Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2014-12

Community Liaison job openings at WMF

Hello! There are currently 2 job openings, and I thought someone here might be interested. Please pass it along, if you know someone who might be interested or a good fit for the Community Engagement team.

Specifically:

• Community Liaison - this position will initially focus on working with the Flow team and also with the Editing (VisualEditor) team, mostly at non-English wikis; however, a lot of smaller or short-term tasks continually come up, so the WMF is particularly looking for someone who is adaptable, and with several diverse interests.
• Community Liaison (Part time contract) - this part-time position will primarily focus on working with the Mobile teams, as the link explains.

If you need further information, feel free to send an email to cep@lists.wikimedia.org, but do *not* use this address to apply. Thanks! m:User:Elitre (WMF) 20 november 2014 kl. 12.45 (CET)

Tackfunktionen

Varför går ett tack inte att återkalla? Jag lade nyss in ett felaktigt sådant på grund av ouppmärksamhet. Det känns onödigt att behöva gå till användardiskussionen för att ta tillbaka uttrycket för uppskattning. Tostarpadius (diskussion) 18 november 2014 kl. 23.49 (CET)

Alla loggåtgärder är oåterkallningsbara. Inte ens en radering eller en blockering är återkallningsbar, även om det går att återställa dessa åtgärder. Undantagen är när det plockas bort ur databasen. Det är dock en extremt ovanlig åtgärd. -- Innocent bystander (diskussion) 19 november 2014 kl. 08.23 (CET)

Ja, de andra åtgärderna går att återställa. Det var snarast det jag efterfrågade. Tostarpadius (diskussion) 19 november 2014 kl. 08.25 (CET)

Motsvarigheten skulle då vara att skicka ett "otack"? -- Innocent bystander (diskussion) 19 november 2014 kl. 08.31 (CET)

Ja, att meddela att man inte tackar för redigeringen utan att det var ett misstag. Det får dock inte bli en allmän funktion för att uttrycka sitt missnöje. Tostarpadius (diskussion) 19 november 2014 kl. 10.06 (CET)

Jag brukar få upp en fråga "Vill du tacka ...?" (eller hur den nu är formulerad). Då får man en chans att hejda sig innan man "trycker iväg" tacket. --MagnusA 19 november 2014 kl. 10.19 (CET)

Jag fick frågan, men var som sagt ouppmärksam. Jag trodde tacket gällde föregående post i historiken. Tostarpadius (diskussion) 19 november 2014 kl. 23.04 (CET)

Under denna rubrik kan jag fråga om det stämmer att bara en person kan tacka för en och samma sak, så om man inte kan tacka någon så beror det på att någon annan redan har tackat för just den saken. --SergeWoodzing (diskussion) 20 november 2014 kl. 04.56 (CET)

Jag tackade dig för ditt inlägg, låt oss se om fler kan tacka? Dan Koehl (diskussion) 20 november 2014 kl. 05.19 (CET)

Även jag lyckades med den saken. Kom tacket fram? Tostarpadius (diskussion) 20 november 2014 kl. 05.22 (CET)

JAg har blivit tackad flera gånger för samma redigering, så det kan vi nog anta! -- Innocent bystander (diskussion) 20 november 2014 kl. 11.39 (CET)

Kan väl säga att mitt inlägg ovan om "otack" gav en hel kör av "tack". -- Innocent bystander (diskussion) 20 november 2014 kl. 11.42 (CET)

Om man inte kan tacka någon så beror det nog på att man själv redan har tackat för den redigeringen. Vad står det där det borde stå "tacka" när det inte fungerar? Om en robot eller du själv gjort en redigering så finns det inte någon tack-knapp där. Ett IP-nummer kan inte heller få ett tack. /Hangsna (diskussion) 20 november 2014 kl. 06.31 (CET)

Hur länge är det omöjligt att tacka ännu en gång för samma redigering? Tostarpadius (diskussion) 20 november 2014 kl. 10.01 (CET)

Tills "cachen" rensas eller beroende på dina minnesinställningar i webläsaren (typ "rensa webbhistorik efter xx dagar" eller annan inställnig).--LittleGun (diskussion) 20 november 2014 kl. 17.57 (CET)

Förlåt sent svar (dubbel motsats till nykter höna idag) och tack för era! Jag blev dubbeltackad. Bra att veta detta. Nästa gång jag inte kan tacka återkommer jag med detaljer. --SergeWoodzing (diskussion) 20 november 2014 kl. 23.19 (CET)

Skrivstuga om pseudovetenskap idag

Hej,

Idag mellan 15-17 (möjligen något längre) kommer jag och Paracel63 hålla en skrivstuga för föreningen Vetenskap och Folkbildning i Göteborg. Vi kommer att utgå ifrån artikeln pseudovetenskap med tillhörande mall. Vi kommer att be dem skapa konton. Vi kommer också att presentera källbeläggning och våra grundprinciper. Givetvis är målet att skapa neutrala artiklar och att göra deltagarna till vana wikipedianer men misstag sker ibland med nybörjare. Om ni upptäcker några konstigheter eller så får ni gärna pinga oss. Ingen särbehandling dock :-) //Hannibal (diskussion) 9 november 2014 kl. 11.24 (CET)

Idag 17-20 kommer vi att ha ytterligare en skrivstuga om pseudovetenskap. Samma grej gäller denna gång.//Hannibal (diskussion) 22 november 2014 kl. 16.11 (CET)

Bild av Gullan Bornemark

Sven Bornemark har på Wikimedia Commons laddat upp ett par bilder föreställande Gullan Bornemark, en artist vi inte tidigare hade några bilder av.

Det verkar inte som om licensfrågan är helt utredd då det inte är Sven själv som tagit bilderna. Har någon ork, tid, lust och juridisk kompetens att hjälpa Sven så det blir rätt med licenserna om det alls låter sig göras? Det vore lite synd om bilderna raderades i onödan. - Tournesol (diskussion) 18 november 2014 kl. 17.56 (CET)

Pingar Riggwelter. --MagnusA 18 november 2014 kl. 18.50 (CET)

Svarat Sven! Riggwelter (diskussion) 22 november 2014 kl. 12.03 (CET)

Intervjupersoner till kanditatuppsats

Hej! Mitt namn är Jakob och jag läser Medievetarprogrammet på Södertörns högskola. Jag skriver min kandidatuppsats på ämnet Wikipedia. Jag skulle behöva komma i kontakt med några aktiva användare, GÄRNA administratörer, för personintervjuer (fac2face). Intervjun tar ca 30-40 min och jag kan träffas i Stockholm med omnejd.

Är oerhört tacksam för hälp! Vill du ställa upp? Skicka ett mail till: jakobreinhard@hotmail.com

/Jakob195.67.32.98 20 november 2014 kl. 17.32‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Tips: Kolla in wikiträffarna där det är lätt att få tag i folk. Det finns regelbundndna träffar åtminstone i Göteborg och Stockholm med flera användare och administratörer. - Averater (diskussion) 20 november 2014 kl. 17.49 (CET)

Dessutom finns det flera faddrar som är bosatta i Stockholmsområdet.--Paracel63 (diskussion) 21 november 2014 kl. 02.04 (CET)

Användare:Sniper Zeta är Wikipedias presskontakt och brukar finnas i Stockholmsområdet. Han är bra på att svara på frågor om Wikipedia. /ℇsquilo 21 november 2014 kl. 11.23 (CET)

Jakob och PK har haft lite kontakt redan. Jakob behöver väl ett urval respondenter, så ställ gärna upp, du som har 40 minuter till övers. /Sniper Zeta (diskussion) 21 november 2014 kl. 22.40 (CET)

Meddelanden

När en öppnar sina meddelanden (det vill säga klickar på talet till höger om användarnamnet) kommer det upp en ruta med de senaste meddelandena. Överst på denna ruta står det "Alerts", men det borde ersättas med ett mer svenskt alternativ (förslagsvis "Meddelanden"). Definiendum (?) 19 november 2014 kl. 15.36 (CET)

Fixat, tar väl ett tag innan det slår igenom, valde "Notifieringar" som översättning. Dock stör jag mig på att texten är "länkblå" men inte klickbar. /Hangsna (diskussion) 20 november 2014 kl. 06.28 (CET)

Detta meddelandet har varit liggande en längre tid i väntan på att utvecklarna skulle förklara hur "messages", "notifications" och "alerts" skiljer sig åt (bugzilla:70255). Förklaringen till att texten är länkblå är att det egentligen är en flik där man kan växla mellan "alerts" och "messages" på en wiki med Flow installerat. Se exempelvis http://mediawiki.org. Dock kan jag hålal med om att den "aktiva fliken" inte bör ha länkblå text. /André Costa (WMSE) (diskussion) 20 november 2014 kl. 10.15 (CET)

