken (för korta för att visas upp) och alla med fler än 20 000 tecken (för långa för att orka läsas). Om en allt för effektiv sållning är meningsfull kan man fråga sig. De flesta hittar ändå artiklarna med hjälp av en sökmotor. Något att ta i beaktande är att resultatet från en sökmotor eller ett filter på Wikipedia är ett robotskapat urval. Nasko (diskussion) 13 januari 2015 kl. 19.36 (CET)

Grejen med att sålla bort grensidor, är att de inte är en del av vår "artikelmängd". Rensat för robotmallat material så utgör de ~5 % av alla sidor i ns:0 som inte är omdirigeringar. Var tjugonde klick på "(-bot)" ger alltså en träff på något som inte är en artikel idag. Det ser jag som betydligt mer stötande än att träffa på robotskapade artiklar som kan innehålla "ett märkligt val av bilder". -- Innocent bystander (diskussion) 13 januari 2015 kl. 20.25 (CET)

Jag kan se problemet. 20 slumpartiklar borde visa en förgreningssida, en fransk kommun och två (?) amerikanska orter som filtret borde ta bort. Att få bort grensidorna borde vara möjligt (om någon är beredd att göra jobbet), men Frankrikes och USA:s robotskapade indelningar är svårare att bli av med. Dom får nog Wikipedia försöka att leva med. Nasko (diskussion) 14 januari 2015 kl. 00.32 (CET)

Nasko: nåja, att sålla bort artiklar på det sättet hade däremot gjort att slumpfunktionen inte var till någon nytta för den som söker något att ta itu med. flinga 10 februari 2015 kl. 19.39 (CET)

Att sålla bort material ur ett slumpmässigt urval gör det snedvridet, men möjligen mer användbart för den som använder slumpfunktionen som man gjorde på den gamla goda tiden när man slog upp en sida i ett uppslagsverk av papper på måfå. I det stora digitala uppslagsverket väljer inte slumpfunktionen ut sådant man i första hand vill läsa som förströelse. Hade Google gjort slumpfunktionen hade nog ett viktat slumpvärde använts där de mest lästa artiklarna och lite större artiklarna kommit upp oftare. Jag är i princip nöjd med den nya funktionen (-bot) som funkar lite mera som när man slog upp en sida på måfå i Bra Böckers lexikon. Nu är grensidor, listor och stympade artiklar per definition oartiklar och borde inte visas, men det är inget som stör mig. Nasko (diskussion) 10 februari 2015 kl. 20.14 (CET)

Jo, jag menade den nya slumpfunktionen (−bot), ska sägas. Det var mest en inflikning, jag förstår att du argumenterade för att det var överflödigt att ta bort just förgreningssidor, men jag ville passa på att säga att en bra poäng med slumpfunktionen är att hitta artiklar med brister om man söker något att engagera sig i. För min del var det ganska längesedan jag fick för mig att göra det, på något sätt så hittar jag numera så himla mycket i alla fall.. flinga 11 februari 2015 kl. 02.10 (CET)

Stort tack!

Återigen stort tack till Nirmos (och andra inblandade) för "Slumpartikel –bot"-verktyget. Den är guld värd när man sitter och vill samla poäng i veckans tävling – minst vart femte klick ger en liten stubbartikel utan källa som går lätt att hitta källa till. :-)--Paracel63 (diskussion) 31 januari 2015 kl. 01.19 (CET)

Irriterande autokorrigering av "oe" i sökfältet

Det är väldigt irriterande att skriva "Froese" (med anledning av att Edgar Froese dog nyligen) i sökrutan och få det automatiskt korrigerat till "Fröse", vilket inte ger några som helst träffar. Jag hittade tipset att trycka Ctrl-M för att bli av med det, men jag skulle önska att det fanns en inställning under "Inställningar" där man kunde välja bort denna irriterande funktion. På Wikimedia Commons har jag ett liknande problem när jag redigerar. Skriver jag "Storgatan i Enköping" så ändras det automatiskt till "Storgatan I Enköping". Likaså kan "Västerås" plötsligt bli till "Vasteras". Jag skulle vilja bli av med även de irriterande felen! Jag antar att de hänger ihop! / Achird (diskussion) 5 februari 2015 kl. 13.21 (CET)