Ett ord att använda kan vara "aviseringar" (bättre svenska än "notifiering" IMHO) --90.236.66.202 20 november 2014 kl. 11.26 (CET)

Man får gärna ändra min ändring. Jag tänkte bara att ordet meddelande inte blev så bra, vill skilja det från meddelanden på diskussionssidan. /Hangsna (diskussion) 20 november 2014 kl. 11.54 (CET)

 Fixat--Paracel63 (diskussion) 21 november 2014 kl. 14.16 (CET)

"Aviseringar" var ett bra alternativ. Jag anser också att textfärgen inte bör vara blå likt en wikilänk. Definiendum (?) 21 november 2014 kl. 15.41 (CET)

Nu står det återigen "Alerts" men det är fortfarande samma MediaWiki-meddelande som det hämtas från. Märkligt. /Hangsna (diskussion) 21 november 2014 kl. 21.22 (CET)

Definiendum, man skulle kunna lägga in något i stil med

.mw-echo-overlay-title ul li a {
	color: black;
}

på MediaWiki:Common.css om man vill ta bort den blå färgen. Jag är dock inte övertygad om att det är en så bra idé. Flow är på väg, och i och med det kommer det vara två klickbara länkar högst upp. Ett annat sätt att se på saken är att det faktiskt är ett länkelement, och att lösningen därför inte har med css att göra. "Rätt" lösning är troligtvis att skapa en bugg på Phabricator för att ändra html-koden på de projekt där Flow inte är aktiverat. Just nu verkar det dock inte gå att skicka in buggar över huvud taget i och med att de flyttar Bugzilla till Phabricator.

Hangsna, för mig står det "Aviseringar". Nirmos (diskussion) 23 november 2014 kl. 13.30 (CET)

Nu gör det det även för mig. Slutet gott allting gott, (till en annan onsdag då det uppdateras igen...) /Hangsna (diskussion) 23 november 2014 kl. 15.42 (CET)

Namngivning av biografisk artikel

Synpunkter från fler användare önskas på Diskussion:Henrik Widmark (landshövding). Jag kan i detta fall tänka mig både Adolf Widmark och Adolf Henrik Widmark, medan det nuvarande artikelnamnet enligt min mening är det minst lämpliga. /Annika (diskussion) 25 november 2014 kl. 18.12 (CET)

Standardsortering och isländska namn

Jag har den uppfattningen att isländska namn ska sorteras på förnamn och att STANDARDSORTERING-parametern ska fyllas i med förnamnet först, följt av personens patronymikon. Exempel: {{STANDARDSORTERING:Gunnar Thoroddsen}}. Sedan är det så att det finns ett antal artiklar där man inte följer denna princip, något som jag tänkte börja städa upp. Min fråga är dock hur man ska göra med personer vars efternamn inte är patronymikon, exempelvis Kristján Eldjárn (sorteras idag på K) och Halldór Laxness (sorteras idag på L)? Min uppfattning är att Kristján Eldjárn är korrekt sorterad medan Halldór Laxness är felsorterad men jag vill gärna få in synpunkter på detta innan jag sätter igång. Stigfinnare (diskussion) 16 november 2014 kl. 17.21 (CET)

En titt i is:Flokkur:Íslenskir rithöfundar talar för att de själva enbart sorterar efter förnamn. Edaen (diskussion) 16 november 2014 kl. 17.36 (CET)

Jag delar din uppfattning gällande exemplen. Jag tror att om man kikar i Islands telefonkatalog så skulle man hitta dem sorterade under förnamnet även om de inte har ett patronymikon efter sig. Det enda undantaget som jag ser det är väl om någon "Niklasur Islänningur" blir världskändis som sångaren "Islänningur", då borde han nog sorteras under det istället. /Hangsna (diskussion) 16 november 2014 kl. 17.39 (CET)

Det är dock inte självklart att vi skall använda isländsk sortering för islänningar, annat än i kategorier om islänningar. Det är t.ex. märkligt om Laxness som enda nobelpristagare i litteratur sorteras enligt förnamn – och få skulle omtala honom som Halldór, medan många (också vi då vi följer Wikipedia:Personnamn#Isländska namn) använder Laxness. --LPfi (diskussion) 17 november 2014 kl. 11.20 (CET)

Här håller jag med LPfi. Isländska telefonkataloger är (var? - finns det fortfarande tryckta telefonkataloger på Island) sorterade för en isländsktalande läsarkrets och svwp är avsedd för en svensk läsekrets. Tomas e (diskussion) 17 november 2014 kl. 14.47 (CET)

Men WP är ingen telefonkatalog och isynnerhet inte en isländsk sådan. -- Innocent bystander (diskussion) 18 november 2014 kl. 12.53 (CET)

Det låter som en konstig inställning. Vi gör ju vad vi kan för att sortera japaner, koreaner osv i rätt ordning, varför inte islänningar? /Grillo (diskussion) 17 november 2014 kl. 17.08 (CET)

Nja, vi sorterar och skriver nog vietnameser, koreaner och kineser (= folk med enstaviga släktnamn) enligt lokal namnordning. Japaner gör vi så med endast i undantagsfall och då med tydlig not om när vi gör så. Och exempelvis ungrare stavar/sorterar vi väl enligt västerländsk standard (se denna kategori).--Paracel63 (diskussion) 17 november 2014 kl. 18.17 (CET)

När det gäller exempelvis Laxness menar jag nog att man kan tillämpa POMMF vad gäller standardsorteringen. Tostarpadius (diskussion) 17 november 2014 kl. 17.17 (CET)

Islänningarna sorterar svenska namn efter förnamn, så då kanske vi kan sortera isländska namn efter efternamn? // jorchr 17 november 2014 kl. 22.53 (CET)

Hur gör NE och motsvarande uppslagsverk i t ex Danmark och Norge? /FredrikT (diskussion) 18 november 2014 kl. 08.08 (CET)

Renodlade patronymika bör inte sorteras som efternamn. Det gäller oavsett om det handlar om svensk medeltid eller isländsk nutid. Det finns gränsfall under tidigmodern tid i Sverige, då vissa -sonnamn övergick till att bli släktnamn, medan andra byttes från generation till generation, ett namnskick som i vissa bygder fortlevt in i våra dagar. Hur skall stamfadern, vars barn behöll hans faders namn i sitt efternamn, behandlas? Tostarpadius (diskussion) 18 november 2014 kl. 08.12 (CET)

På svenska brukar jag ta 1901 (namnlagen då alla här fick släktnamn) som gräns för att sluta med att alls sortera på förnamn i Sverige och sortera även patronymikon som släktnamn (som de då blev). Betr isländska namn anser jag nog att vi på modern svenska borde sortera på efternamn, inte förnamn, oavsett hur man gör i Island. --SergeWoodzing (diskussion) 18 november 2014 kl. 08.33 (CET)

Vi har haft uppe frågan tidigare, och olika användare har haft olika åsikter. NE sorterar patronymikon före 1500 på förnamn, Svenskt biografisk lexikon patronymikon före 1600. Sist vi hade upp frågan föreslog en användare att alla med patronymikon + släktnamn i allmogemiljö skulle sorteras på förnamn medan personer med patronymikon + släktnamn i högreståndsmiljö. Det är ju för övrigt lite oklart historiskt vad som skall ses som släktnamn är ett tillnamn, låt säga "Bagge" släktnamn först sedan det burits av minst två generationer? Vad gäller gårdsnamn, skall de påverka sorteringen? Wikipedia:Personnamn anger att alla med patronymikon skall sorteras på personnamn. Det tillämpas dock mycket sparsamt, och jag misstänker att det finns många olika åsikter här.FBQ (diskussion) 18 november 2014 kl. 09.22 (CET)

Vad gäller Sverige delar jag uppfattningen att 1901 bör ses som en milstolpe. Efter det är det inte aktuellt att sortera på förnamn, även om man i vissa bygder fortsatt att byta -sonnamn släktled efter släktled. Jag kan däremot inte ställa mig bakom att samma regel bör gälla för islänningar. Endast de som har verkliga släktnamn bör sorteras på dessa. Tostarpadius (diskussion) 18 november 2014 kl. 09.29 (CET)

Jag har inte alltför starka åsikter exakt vilka principer vi skall ha, däremot bör det finnas tydliga riktlinjer och konsekvens. Jag har konstaterat att personer flyttats fram och tillbaka i omgångar och att det finns flera grupper här på wikipedia som tillämpar olika principer. Jag antar att latiniserade patronymikon bör behandlas som svenska, så länge de inte är släktnamn. Frågan är hur man gör med latiniserade härkomstnamn. Vissa har antagits som släktnamn men vissa som idag är uppslagsord för personen har enbart brukats av personen då denne skrevs in vid universitetet och sedan inte alls. Bör de fortfarande vara grund för standardsortering? Det finns mängder med frågor som skulle behöva rätas ut.FBQ (diskussion) 18 november 2014 kl. 11.28 (CET)

Alla dessa frågor kan nog inte lösas genom generella bestämmelser, men visst kan dessa göras tydligare än idag. Att det ibland måste göras specialbedömningar i enskilda fall är ofrånkomligt, annars blir regelverket oöverskådligt och då blir det ändå fel. Tostarpadius (diskussion) 18 november 2014 kl. 12.15 (CET)

Jag passade på att titta på personer med patronymikonet Andersson avlidna före 1901, och konstaterade att alla de 10 jag först tittade på är sorterade på efternamn, så uppenbart tillämpas något annat.FBQ (diskussion) 18 november 2014 kl. 13.15 (CET)

Att detta hittills hanterats felaktigt är inte ett argument för att vi skall göra så även i fortsättningen. Tostarpadius (diskussion) 18 november 2014 kl. 23.57 (CET)

"Felaktigt" är som sagt en definitionsfråga, det är inte den åsikt NE eller Svenskt biografiskt lexikon har. Men det spelar egentligen inte mig någon roll, det var det sätt jag lärde mig att göra då jag började skriva här - däremot borde de ju om det anses felaktigt korrigeras, och jag för något år sedan mött argument för att vi inte borde sortera dessa personer patronymikon. Då kan det vara vettigt att bestämma hur vi skall göra framöver.--FBQ (diskussion) 19 november 2014 kl. 00.17 (CET)

Se praktiskt på det hela: vad har standardsorteringen för funktion? Le Lapin Vert Jag är en liten morot 19 november 2014 kl. 00.20 (CET)

Att placera artiklar i bokstavsordning givetvis. Tostarpadius (diskussion) 19 november 2014 kl. 01.47 (CET)

Vad som är bokstavsordning är som sagt en definitionsfråga, standardsorteringen är till för att hjälpa till att hitta artiklar i en kategori genom att placera dem i en given ordning. --FBQ (diskussion) 19 november 2014 kl. 10.37 (CET)

Min åsikt är att eftersom sorteringen är till för att hjälpa till att hitta i kategorier, så bör den utgå från dessa. Laxness är ett utmärkt exempel: om vi väljer att använda förnamn som nyckel för islänningar med patronymikon, så bör vi göra det för Laxness också, i alla fall i kategorier för islänningar. I andra kategorier (t.ex. nobelpristagare), så kan man välja efternamn istället. (Så görs redan i viss mån för kategorier där många eller alla delar efternamn, eftersom det då är poänglöst att sortera på det.) Det går utmärkt att ange en standardsortering och sedan använda en annan nyckel för enskilda kategorier.

andejons (diskussion) 19 november 2014 kl. 07.41 (CET)

Svwp är avsedd för en svenskspråkig läsekrets. Instämmer därför med SergeWoodzing att i modern svenska borde man sortera på efternamn, inte förnamn, oavsett hur man gör på Island. --Allexim (diskussion) 22 november 2014 kl. 21.42 (CET)

Ja, om de har efternamn. Grejen med islänningar är ju att de inte alltid har det. -- Innocent bystander (diskussion) 23 november 2014 kl. 09.29 (CET)

Och det är det om är problemet i övrigt också. Idag sorteras en mängd individer som har namn som "liknar" efternamn med dem som efternamn. Men som ovan sagts görs det i NE också - Petrus de Dacia sorteras på P och Leonardo da Vinci sorteras på L, men Domenico Veneziano sorteras på V, Laurentius Petri Gothus (Lars Persson från Götaland) sorteras i NE logiskt på L men på wikipedia på P, och som sagt, på uppslaget Andersson sorteras alla som heter Andersson på A oavsett om det är patronymikon eller inte. Just nu är det ganska slumpmässigt, och har inte ens med POMMF att göra, därför kunde det vara vettigt med tydligare riktlinjer. Sedan kan man givetvis tänka sig att göra som Andejons föreslår, men det kräver då ytterligare förtydliganden på wp:Standardsortering eller på själva kategorisidorna kring vilka sorteringar som skall gälla i respektive kategori. Nu är det inget jätteproblem att standardsorteringarna inte fungerar, men det känns lite onödigt att lägga tid och energi att lägga in dem när det alla fall blir slumpmässigt hur de sedan sorteras. FBQ (diskussion) 26 november 2014 kl. 09.52 (CET)

Kompletterade just artikeln om Petrus Johannis Gothus då jag konstaterar att det argumenterats för såväl P J och G som standardsortering utan enighet som ett tydligt exempel på problemet.FBQ (diskussion) 26 november 2014 kl. 14.43 (CET)

Lista över kommun- och landstingsstyren i Sverige 2014–2018

Varför är informationen inte fullständig i listan Lista över kommun- och landstingsstyren i Sverige 2014–2018?176.71.213.77 25 november 2014 kl. 18.42‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

En orsak är att det inte är klart överallt ännu, det är i första kommunfullmäktigemötet nästa år det behöver vara klart. Sean är allt som sker på wikipedia helt frivilliga insatser, och användare Dammråtta som gjort ett fantastiskt bra jobb med detta, kanske inte funnit all info eller inte hunnit/haft lust för in mer.Yger (diskussion) 25 november 2014 kl. 18.52 (CET)

I många kommuner är styret inte heller färdigt än och då finns det inget att föra in. /Portunes (disk) 27 november 2014 kl. 15.58 (CET)

Engelska förkortningar i infoboxar på personer/sportutövare

Vad är egentligen praxis med att ha utskrivna engelska förkortningar på länder i infoboxar för personer? Användaren Stastny brukar använda sig av engelska förkortningar på länder som Sverige (SWE), Kanada (CAN), Tjeckien (CZE) och Slovakien (SVK) osv i ishockeyspelares artiklar. När man ändrar tillbaka till svenskt namn på länderna i infoboxarna för till exempel Jaromír Jágr och Tomáš Vincour så är användaren snabbt framme och ändrar tillbaka. Jag har försökt samtala med användaren på dennes diskussionssida i 1½ år men med ingen framgång. Nu får det räcka och därför valde jag ta upp detta hos gemenskapen. Jag själv tycker att det både ser bedrövligt och fult ut med att ha engelska förkortningar istället för att skriva ut landets hela svenska namn, när sv.Wiki är framförallt ett svenskt uppslagsverk och det redan finns svenska namn på dessa. DIEXEL (diskussion) 28 november 2014 kl. 10.29 (CET)

Vår praxis är entydig i sin strävan att skriva ut förkortningar. Till och med förkortningar som annars är brukliga som t.o.m., t.ex. Undantag jag ser är f.kr. och m.ö.h som då bör länkas, och måttenheter mw etcetera. SVK för Slovakien är inte ens brukligt och förståeligt. Stå på dig!Yger (diskussion) 28 november 2014 kl. 11.19 (CET)

I infoboxar kan det vara praktiskt (av utrymmesskäl, då det är ofta trångt i infoboxar) att skriva förkortningar. Men självklart ska de vara på svenska! -- Innocent bystander (diskussion) 28 november 2014 kl. 11.36 (CET)

Vi använder nog förkortningar i tabeller, parenteser o.s.v.. Det är knappast heller frågan om "engelska" förkortningar, utan trebokstavsförkortningar enligt ISO 3166. Att använda sådana förkortningar i infoboxar är knappast per definition uteslutet. Däremot är det en ändamålsenlighetsfråga, som borde diskuteras på infoboxens diskussionssida (med blänkare här, på WP:Projekt sport och på användarens diskussionssida). Jag är benägen att hålla med om att namn utskrivna på svenska är det bästa (om det inte finns specifika utrymmesproblem), men det kan finnas synpunkter jag inte kommer att tänka på. --LPfi (diskussion) 28 november 2014 kl. 11.46 (CET)

Månadens uppdrag – förslag

Great minds think alike (), och i spåren efter Veckans tävling: Uppdrag 2 har Paracel63 och Averater arbetat med och diskuterat Averaters idé om Månadens uppdrag, en slags projekt med ungefär samma upplägg som tävlingen (vilket jag också hade suttit och funderat på och därför tyckte var ett utmärkt initiativ). Diskussion har tidigare förts på Paracel63s användardiskussion (och här). Vad har ni för tankar kring förslaget? Låter det bra (eller är det rentav dumt)? Vad tror ni om upplägget? Vänligen, flinga 14 november 2014 kl. 17.50 (CET)