Jag kan inte provocera fram detta fel. Du tror inte att det är någon funktion i din webbläsare som orsakar detta? Vilken webbläsare och vilket operativsystem använder du? Stigfinnare (diskussion) 5 februari 2015 kl. 13.26 (CET)

Samma händer hos mig. Har funderat vad det beror på. Mycket störande. Det är bara på Wikipedia det händer och aldrig när jag använder sökfältet i google eller något liknande. dnm ^{(d | b)} 5 februari 2015 kl. 13.33 (CET)

Åter igen, vilket OS och vilken webbläsare använder du? Stigfinnare (diskussion) 5 februari 2015 kl. 13.34 (CET)

Samma problem här. Blir bara så på Wikipedia. Inget jätteproblem, men lite irriterande är det ändå. Har Windows 7 & Firefox.(Blev fröse även här) - Skivsamlare (diskussion) 5 februari 2015 kl. 13.52 (CET)

Jag använder Windows 7 Professional och Internet Explorer. / Achird (diskussion) 5 februari 2015 kl. 13.55 (CET)

Testa en annan webbläsare, Internet Explorer ställer ofta till det när det gäller interaktiva sidor som forum, formulär, virtuella klassrum, m.m.. //Vätte (diskussion) 5 februari 2015 kl. 14.07 (CET)

Tyvärr är det inte ett alternativ på denna dator, eftersom jag inte själv kan välja vad jag ska använda. / Achird (diskussion) 5 februari 2015 kl. 14.38 (CET)

Märkligt, jag har Windows 7 Professional och jag har provat med såväl Internet Explorer som Firefox utan att kunna provocera fram felet. Ni som har problem: Vilken språkversion av Windows kör ni? Är det engelska? Jag har ställt om språket till svenska, det är kanske det som gör skillnaden. Stigfinnare (diskussion) 5 februari 2015 kl. 14.45 (CET)

Jag tror inte det är OS-beroende, utan snarare något slags tangentbordskommando som man tydligen kan knappa in. Du kan kanske se på det här inlägget på min användardiskussion, om det kan vara till någon hjälp? Det fungerade i alla fall för mig. / Ternarius_D 5 februari 2015 kl. 15.01 (CET)

Det är någon slags inställning som klåfingriga utvecklare av Wikimedia lagt till. här finns mer att läsa om saken.

andejons (diskussion) 5 februari 2015 kl. 15.12 (CET)

i → I resp. Västerås → Vasteras har nog inte med Mediawiki att göra utan beror på IE:s interna autokorrigeringsprogram (för engelska). Du kan slå av det (i IE 11) på

verktyg→internetalternativ→program→hantera tillägg→stavningskontroll

--Thurs (diskussion) 5 februari 2015 kl. 15.27 (CET)

Ändrade i mina användarinställningar på wp. Detta löste mitt problem: Inställningar→ Internationalisering→ Fler språkinställningar→ Indata→Använd standardtangentbord. Tack alla inblandade för hjälpen. - Skivsamlare (diskussion) 5 februari 2015 kl. 15.36 (CET)

Det är tydligen också en väg för att rätta det första problemet. Gällande just problemet med oe och aa → ö resp å, och så vidare, finns också den redan kända lösningen ctrl+m, eller att trycka på tangentbords-ikonen med en pil som ska finnas nere till höger vid redigeringsrutan när man skriver i den. I den menyn ska "använd standardtangentbord" vara påslaget. (Vilket Archird påpekade, önskan om en inställning verkar vara besvarad av Skivsamlare, men för andra som eventuellt missade det och har detta problem.) (Användarvänlighet när den är som värst?)

Felen med "I Enköping" och "Vasteras" låter som Thurs säger som ett annat fenomen. flinga 5 februari 2015 kl. 16.06 (CET)

Tack! Nu verkar jag fått lösningen på båda problemen! / Achird (diskussion) 5 februari 2015 kl. 16.43 (CET)

Bra det! :) Tänkte bara ta tillbaka, att säga ”som värst” (som fråga) är väl kanske lite hårt, det finns nog vissa som kan ha nytta av det, men på just våran språkversion så som det är inställt verkar det ju ha lett till en del problem. Det borde inte vara på som standard (vilket det nästan har verkat vara? Eller är det bara att folk råkat komma inär genvägen?), och kanske borde inte tangentbordsgenvägen vara aktiv här, eftersom det verkar vara lätt att råka slå på. flinga 12 februari 2015 kl. 17.40 (CET)

Ingen planerad Veckans tävling

Det finns just nu ingen Veckans tävling planerad för de kommande fyra veckorna. Det är synd, för tävlingarna brukar vara uppskattade och bidrar till att förbättra Wikipedia. Någon som vill vara tävlingsledare nästa vecka?--Historiker (diskussion) 6 februari 2015 kl. 21.44 (CET)

Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2015-02#Felaktiga årtalslänkar. Nirmos (diskussion) 6 februari 2015 kl. 22.11 (CET)

Jag har precis antagit uppdraget i Månadens uppdrag att ordna nästa veckas Veckans tävling. En beskrivning och tävlingssida hoppas jag få upp under morgondagen. //Vätte (diskussion) 6 februari 2015 kl. 22.45 (CET)

... och jag fick redigeringskonflikt när jag tänkte fixa själv. Men då får jag väl ta vecka 8. - Averater (diskussion) 6 februari 2015 kl. 22.53 (CET)

Tack till er alla! Det blir spännande att följa dessa tävlingar och kanske deltaga själv. Lycka till!--Historiker (diskussion) 7 februari 2015 kl. 18.54 (CET)

Nu är Veckans tävling: Forskare igång, välkomna att bidra! //Vätte (diskussion) 9 februari 2015 kl. 21.24 (CET)

Tack! Vecka 10-tävlingen är det förresten jag som rattar. :-)--Paracel63 (diskussion) 12 februari 2015 kl. 01.40 (CET)

Månadsartiklar Wikinews

Snubblade på artikeln December 2005. Ska vi ha artiklar med bara en massa länkar till Wikinews? Har detta diskuterats tidigare? /Hangsna (diskussion) 11 februari 2015 kl. 12.18 (CET)

Ser konstigt ut, Wikipedia är ingen länksamling. För övrigt så håller ju inte den sortens artiklar i längden med tanke på aktiviteten på WIkinews. --Hastaro (diskussion) 11 februari 2015 kl. 13.00 (CET)

Månadsartiklarna såg ut så i fyra månader efter att svenska Wikinews startats. De bör såklart göras om så att de ser ut som övriga månadsartiklar så småningom. Väsk ✎ 11 februari 2015 kl. 13.58 (CET)

Aha, då gäller alltså den ursprungliga frågan artiklarna November 2005, December 2005, Januari 2006 och Februari 2006. Sen kan man fråga sig vad artikeln Mars 2006 tillför uppslagsverket, den innehåller inget kopplat till mars 2006. Ludde23 har väl arbetat mycket med artiklar om årtal och datum, har han någon synpunkt att komma med? /Hangsna (diskussion) 11 februari 2015 kl. 14.22 (CET)

Artiklarna bör se ut som exempelvis "December 2014". Däremot kan det finnas Wikinews-länkar under rubriken "Externa länkar". Svenskspråkiga Wikinews anser jag förövrigt bör återupplivas, med tanke på aktiviteten i december 2015, borde samma aktivitetsnivå vara möjlig att åstadkomma maj 2024. Definiendum (?) 11 februari 2015 kl. 15.01 (CET)

Ja, jag får väl säga, att jag inte har någon större åsikt om detta. Jag håller med om att artiklarna bör se ut som "December 2014", men de gamla månadsartiklar från 2006 som nämns är skapade då, när man hade en annan syn på saken. Jag håller också med om att artikeln "Mars 2006" inte tillför något till Wikipedia och är onödig. /Anders E "Ludde" Lundin ^D/B 11 februari 2015 kl. 23.25 (CET)