Jag tyckte de första meningarna verkade lovande. Samarbete i stället för tävling lät konstruktivt. Sedan visade det sig att samarbetet ändå skulle utmynna i en prisutdelning till individer som gjorde bättre ifrån sig än andra enligt någon kriterieuppsättning. Därmed föll mitt intresse för idén. Jörgen B (diskussion) 14 november 2014 kl. 23.06 (CET)

Jag är också lite trött på det här med "vinna" och "bäst" och "flest" (som förekommer rätt mycket här på wp, och som tilltalar en typ av användare). Däremot så gillar jag verkligen uppdragsidén. Varför inte en bockestjärna till alla som bidrar till samarbetet? Det är väl ändå det vi egentligen vill premiera? (Eventuellt med en tröskel/nivå att komma upp till, så att det inte blir allt för plottrigt.) Låt det bli mer av ett "achievement" och mindre "bräcka alla andra", det är vad jag önskar. :) //Vätte (diskussion) 15 november 2014 kl. 01.39 (CET)

Vätte, Jöergen B: eftersom jag presenterade förslaget så kan jag säga att jag är inte heller den som brukar gilla tävlingskoncepten. I detta fallet har Paracel och Averater minskat ner och förenklat tävlingsdelen gentemot den ordinarie tävlingen (att man vinner tänkte inte jag så mycket på, mer på att man får poäng vid deltagare). Man kan ge samtliga deltagare poäng som de kan visa upp, utan att någon utses till vinnare för den delen - analogt med stjärnutdelningar. I detta fallet har jag för min del upplevt tävlingsinslaget som inte så besvärande jämfört med i andra fall, men det är helt subjektivt. Innan tävlingen gick jag och värkte på en idé om en samarbetes-sida där man kan kan lista fritt formulerade uppdrag/åtgärder som man kan samarbeta kring, då tänkte jag mig heller inte något tävlingsmoment (och det är en annan variant). flinga 15 november 2014 kl. 20.24 (CET)

Intressant. Ja, om det kan locka fler användare och leda till mer samarbete och verkstad, så gärna för mig. Däremot tror jag inte att det vore bra med att folk helt fritt får lista uppdrag, för det kan lätt bli plottrigt om man försöker länka typ någon miljon saknade artiklar på en och samma sida. :-) Fler åsikter?--Paracel63 (diskussion) 15 november 2014 kl. 03.11 (CET)

Förhoppningsvis kan "Månadens uppdrag" också sätta ljus under skäppan på en del relaterade samarbetsprojekt med mer eller mindre damm på sig. wp:Projektkontoret har inget som helst tävlingssyfte, så ni som inte tycker om tävlingar kanske har lust att ta en titt även där. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 15 november 2014 kl. 03.16 (CET)

Jag uppfattar förslaget som ett mellanting mellan projektarbete och veckans tävling och gillar verkligen idén. Vättes och Jörgen Bs tankar om "achievement" passar bra in i ett sådant upplägg; en uppmuntran till den som bidrar med arbete, men inte i konkurrens med andra och heller inte med inflation. Jag föreslår en provmånad i januari, när julen är "undanstökad". Deryni (diskussion) 15 november 2014 kl. 09.42 (CET)

Jag ser Månadens uppdrag som ett bra initiativ! Även prisutdelningen är jag positivt inställd till, då min teori är att fler användare motiveras att delta – och därmed gynnas uppslagsverket – om det finns någon form av belöning som väntar. Definiendum (?) 15 november 2014 kl. 09.59 (CET)

Fast även achiements/poängräkning eller liknande, utan vinnare är ju en belöning. Jag tror kanske det hade kunnat vara en bra sporre för många, utan att avskräcka oss som ogillar tävlingar, eventuellt? (Averater: apropå nedanstående, då kan de som är tävlingsinriktade fortfarande tävla "subjektivt" i placering gentemot andra, så det blir lite som ett mellanting, kanske win-win? ;) Som du säger, även bara att hjälpa till (utan att behöva uppfattas som att man gör det för att tävla ;)) är en sporre för många.) Bara en tanke, har ingen jättestark åsikt om lösningen. flinga 15 november 2014 kl. 20.42 (CET)

@JoergenB, Vätte: Tack för synpunkter. Ni är ju båda aktiva användare som hjälper till med mycket så era åsikter vill jag (som initiativtagare) gärna ta hänsyn till. Förslaget är ett stort steg ifrån tävlingsmomentet jämfört med när det låg som Veckans tävling. Jag önskar att detta ska vara ett mer personligt uppdragsgivande så att man känner att man hjälper någon. Annars tror jag det lätt blir som Önskelistorna eller Projektkontoret där det finns många utmärkta områden att hjälpa till med men där motivationen (i alla fall för mig) är lägre. Om man känner att man gör någon specifik person en tjänst hoppas jag den ska öka. Det kanske fungerar med utmärkelser till alla som hjälper till. Man skulle kunna ha olika beroende på insats för de som gillar att tävla eller bara en typ för alla som hjälper till. Eller så är det nog att bara få hjälpa till så som frågesidorna (Wikipediafrågor, Faktafrågor, Anmäl ett fel m.fl.) fungerar. Vad tror ni skulle locka er att hjälpa till mest? - Averater (diskussion) 15 november 2014 kl. 10.58 (CET)

Personligen är mina insatser ojämnt fördelade, bland annat beroende på hur mycket undervisning jag har olika perioder. Jag skall dock hålla ögonen på Projektkontoret, vilket jag inte har gjort tidigare, och se var det kan vara väårt att engagera sig.

Jag tror att tidsbegränsade insatser, där många samarbetar under en kort tid (men utan tävlingsinslag) skulle kännas mer inspirerande i vissa avseenden; särskilt om ett trevligt ämne dyker upp samtidigt som jag råkar ha litet tid för det. Belöningen är dock för min del snarast att se statistiken över hur problemen åtgärdas.

Om wikipediatävlingar: Mitt känslomässiga motstånd mot tävlingsbidrag är nog delvis en läggningssak; men det är också betingat av att jag ibland tyckt mig se några mindre inspirerande effekter av tävlandet. Jag har ibland tyckt mig märka att vissa tävlingsdeltagare verkar att ha försökt hitta grunder för att underkänna andra deltagares bidrag, vilket (förutom allt annat) kan leda till att i sig värdefulla bidrag till wp inte får vara kvar.

Jag tänker också på hur en (i övrigt mycket vettig och positivt bidragande) wikipedian kom med det destruktiva förslaget att man skulle radera en del hänvisningssidor, bara därför att man annars inte skulle kunna få poäng för "nyskrivna artiklar" när man skriver riktiga dito om samma ämne.

I något fall har också en tidsbegränsad tävling haft regler som uppmuntrat till att litet för hastigt ta bort robotmärkning av artiklar - alltså innan man har åtgärdat alla de saker man egentligen skulle åtgärda innan märkningen tas bort, trots att vissa av dem tar litet tid.

Antagligen har ändå nyttan av tävlandet (för dem som är roade) på det hela taget klart övervägt, jämfört med skadan. Jörgen B (diskussion) 15 november 2014 kl. 22.17 (CET)

Tack för idéerna, JoergenB och flinga! Blandade kommentarer: – På wp:MNA och de tävlingar där jag deltagit har en omdirigeringssida inte räknats som påbörjad artikel (vilket är rimligt). De veckotävlingar jag deltagit i har inte känts felsökande. Andra som minns något annat får gärna rätta mig. – Folk ser olika saker som belöning. Att uppmärksamma insatsen (engelska: achievement) tror jag att de flesta kan acceptera. Själv tycker jag att en artikel-/uppdragslistning som växer fram under ens namn ofta kan vara nog så motiverande. Det är bland annat därför jag deltar på wp:MNA. – En "win-win-"-situation vore definitivt trevligt. Och med så enkla regler i projektet som möjligt, tror/hoppas jag att både tävlingsmänniskor och icke-tävlingsmänniskor kan lockas av det potentiella "smörgåsbordet" av hanterbara uppdrag.--Paracel63 (diskussion) 16 november 2014 kl. 14.32 (CET)

Någon form av uppdrag/samarbete är positivt, tveksam till priser. En sak som saknas när det gäller projektkontoret och veckans tävling är en tydlig länk på huvudsidan, det finns säkert många som inte känner till dessa eftersom de inte är så lätta att hitta. En tydlig länk på huvudsidan är ett måste även för detta förslag om det införs.212.181.63.190 17 november 2014 kl. 11.23‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Som jag ser det finns det fyra alternativ:

1. Inga utmärkelser, att hjälpa till är nog. (som frågesidorna)
2. Utmärkelser till alla som hjälper till.
3. Utmärkelser beroende på hur mycket man hjälper till. (till exempel: ett uppdrag en liten stjärna, fem en stor och 25 en superstor)
4. Pris till vinnaren och eventuellt andra utmärkelser för andra bra insatser. (som tävlingarna, wp:mna och wp:mnb)

Jag ser dels en möjlighet i att hjälpen blir personlig vilket ökar motivation och lust att göra nytta men också en risk att en del känns som att de bara lämpar över uppgifter på andra vilket gör att någon annan form av uppskattning kan krävas. Men allt ovan är ju bara gissningar. I vilken grad tävlingsmänniskor lockas eller andra skräms bort är svårt eller omöjligt att veta. Jag tror vi kan köra en mjukstart i december med något av förslagen ovan och om det senare behövs så byter vi då. - Averater (diskussion) 17 november 2014 kl. 15.55 (CET)

Nu kör vi

Jag ändrade så det inte blir en vinnare utan man får utmärkelser beroende på bidrag oavsett vad andra får. Jag har tänkt lägga upp sidan inför månadsskiftet om det inte blir några protester innan så kan december bli en testmånad. Småputs och andra kommentarer mottages tacksamt (här eller på diskussionssidan). - Averater (diskussion) 20 november 2014 kl. 20.58 (CET)

 Gillar //Vätte (diskussion) 22 november 2014 kl. 16.47 (CET)

WP:MUPP  Fixat - Averater (diskussion) 23 november 2014 kl. 15.54 (CET)

 Gillar Deryni (diskussion) 24 november 2014 kl. 20.49 (CET)

 Gillar--Paracel63 (diskussion) 30 november 2014 kl. 01.46 (CET)

Artikelnamn för liftar i Åre

Flyttat till Diskussion:VM6. /Vostok (diskussion) 1 december 2014 kl. 12.16 (CET)

Bästa bidragen under oktober

Teleférico La Paz (t.v.) valdes till bästa nya oktoberartikel, medan mimikry (t.h.) utsågs till månadens bästa utökning.
Teleférico La Paz (t.v.) valdes till bästa nya oktoberartikel, medan mimikry (t.h.) utsågs till månadens bästa utökning.

Teleférico La Paz utsågs till oktober månads bästa nya artikel. Mimikry valdes samtidigt till den bästa artikelutökningen. Vi fortsätter att förnominera artiklar (max två per skribent och avdelning), så att det blir lite färre artiklar att välja bland när det är dags att rösta. För november har vi nominerat 32 nya och 27 utökade artiklar. Välkomna att rösta (här och här) eller att lista decemberartiklar. Vänliga wikihälsningar! --Paracel63 (diskussion) 1 december 2014 kl. 15.36 (CET)

Månadens uppdrag

Hej! Som noteras i en tråd lite längre upp startar vi idag med ett nytt projekt här på Wikipedia. På Månadens uppdrag ska vi kunna lägga in mindre uppdrag som en person kan slutföra, på en eller ett par dagar. I valfritt ämne. Projektet har hämtat inspiration från Projektkontoret (som en samlingspunkt för olika projekt), Önskelista (intressant utformade önskningar väcker skribenternas intresse) och Veckans tävling (där vi testat två uppdragstävlingar). Samtidigt vill vi inte göra det till en ren tävling med vinnare, så alla som hjälper till får diplom. Välkomna att hjälpa till (sju uppdrag ligger just och väntar). :-)--Paracel63 (diskussion) 1 december 2014 kl. 17.39 (CET)

Att skriva om lokalpolitik

Hej alla glada! Har funderat lite på det här med kommun- och landstingspolitik i Sverige: var skriver man om det egentligen? Om vi tar Centerpartiet som exempel: partiet har ledande ställning i många kommuner: Mönsterås kommun, 40 % i kommunvalet, Dals-Eds kommun, Orsa kommun, osv. Borde man skriva om det i artiklar som heter någonting som Politik i Mönsterås kommun, Politik i Orsa kommun eller dylikt? /Portunes (disk) 27 november 2014 kl. 16.05 (CET)

Det finns ju en rubrik Politik i varje kommunartikel. Förutom tabeller är den idag lite slafsig, slarvigt sammansatt text utan källor. Men det kan ju förbättras. Först om den sväller tycker jag det kan vara aktuellt bryta ut.Yger (diskussion) 27 november 2014 kl. 16.28 (CET)

Jag tänker att sådant kan vara aktuellt att ta upp även i partiernas artiklar, möjligen.. var partierna är stora (och kanske hellre i vilken slags kommuner de har större stöd, och i vilken slags kommuner de har mindre/saknar stöd, om det går att säga). flinga 27 november 2014 kl. 22.56 (CET)

I begränsad omfattning. Att Folkpartiet skulle ha haft starkt stöd i Skövde kommun i slutet av 1970-talet passar ju knappast i artikeln om Folkpartiet. Bland vilka grupper och vilka geografiska områden ett parti varit stort och hur det förändrat sig över tid kan givetvis vara intressant i partiartiklarna, men på begränsad detaljnivå. Enskilda uppgifter om stödet för ett parti i enskilda kommuner hör nog annars främst hemma i kommunartiklarna. I övrigt som Yger.--FBQ (diskussion) 1 december 2014 kl. 13.53 (CET)

Instämmer med ovanstående. Sådana här texter handlar nog i första hand om kommunalhistoria, och då är det bättre att bygga ut kommunartiklarna en bit. När längden på politiktexten i kommunartikeln sväller rejält, kan det möjligen bli läge med en fördjupningsartikel (gäller kanske främst större kommuner eller mycket intressanta/dramatiska skeenden). Om lokalpolitiken får stor betydelse för ett parti bör det kanske också märkas i landstingsartiklarna.--Paracel63 (diskussion) 1 december 2014 kl. 15.56 (CET)

FBQ: jo, det håller jag med om. I partiartiklarna är det övergripande information om lokalt stöd (kanske också framförallt i riksdagsval, för den delen, men även kommun- och landstingsrepresentation kan ju vara intressant om man får med det på ett snyggt sätt), och s a s statistiska extremer som är det som framförallt kan vara intressant att också ha med. Exempel: Vänsterpartiet, avsnitt om valresultat i kommunfullmäktige. Jag ville mest kasta ut/uppmärksamma idén att sådan info också kan vara intressant att ha med i partiartiklar. flinga 3 december 2014 kl. 16.10 (CET)

Wikidata krånglar än en gång

När jag försöker lägga in saker misslyckas jag med kommentaren: "Invalid token". Det har hänt förr, men rättat till sig ganska snabbt. Det är ytterst irriterande med dessa ständiga fel. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2014 kl. 08.46 (CET)

Nu fungerar det igen, för första gången på ett halvt dygn. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2014 kl. 10.23 (CET)

"Invalid token" - låter som ett inloggningsfel. d:Wikidata:Contact the development team är en sida som kanske kan vara till hjälp. -- Innocent bystander (diskussion) 3 december 2014 kl. 10.49 (CET)

Jag loggar ju aldrig in direkt på Wikidata, utan går dit härifrån. Jag misslyckas alltså med att spara, men när jag försöker senare går det bra. Jag har låtit samma sida ligga uppe, så ingenting har förändrats. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2014 kl. 10.56 (CET)

Nu börjar problemen igen. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2014 kl. 15.48 (CET)

När jag någon enstaka gång får felmeddelandet "Invalid token" så brukar det hjälpa att ladda om sidan. Det felet brukar dyka upp när man har haft samma sida uppe väldigt länge utan att göra några ändringar i den. /ℇsquilo 3 december 2014 kl. 17.42 (CET)

Jag har försökt detta, men det har inte lyckats. Däremot behövde jag inte ens ladda om när det väl fungerade. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2014 kl. 17.52 (CET)

det finns ju flera sätt sätta iw länken antingen från en existerande sida på annan språkversion och via wikidata sätta in sv-länken, det går också att ange länken ifrån den olänkade svsidan genom att ange "en" och det engelske namnet. Om det trasslar med det första sättet brukar jag då göra enligt andra sättet. Yger (diskussion) 3 december 2014 kl. 18.00 (CET)

Visst kan man göra på flera sätt vad gäller själva iw-länken, men det finns ju mer att lägga in, exempelvis det svenska namnet. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2014 kl. 19.15 (CET)

Kvalitetsmätningen december

Kan någon vänlig användare sammanställa kvalitetsmätningen nu när vi kommit några dagar in i december? /Hangsna (diskussion) 3 december 2014 kl. 21.48 (CET)

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

här kommer denYger (diskussion) 3 december 2014 kl. 21.51 (CET)

Tackar! Det mesta går upp, tråkigt att se. /Hangsna (diskussion) 3 december 2014 kl. 22.02 (CET)

Tack från mig också! Det är inga stora rörelser, dock noterar jag att "ouppdaterat" haft en uppåtgående trend under längre tid. Dags att göra något?--Historiker (diskussion) 3 december 2014 kl. 22.29 (CET)

Förra månadens kvalitetsprojekt (infogningar) resulterade dock i en nedgång, med 9 artiklar. Denna månad satsas det på en nedgång för artiklar som behöver språkvård. I övrigt – tack för påminnelsen, Hangsna, och för uppdateringen, Yger! Definiendum (?) 3 december 2014 kl. 22.34 (CET)

Hur är det egentligen med att helt sonika radera eller stubba artiklar som behöver språkvård? Ofta är det ju mera jobb att städa upp en snurrig text med mycket maskinöversättningar, upprepningar och inkonsekvenser, än att bara skriva om den från början. I teorin kanske det är så att det finns "många guldkorn och intressant information" eller whatever, men om ingen orkar lägga ner allt det jobb som krävs för att fixa till språket kanske det är bättre för uppslagsverket som helhet att bara börja om med en rödlänk eller en substub. Rödlänkar upplever många som inspirerande, vilket man väl knappast kan säga om mallen {{Språkvård}}. Om artikeln funnits i språkvårdskategorin i flera år kanske det är dags att inse att det aldrig kommer att hända någonting med den. Eller? Marfuas (diskussion) 4 december 2014 kl. 10.17 (CET)

Jag håller med om principen. Efter en tid, säg två år, ser jag det som OK gå hårt åt artikeln, men även då med viss urskiljning. Det kan ju också vara så att det kan vara en tanke ta bort själva mallen efter två år, om innehållet är värdefullt och kritiken mot språket inte så allvarlig.Yger (diskussion) 4 december 2014 kl. 10.28 (CET)

I artiklar med riktigt dåligt språk tenderar också innehållet och källäget att vara dåligt. Dåligt språk är ofta en god varningssignal och att bara rätta språket är då kontraproduktivt. I många fall bör man kontrollera källan i samband med att man ändrar formuleringen, dels för att försäkra sig om att texten verkligen följer källan, dels för att vara säker på att man inte missförstått eller håller på att införa en felaktig nyans. --4 december 2014 kl. 11.59 (CET)

Varför den här månaden har en så kraftiga ökning i kategorin "ouppdaterat" är att det tycks vara många listor som ska uppdateras, samt att Europavalet ska vara avslutat nu vilket är ganska många länders val.--Eriass2 (diskussion) 4 december 2014 kl. 12.50 (CET)

att den kategorin ökar ser jag som positivt. Jag misstänker det är 10-100 ggr fler som borde ha den mallen. Jag åsätter just nu dessa malla på många kommunartiklar som beskriver kommunmajoriteten 2010 men inte 2014.Yger (diskussion) 4 december 2014 kl. 13.15 (CET)

Cirkeldiagram

en:Template:Pie chart verkar praktisk. Hur det ser ut ser man t.ex. i en:Soil#Plant residue in soil. Har vi någon annat sätt att konstruera cirkeldiagram här, som bara inte är iw-länkad dit? Eller borde vi importera den? Jag antar att det eg. bara är att kopiera över ett antal sidor. --90.236.148.87 30 november 2014 kl. 18.03 (CET)

Motsvarande mall {{Cirkeldiagram}} finns på svwp, men det verkar vara något fel på undermallen {{Cirkeldiagram/tårtbit}} som gör att tårtbitarnas storlek inte stämmer.

Exempeldiagram

Tårtbit 1 (30 %)

Tårtbit 2 (30 %)

Tårtbit 3 (25 %)

Tårtbit 4 (10 %)

Övrigt (5 %)

--Larske (diskussion) 30 november 2014 kl. 20.44 (CET)

Det var en klass, transborder, som saknades i MediaWiki:Common.css. Med den tillagd så verkar mallen fungera. --Larske (diskussion) 30 november 2014 kl. 21.14 (CET)

Tjusigt! Nu också iw-länkad, tackar även för detta. Dock okategoriserad och ingen dokumentation, men via övriga wikipedior har man ändå en chans att hitta den. Orkar någon göra en snabb beskrivning av hur man använder den är det förstås ändå bättre. --90.236.239.90 1 december 2014 kl. 00.08 (CET)

Nu finns dokumentation.//Hannibal (diskussion) 1 december 2014 kl. 02.18 (CET)

 Gillar Och mallen har redan kommit till nytta i två artiklar (Kroatien och Romersk-katolska kyrkan i Österrike). --Paracel63 (diskussion) 1 december 2014 kl. 16.06 (CET)

Mallen funkar inte med decimalkomma. Däremot med decimalpunkt, som på engelska. Men på svenska ska det ju vara kommatecken. Jag valde att avrunda till heltal, i "Kroatien" är angivet decimalpunkt. --90.237.1.183 1 december 2014 kl. 23.12 (CET)

Jag har gjort ett försök att konvertera mallen {{Cirkeldiagram}} till en Lua-funktion i den här testmodulen. Funktionen har samma funktionalitet som mallen, men med följande tillägg:

1. ingen begränsning av antalet tårtbitar (defaultfärgerna upprepas i grupper om 10, men alla tårtbitars färger är givetvis fullt möjliga att styra)
2. möjlighet att undertrycka etiketterna under diagrammet (sätt |etiketterunder=nej )
3. möjlighet att visa etiketter och/eller värden inuti diagrammet (sätt |etiketterinuti=ja resp |värdeninuti=ja )
4. möjlighet att ange värdena med decimalkomma (eller decimalpunkt), de presenteras alltid med decimalkomma inuti diagrammet och med källformatet under diagrammet, men det går ju att ändra om man vill.

En naturlig utvidgning är förstås att tillåta värden vars summa (inklusive Övrigt) inte behöver vara just 100(%).

Några testexempel finns på den här testsidan. --Larske (diskussion) 2 december 2014 kl. 22.21 (CET)

Båda versionerna ser ut att vara en väldigt bra mall! Jag undrar bara (om här också finns någon som är bra på att hitta fina färger) om vi måste ha de här skarpa och bjärta "standardfärgerna" som standard, eller om någon kan finna på lite mildare/mer harmoniska grundfärger som standard? Det hade väl harmonierat bättre med våra mallfärger och annat, t ex. flinga 3 december 2014 kl. 16.00 (CET)

Bara apropå det, så är Solarized ett populärt och ganska fint färgschema.. :) Som är ett användbart tips, om inte här så åtminstone i andra sammanhang. flinga 3 december 2014 kl. 16.01 (CET)

Vad är en Lua-funktion? Hur används den? --90.236.143.226 5 december 2014 kl. 00.33 (CET)

Se Wikipedia:Lua --Larske (diskussion) 5 december 2014 kl. 23.28 (CET)

Nu klarar funktionen även av värden som inte summeras till 100 %, se exemplet "Mandatfördelningen i Sveriges riksdag 2014" på testsidan. --Larske (diskussion) 6 december 2014 kl. 00.36 (CET)

Wikimedia Toollabs krånglar

Wikimedia Toollabs krånglar nästan jämt, har gjort i flera veckor nu. + att man inte kan se viss artiklar man skapade på enwp för några veckor sedan. J 1982 (diskussion) 6 december 2014 kl. 11.01 (CET)

Lidija Starodubtseva

Lidija Starodubtseva önskar tydligen få artikeln om sig själv på Wikipedia raderad. Synpunkter i frågan önskas på Diskussion:Lidija Starodubtseva. /Annika (diskussion) 6 december 2014 kl. 22.56 (CET)

Biskop i eller av. En språkfundering.

Våra svenska biskopar brukar kallas "biskopen i Lund", "biskopen i Skara" osv. "Biskopen av Lund" etc. förekommer, men är ovanligt och jag skulle säga att i dagspress etc. skriver man alltid "i". "Av" associerar för mig till medeltida språkbruk, där "av" betecknar varifrån någon kom eller hörde hemma. Erasmus av Rotterdam, osv.

Biskopar i tyskspråkiga länder kallas "bischof von X". Jag har översatt detta "biskop av X" - sen tänker jag på våra svenska biskopar och börjar fundera. Jag ser inget logiskt skäl varför vi ska ha annan preposition för biskopar inom och utom Sverige. I vilka fall är biskoparna "i", i vilka fall är de "av"?

På engelska används prepositionen "of". "Bishop of X" brukar på svenska kallas "biskopen av X" - exv. ärkebiskopen av Canterbury. Det förekommer iofs att han kallas "ärkebiskopen i Canterbury", men inte så ofta.