Lotta Olsson

Enligt SMS från Vätte har studenter vid Linnéuniversitetet fått i uppdrag att läsa artikeln Lotta Olsson (författare). Kanske värt att hålla koll på artikeln…--Paracel63 (diskussion) 12 februari 2015 kl. 15.22 (CET)

Rösta på nominerade artiklar

Det finns just nu flera artiklar nominerade till utvalda artiklar, men röstningsaktiviteten är låg. Det vore trevligt med fler utvalda artiklar, så hjälp till och rösta.--Historiker (diskussion) 6 februari 2015 kl. 21.48 (CET)

Det finns mycket som drar tid och uppmärksamhet på WP. Kanske vore det bättre att ändra detta förfarande, så att föreslagna artiklar automatiskt blir godkända som utmärkta och att man bara behöver motiverat protestera om man inte samtycker? Kanske tydligare lista dem med sina artikelnamn lätt synligt på t ex Bybrunnen-sidan, då det blir lättare att ta en titt i förbigående?--Bemland (diskussion) 9 februari 2015 kl. 05.10 (CET)

Kanske är det begränsade intresset för att delta i omröstningarna ett tecken på att det är dags att pensionera systemet och låta något annat ta dess plats? Det är ju ganska meningslöst att ha en process för att välja ut extra bra artiklar om ingen vill välja. /NH 9 februari 2015 kl. 15.50 (CET)

Jag har tidigare varit helt ointresserad, men numera finner jag det meningsfullt att avlägga min röst. Det vore illa om systemet avskaffades. Tostarpadius (diskussion) 9 februari 2015 kl. 15.57 (CET)

Det hankar sig fram, och några är roade av aktiviteterna. Ingen anledning göra något.Yger (diskussion) 9 februari 2015 kl. 15.58 (CET)

Jag kan hålla med om att det finns många olika saker att engagera sig i på Wikipedia, vilket enligt min uppfattning är bra, då vi har olika intressen. Sedan varierar det personliga intresset från tid till annan – det var ett tag sedan jag höll på med artikelnomineringarna, men har nu fått upp ögon för det igen. Eftersom aktiviteten på det området nu var låg, ville jag genom ovanstående inlägg uppmärksamma fler på förhållandet. Jag ser gärna fler utvalda artiklar. Nog borde vi kunna ha fler än ungefär 350 utmärkta artiklar på svenskspråkiga Wikipedia?--Historiker (diskussion) 9 februari 2015 kl. 19.53 (CET)

Jag instämmer med Historiker. Jag är dock helt emot att nuvarande system avskaffas. Definiendum (?) 9 februari 2015 kl. 21.09 (CET)

Mitt förslag var som sagt inte heller att avskaffa systemet men att förenkla det, så att "den som tiger samtycker", dvs bara om man har invändningar mot utmärkelsen behöver man inom en avsedd tid opponera sig med en motivation, som i sin tur då kan besvaras (om inte annat av den som nominerat artikeln). Sedan kan processen i så fall genomföras.--Bemland (diskussion) 10 februari 2015 kl. 02.07 (CET)

Jag är av åsikten att artiklar faktiskt behöver granskas innan de blir upphöjda. Med Bemlands förslag riskerar artiklar att slinka igenom helt utan att granskning skett och risken finns att rejält olämpliga artiklar uppnår utvald eller bra status, något som jag ser kan vara av skada för projektet. //Vätte (diskussion) 10 februari 2015 kl. 11.15 (CET)

Instämmer med Vätte. Jag tror också att det kan bli problem att tolka konsensusen då. Ifall 1-3 användare sätter sig emot nomineringen så kan nomineraren hävda att "x antal användare som tiger samtycker". Jag tror på det systemet vi har nu. --Hastaro (diskussion) 10 februari 2015 kl. 13.12 (CET)