Möjligen markerar "biskopen av Lund" en sådan före reformationen? Är katolska och anglikanska biskopar - Church of England är ju den protestantiska kyrka som står katolikerna närmast - "av", och lutheranska "i"? Om jag kallar katolska biskopar i Österrike eller andra tyskspråkiga länder för "av" sitt stift/sin stiftsstad, bör jag kalla ev. lutheranska eller andra protestantiska sådana för "i"? --90.236.27.113 1 december 2014 kl. 12.39 (CET)

Tror inte att det bara har med biskopar och tid att göra. Man säger ju generellt i svenskan att man t ex är "landshövding i Kronobergs län", "kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs" etc, inte av. "Av" signalerar för mig att man faktiskt eller nominellt behärskar ett territorium (t ex "konung av Sverige"), vilket nog så ofta kunde vara fallet med äldre tiders biskopar, inte minst i Tyskland där man ju hade biskopar som samtidigt var regerande feodalfurstar. /FredrikT (diskussion) 1 december 2014 kl. 12.51 (CET)

Det var min första association, adelstitlar. Adelstitlarnas bruk av "av", motsvarande "von" kommer ju från det medeltida mer allmänna språkbruket där folk inte hade egentliga efternamn utan kallades saker som "Jesper från/av Bonn" (eller lite mer lokalt och jordnära "Jerker i Backen" etc.) Sen blev det kvar i adels- och kunganamn. Betyder det att det i sig uppfattas som maktmarkör? Du kan ha en poäng.

De tyska biskoparna verkar också kallas för "i X" rätt ofta - fast i mindre formella sammanhang. "Erzbischof in Wien" ger många googleträffar. Så kanske det sker en förskjutning från av/von/of till i/in, sedan biskoparna inte längre har världslig makt.

Katolska kyrkans Anders Arborelius kallas för både biskop av och biskop i Stockholm. Katolska kyrkan är förvisso påverkad av språkbruk från olika håll. Andelen tyska katolska präster i Sverige har varit stor från 1700-talet och framåt.

På svenskakyrkan.se hittar man ca 60 fall där någon av Svenska kyrkans biskopar benämnts "biskop av", så det är inte helt utdött bara lite gammaldags och högtidligt. Jag antar att utvecklingen går åt samma håll på tyska. På engelska verkar det dock mer stabilt, av något skäl. --95.197.21.31 1 december 2014 kl. 13.45 (CET)

Och apropå det sistnämnda, kan det påpekas hur man ibland namnger kategorier på Commons. Där finns både Queens of Sweden och Waitresses of Sweden. --Paracel63 (diskussion) 1 december 2014 kl. 16.21 (CET)

"Of" är en preposition som används väldigt mycket på engelska. Tror inte det har liksom samma klang som av eller von. --90.237.1.183 1 december 2014 kl. 23.09 (CET)

Detta får bedömas från fall till fall. Ofta måste både prepositionerna ses som korrekta. "Biskop av Stockholm" är dock snarare Eva Brunne än Anders Arborelius. Den senare är däremot "romersk-katolsk biskop av Stockholm". Tostarpadius (diskussion) 3 december 2014 kl. 08.51 (CET)

I ett land där katolsk lära är norm och protestantisk dito undantaget blir det på samma sätt lutheranen/protestanten som oftare behöver förklarande tillägg. Nu var detta mer en allmän språkfundering, inte en fråga om råd hur man ska skriva... men om sammanhanget är helt igenom katolskt och detta redan är tydligt finns inget som hindrar att kalla AA för enbart biskop av Stockholm. Det katolska är då underförstått. Det är ungefär som att "gitarr" i rocksammanhang betyder elgitarr, men när det gäller klassisk musik akustisk dito. --90.236.143.226 5 december 2014 kl. 00.30 (CET)

Visst, det beror på sammanhanget. Övertydlighet är sällan nödvändig. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2014 kl. 14.38 (CET)

Standardsortering av araber, kurder m.fl.

Hur brukar vi sortera personer med arabiska namn? Jag hittade inga instruktioner. Det vanligaste i sammanhanget är förnamn, fadersnamn, farfarsnamn, ... Normalt sorterar vi på förnamn då personen har patronymikon som tillnamn, gäller det också här? Namn som grundar sig på härkomst förekommer också och ibland etableras ett sådant eller en förfaders namn som släktnamn. Det är dock sällan artiklarna nämner hur de olika namnen är hämtade. Mina egna kunskaper på området är mycket ytliga, har vi någon expert? --LPfi (diskussion) 6 december 2014 kl. 15.15 (CET)

Intressant att svenska artikeln om Usama sorterar på Laden medan den engelska, tyska och franska sorterar på ´Bi/en Laden. Och ja, Bin Laden betyder Ladens son, men om det är ett efternamn eller patronymikon vet jag inte. -- Innocent bystander (diskussion) 7 december 2014 kl. 13.20 (CET)

I fallet Usama är ’bin Laden’ ett släktnamn. Författaren, Steve Coll, av boken BIN LADIN från 2008 skriver om translittereringen av namnet: Själva släktnamnet bin Ladin är ett kapitel för sig. Det är inte ovanligt att släktens medlemmar använder olika stavningar av sitt efternamn i ett och samma dokument, till och med i officiella domstolsförhandlingar. Den kanske vanligaste formen är ”Binladin”, en variant som även används i det engelska namnet på flaggskeppet bland familjeföretagen, Saudi Binladin Group. Däremot används ”Binladen”, ”bin Ladin”, ”bin Laden” eller till och med ”Benladin” i officiella handlingar. Wvs (diskussion) 7 december 2014 kl. 14.28 (CET)

Om jag har förstått det hela rätt så skriver man i arabiskan inte ut korta vokaler på annat sätt en med en fnutt övanför föregående konsonant. Det gör det nästan till en gissningslek huruvida man ska skriva ”bin Ladin” eller ”bin Laden” med latinska bokstäver. /ℇsquilo 7 december 2014 kl. 20.15 (CET)

Skrivstugor på Uppsala stadsbibliotek

Det skulle va jättekul om någon här ville kika på texterna vi skrivit för våra skrivstugor i vår. Deadline för stadsbibliotekets programblad är på måndag 1 december. Wikipedia:Projekt_Uppsala/Skrivstuga_på_Stadsbiblioteket Hockew (diskussion) 27 november 2014 kl. 14.16 (CET)

Jag har nu putsat lite i texterna. Jag tror att det är bäst om man använder det svenska ordet skrivstuga oftare och det engelska edit-a-thon lite mer sparsamt i marknadsföringen. Edit-a-thon är nog obekant för de flesta nybörjare, eftersom det är ett engelskskapat (Wikipedia-)ord. Dessutom ser det lite mer välkomnande ut med det svenska ordet, tycker jag. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 1 december 2014 kl. 15.45 (CET)

Tack för synpunkterna! Jag tror det ligger nått i det. Nu är det för sent att ändra men ska tänka på det till hösten 2015. Hockew (diskussion) 11 december 2014 kl. 00.04 (CET)

Tidlöshet

Jag reagerar då och då på formuleringar som "just nu" och "för närvarande". En sökning på "för närvarande" gav mig 4 785 träffar. Hur bör vi hantera dessa artiklar? Jag tycker inte att det är en bra formulering. I vissa fall står det "för närvarande (oktober 2013)" och det kan väl vara okej, även om det skulle vara ett datum långt bakåt i tiden så är vi ju då i alla fall ärliga mot läsaren.

Hur formulerar vi det bättre? Kanske bör det stå "sedan 2011 är..." och då ha med en källa till när något ändrades. Dock blir detta ofta svårt i efterhand. Behöver vi ens göra något eller är det bara jag som tycker detta är ett problem? /Hangsna (diskussion) 10 december 2014 kl. 10.19 (CET)

För närvarande fyller i de flesta fall ingen funktion. Uttrycket är onödigt i betydelse att ingen information för våra läsare går förlorad om man tar bort det. Oftast verkar det användes som en reservation med betydelsen det här är sant just när jag skriver det (men det gäller allt vi skriver). Till yttermera visso riskerar det att lura läsaren att tro att uppgiften är nyare än den är, i svampartikeln som dyker upp i sökresultaten betyder för närvarande 1998.

För närvarande är onödigt även om man vill ange när uppgiften är från (att vara konkret och exakt är annars förstås bra!). Istället för att skriva ”Föreningen har för närvarande (oktober 2013) 23 medlemmar” kan man skriva ”Föreningen hade 23 medlemmar i oktober 2013”. Just nu kan ersättas på samma sätt.