Jag har genomgått 2st nomineringar, båda just denna vinter, den första antogs till Bra och den andra Utmärkt (har dock tyvärr inga fler på G för närvarande). Jag vill instämma att nuvarande system fungerar, men vid min första nominering var det mycket nära att jag avbröt den (och hade med största sannolikhet därefter aldrig försökt igen) eftersom jag hade missat några detaljer i instruktionerna – och därför kände jag i början en rejäl frustration över att ingen hjälpte till, utan bara lämnade kommentarer, tills folk började hjälpa till med några funktionella detaljer i artikeln (t.ex. konsten att använda den omständiga {{webbref}}-funktionen) som jag själv ej kunde hantera. Jag skulle önska att finna ett smidigare sätt att producera fram utmärkta/bra artiklar, där man som röstare också skulle kunna bli bättre på att hjälpa till med innehållen (när vederbörande själv har någon hum om ämnet i fråga, förstås). Nomineraren kanske inte har kunnighet alla gånger att lägga till fler avsnitt för artikelns uttömning, och vid någon röstares specificerade önskemål/anmärkning anser jag att minst lika bra konsensus skulle nås om vederbörande kan bidra med den uppgiften, istället för nuvarande "IKEA"-system som nominerare ("gör det själv")... /Mvh Vostok (diskussion) 10 februari 2015 kl. 13.52 (CET)

Det finns en kluvenhet om syftet med utvalda artiklar är att uppmuntra/sporra skapare eller om det är att få fram "Rikslikare" som kan användas som inspiration för andra skapare. För det första syftet är aktivt stöd viktigt medan kanske inte antalet bedömare. För det andra syftet är antalet bedömare centralt, så det verkligen blir en "föredömlig" artikel. Vi arbetar nog med lite av båda och då blir det så att vi också måste vara bejakande till bedömare som själva inte har tid/lust fixa till saker i artiklarna de anmärker på.Yger (diskussion) 10 februari 2015 kl. 14.33 (CET)

Åhå, jag har alltid sett Wikipedias utvalda artiklar som att de ska stå just för kvalitet, att de är menade att vara ett fönster utåt i första hand, inte i första hand till för skaparen. ("Wikipedias utvalda innehåll representerar det bästa som Wikipedia kan erbjuda.") När det gäller uppmuntran har vi ju utnämningar som "Månadens nyskrivna artikel" osv. //Vätte (diskussion) 10 februari 2015 kl. 15.15 (CET)

Instämmer med Vätte. /Mvh Vostok (diskussion) 10 februari 2015 kl. 15.34 (CET)

Även jag instämmer med Vätte. Syftet är att lyfta fram det bästa vi har, så jag tror också att vi bör hålla fast vid nuvarande system med nominering och röstning. Sedan är det naturligtvis så att det uppmuntrar den användare som arbetat mycket med en artikel om den blir utvald, men ofta ligger det ett samarbete mellan flera användare bakom de utmärkta artiklarna. Sedan ser jag naturligtvis gärna att så många som möjligt av röstarna bidrar under processen och inte bara lägger in kommentarer.--Historiker (diskussion) 10 februari 2015 kl. 19.39 (CET)

Att tänka som Vätte borde även ta bort "dramatiken" i nomineringarna då det ibland kan bli lite prestigetänk när någon nominerar "sin" artikel. Om syftet är att vi ska kunna visa upp det bästa vi har så borde ingen ta illa upp om artikeln kritiseras/granskas. /Hangsna (diskussion) 11 februari 2015 kl. 09.52 (CET)

Visst är det så, men för att göra den saken glasklar (även för utomstående) tror jag att instruktionerna bör justeras/förtydligas en aning. /Mvh Vostok (diskussion) 12 februari 2015 kl. 23.18 (CET)

Citat i artiklar

Annika64 tog bort ett omdöme av Eugène Fahlstedt i Felix Weingartner med motiveringen att det ger ovikt. Jag anser tvärtom att sådant ger liv åt framställningen. Finns det verkligen stöd i våra riktlinjer för användarens synsätt? Tostarpadius (diskussion) 14 februari 2015 kl. 09.46 (CET)

Detta citat tillför inte artikeln något, utan är en endast uttryck för Fahlstedts personliga åsikter. Hela artikeln ger dessutom ett mossigt intryck om en betydande del av texten utgörs av ett citat på gammalsvenska. Det är bättre att lägga dylika Falhlstedt-citat på Wikiquote. /Annika (diskussion) 14 februari 2015 kl. 09.52 (CET)

Jag tycker det kan passa sig att skriva "XX skrev att YY var "(sammanfattning av citat med värdeomdöme)"" men då behöver man inte citera rakt av utan kan skriva kontentan av vad personen sa. Då kan man även göra det med ett modernt språk. /Hangsna (diskussion) 14 februari 2015 kl. 09.54 (CET)

Det är ju tidsfärgen som ger liv åt framställningen. Sådana sammanfattningar ser jag inget värde i. Är det verkligen olämpligt med uppfriskande citat istället för torra referat? Tostarpadius (diskussion) 14 februari 2015 kl. 09.59 (CET)

Nej, det är ju inte olämpligt i sig men jag tror att huvudfrågan i just detta fallet då blir "är detta verkligen ett uppfriskande citat"? Jag tycker personligen inte att det är uppfriskande med ett sådant språk inskjutet i mitten av en artikel, men det är förmodligen en fråga om tycke och smak. /Hangsna (diskussion) 14 februari 2015 kl. 10.05 (CET)

Jag har inget emot att flytta det till slutet av artikeln. Ett gammaldags mustigt språk är uppfriskande. Tostarpadius (diskussion) 14 februari 2015 kl. 10.16 (CET)

Jag tycker precis som Tostarpadius att det är ett utmärkt bidrag till artikeln och att det ger färg åt både texten och personen. "Gammalsvenska" vet jag inte vad det skulle betyda. Det är skrivet på 1900-talet och inte på 1600-talet. Rex Sueciæ (disk) 14 februari 2015 kl. 10.20 (CET)

Frågan är väl vilken vikt det har i sammanhanget. Vilket hänger ihop med vilken position Eugène Fahlstedt har/hade. /NH 14 februari 2015 kl. 10.31 (CET)

Som framgår av vår artikel om honom hade han en mycket stark position i sin samtids kulturliv. Tostarpadius (diskussion) 14 februari 2015 kl. 10.42 (CET)

Bybrunnen är inte avsett för att diskutera ett enskilt fall. Min uppfattning är att det numera är för vanligt med citat i artiklar. Historiska citat som hör till allmänbildningen, konkreta exempel som på ett konkret sätt förklarar artikelämnet samt korta lagtexter ser jag som relevanta. För övrigt anser jag att citat ofta sänker standarden och trovärdigheten i artiklarna, då artiklarna mer liknar artiklar i skvallertidningar. /Kyllo|diskutera?★ 14 februari 2015 kl. 10.49 (CET)

(red.konfl.). Att lägga så stor vikt vid vad en enskild svensk musikrecensent hade för uppfattning är knappast lämpligt i ett uppslagsverk med globalt perspektiv. Fahlstedt hade ju tydligen ej ens någon utbildning i musik eller musikvetenskap. /Annika (diskussion) 14 februari 2015 kl. 10.51 (CET)

Även jag är av uppfattningen att vi bör i grunden vara restriktiva med citat. I det här fallet blir det lätt så att läsaren uppfattar det som står i citatet som en encyklopedisk sanning, dvs del av själva artikeltexten. Och det är inte så, den innehåller för tiden superlativ och blommigt språk, som dels missuppfattas utan kunskap om den tidens språkbruk och dels inte tillför artikeln substans i sak.Yger (diskussion) 14 februari 2015 kl. 10.55 (CET)

Oaktat det här enskilda fallet, så tycker jag att citat kan ha sin plats, så länge citatet a) säger något kortfattat, b) yttras av någon som själv är relevant för en artikel, c) är tidigare känt, d) klargör något som annars kan vara svårt att förklara, och/eller e) förklarar något på ett sätt som man annars frestas att plagiera. Jag använder ibland citat i artiklar för att bryta av texten också, men försöker att vara restriktiv, inte för att det eventuellt skulle ligga för nära skvallertidningar, utan för att det riskerar att bli för tungläst, likt akademiska texter. Citatet ska vara så kort som möjligt, tycker jag, och kan ibland omfatta enskilda ord.//Hannibal (diskussion) 14 februari 2015 kl. 11.29 (CET)

Jag är här på samma linje som Tostarpadius och Rex Sueciæ. Detta inte bara för att denna typ av citat ger litet liv och tidsfärg åt annars torra artiklar, men också eftersom citerandet av andras belagda historiska omdömen om personer och företeelser är ett av våra få sätt att kunna få in ett ofta nödvändigt "subjektivt"/kvalitativt perspektiv på det beskrivna i en situation då vi ju själva som wikiskribenter är bundna av strikt NPOV. /FredrikT (diskussion) 14 februari 2015 kl. 11.35 (CET)

Jag förespråkar inte något förbud mot citat; det finns exempel där även uggleförfattarnas formuleringar på ett intressant sätt belyser aktuellt ämne. Jag har även själv behållit ett antal sådana citat, men vi bör vara återhållsamma med detta och den rena panegyrik som ofta förekommer i Nordisk familjebok bör strykas. Denna saknar encyklopedisk relevans även om det anges vem som är dess upphovsman. /Annika (diskussion) 14 februari 2015 kl. 12.39 (CET)

Som @FredrikT med flera. Citaten utgör oftast en primärkälla, och ger avtryck i tiden. De är ju dessutom vanligt förekommande, både i tryckt och annan webblitt. och bör därför även nyttjas av oss med välbalanserad måttfullhet. Ymer (diskussion) 14 februari 2015 kl. 13.53 (CET)

För nutida läsare gör den typen av citat att ämnet blir mer främmande, något som bör undvikas om det är möjligt. Återge innehållet i citatet med egna ord, men behåll det i referensen. Edaen (diskussion) 14 februari 2015 kl. 14.00 (CET)

Om inte citatet utvecklar ämnet, ska det undvikas. Hur kan citatet upplevas som "främmande" av nutida och upplysta läsare? resp. vilken "typ" av citat menar du? Ymer (diskussion) 14 februari 2015 kl. 14.27 (CET)

Som i omdiskuterad artikel.[10] För konstnärer, och ofta även andra, består relevansen i subjektiva bedömningar. Det behöver styrkas genom källhänvisning. I artikeln är citatet inarbetat i artikeltexten och växlingen till äldre stavning och språk utan förvarning gör läsningen svår. Det citatet passar bäst i not- eller referenslista. Edaen (diskussion) 14 februari 2015 kl. 14.39 (CET)

Det kan jag hålla med dig om. Ymer (diskussion) 14 februari 2015 kl. 16.20 (CET)

(avindenterar) Jag tycker vi gott kan ha med citat och då gärna på orginalspråk med översättning om det behövs. I den aktuella artikeln är den svårläst på grund av avsaknaden av stycken och inte på grund av det lilla citatet. Om den styckeindelas bättre blir nog läsbarheten tillräcklig för att ha med åtskilliga citat om man skulle vilja. För att göra det ännu tydligare finns ju också speciella mallar för citat man kan använda. - Averater (diskussion) 14 februari 2015 kl. 14.51 (CET)

Artikeln är nu styckeindelad, vilket var en utmärkt insats av Annika64. Däremot kan jag inte se det som positivt att sätta en speciell rubrik över just detta citat. I så fall bör hela artikeln förses med underrubriker, något som jag normalt är motståndare av i så korta biografier. Tostarpadius (diskussion) 14 februari 2015 kl. 15.04 (CET)

Jag har nu lagt in underrubriker. Därmed är saken utagerad från min sida. Tostarpadius (diskussion) 14 februari 2015 kl. 15.16 (CET)

Med en separat rubrik (eller underrubrik) Recensioner så har jag inga synpunkter på att citatet ligger i artikeln.Yger (diskussion) 14 februari 2015 kl. 16.57 (CET)

Instämmer med Yger i detta fall. Principiellt tycker jag Rex Sueciæ, FredrikT och Tostarpadius resonerar klokt. Obelix (diskussion) 14 februari 2015 kl. 18.53 (CET)