Jag är ingen vän av sedan 19XX heller. Istället för att skriva att Zagreb är Kroatiens huvudstad sedan 1994 går det lika bra att skriva Zagreb blev Kroatiens huvudstad 1994. Det är underförstått i den andra formuleringen att Zagreb fortfarande var huvudstad när texten skrevs (annars borde det stått var huvudstad 1994-96). Den första formuleringen riskerar att bli felaktig om Kroatien skulle byta huvudstad och någon glömma att uppdatera artikeln, den andra är fortfarande korrekt.--ArildV (diskussion) 10 december 2014 kl. 11.00 (CET)

Ett sidostick: Vill minnas att Zagreb var huvudstad i Kroatien redan när jag besökte landet, vilket var ett par år tidigare än 94. Så beroende på vilken artikel du skriver i, behöver du nog förtydliga dig! Skriver du i landsartikeln är det nog lugnt, men skriver du sådant i stadsartikeln så behöver du nog förtydliga att det är landet Kroatien du avser. -- Innocent bystander (diskussion) 11 december 2014 kl. 10.13 (CET)

I någon logisk mening betyder väl "Stockholm är för närvarande Sveriges huvudstad" och "Stockholm är Sveriges huvudstad" samma sak, men jag håller inte med om att det förra utan vidare hade kunnat bytas ut mot det senare. För närvarande uppmärksammar läsaren just på att en uppgift är föränderlig.

Det vore också märkligt om vi i första hand skulle utgå från att ha ryggen fri. "Stockholm var åtminstone mellan 1634 och 2014 Sveriges huvudstad" kommer naturligtvis alltid att vara korrekt, men få skulle nog tycka att det var den mest naturliga formuleringen.

Just nu tycker jag ligger lite utanför stilen, men för närvarande eller, oftast bättre, för närvarande (2014) tycker jag fungerar bra i många sammanhang. För sånt som man antar kommer förändras inom rimlig tid, men man inte vet precis när, ungefär.

Sen misstänker jag att det finns en del användning av uttrycken som sorterar under det som brukar kallas fluff: "Zlatan Ibrahimovic är för närvarande (2010) en av världens bästa fotbolsspelare."

/NH 11 december 2014 kl. 12.45 (CET)

Håller med om att det finns en inbyggd problematik. Har funderat kring informationen "Sidan ändrades senast den 11 december 2014 kl. 12.38." som finns i sidfoten. Om man flyttade upp den till sidans överkant, så skulle besökaren lätta kunna kontrollera status på informationen. Ymer (diskussion) 11 december 2014 kl. 12.52 (CET)

Mja, när sidan sparades senast är det inte säkert att just den eller de uppgifterna har blivit granskade och uppdaterade. Det räcker med att ta upp sidan i redigeringsläge och spara igen ("null-edit" exempelvis för att uppdatera eventuell cache och sådant) för att tidpunkten i sidfoten skall uppdateras. --MagnusA 11 december 2014 kl. 12.57 (CET)

Eller att en bot går in och redigerar. Jag har blivit "lurad" ett antal gånger angående en artikels aktuella status genom ett 2014-datum som senaste redigering men i historiken sett att ingen riktig uppdatering/utveckling skett med artikeln sedan 2008 eller 2009 ... //Vätte (diskussion) 11 december 2014 kl. 13.03 (CET)

Att skriva för närvarande (2014) är förstås bättre än att bara skriva för närvarande. Personligen föredrar jag dock att skriva i oktober 2014 istället för för närvarande (oktober 2014). Bägge formuleringarna innehåller samma information, den första är kortare och kommer se bra utan även i oktober 2015 om ingen uppdaterar artikeln.

@Innocent bystander: Zagreb och Kroatiens var, vilket jag trodde var uppenbart, bara en exempeljämförelse mellan två olika meningar. I varje artikel och i varje mening finns det förstås olika behov av att förtydliga olika saker, men det har inget med diskussionen här att göra.

--ArildV (diskussion) 11 december 2014 kl. 13.47 (CET)

Mini-projekt och observatörsstatus

Ett behov som i dag saknas på de projekt som finns på Wikipedia är mini-projekt och observatörsstatus för användare som inte direkt vill bli medlemmar med formellt ansvar på wiki-projekt. Jag tänkte om vi kan införa mini-projekt, kanske inom större projekt, och att intresserade kan tillhandahålla observatörsstatus, alltså kan helt enkelt bli observatörsmedlemmar i stället för åta sig ansvaret som medlem. På så sätt kan vi ge liv åt de projekt som stagnerar. Vad tycker ni? --Vannucci (diskussion) 30 november 2014 kl. 21.05 (CET)

För mindre projekt finns Wikipedia:Projektkontoret. Är det var du tänker på? Om medlemmar i Wikiprojekt idag inte har något formellt ansvar (för det har de väl inte?), vad tillför en observatörsstatus i så fall? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 december 2014 kl. 00.00 (CET)

Varje projekt i sig (eller varje deltagare för sin del) kan väl välja att lägga till en rubrik "observatörsstatus" under medlemmar (med förklaring någonstans, kanske), om de vill. Och det är kanske inte en dum idé, att ge de som kanske inte praktiskt bidrar en möjlighet att typ övervaka/stödja projektet och hålla ordning/hålla i ordförandeklubban (? i viss mån) och hålla koll på hur arbetet utvecklar sig, säga till när "nu är den här aktiviteten inte så aktiv längre, ska vi uppdatera projektsidan", "i praktiken sysslar vi mycket med det här och det här nu".. osv. Kanske? Mini-projekt är inte en dum idé alls (nackdelen med projektkontoret är att det liksom på något sätt är vinklat mot uppgifter som lätt kan kvantifieras, men det kanske kan utökas med att lägga in samarbeten och uppdrag? En ny rubrik? Samarbetes-sida, eller en sida där saker som skulle behöva göras fritt kan listas, är en idé som jag varit inne på nu under hösten). flinga 1 december 2014 kl. 14.11 (CET)

Och apropå mini-projekt och liknande… Nu i december mjukstartar vi den nya projektavdelningen wp:Månadens uppdrag (se mer nedan). --Paracel63 (diskussion) 1 december 2014 kl. 16.12 (CET)

Jag uppfattar mig ha observatörsstatus inom flera projekt. Jag har registrerat denna status genom att lägga projektsidan på min övervakningslista. Därmed ser jag om något händer och kan kommentera om jag har lust, men framförallt utnyttja de idéer som läggs upp där (t.ex. genom att "råka" förbättra artiklar i linje med en projektkampanj). Finns det ett behov av att offentliggöra en sådan roll genom en punkt på projektsidan? Om jag ville offentliggöra min roll skulle jag bli "ordinarie medlem". --LPfi (diskussion) 2 december 2014 kl. 14.35 (CET)

Jag tycker att vi kan testköra det här med observatörsstatus. Jag känner en del användare här på svenska Wikipedia som inte vill bli en bunden medlem i wiki-projekt eftersom det upplevs lite som ett betungande åtagande. Därför ser jag status som observatörmedlem som en lösning på problemet och vi bör definiera vad observatörsstatus innebär. Det ska helst vara någonting som en lättare uppgift där man helt enkelt observerar över ett projekt och bidrar eller tillför någonting utan att till exempelvis bli tillfrågad? --Vannucci (diskussion) 5 december 2014 kl. 17.12 (CET)

Några ledord; "bunden medlem, obunden medlem", "aktiv medlem, passiv medlem". Jag tänker lägga in möjligheten till att bli observatörmedlem i wiki-projektet om Albanien. Observatörsstatus kan i framtiden öka tillströmningen av nya och aktiva medlemmar. --Vannucci (diskussion) 12 december 2014 kl. 13.30 (CET)

Blänkar SFFR-processen

Initierat en diskussion om "var" vi ska hålla raderingsdiskussioner på Wikipediadiskussion:Sidor föreslagna för radering. -- Innocent bystander (diskussion) 12 december 2014 kl. 14.32 (CET)

Massradering av (sub)stubbar med hög sannolikhet för felaktigheter?

När jag kollade runt i Kategori:Orter i England upptäckte jag att kontot Maidenhall 1 var globalt låst ("globally locked"). Maidenhall 1 har skapat hundratals mycket korta artiklar om byar i England, något som också uppmärksammades på Bybrunnen 2012. Tegel hjälpte till med att hitta motiveringen till låsningen: nl:Wikipedia:Checklijst langdurig structureel vandalisme/Knowle (Crouch, Swale). Nyckelmeningen i motiveringen är "Uses outdated sources resulting in sometimes no longer existing villages with wrong population figures, sometimes wrong locations, no longer existing names or wrong names and wrong data", vilket stämmer till eftertanke även för svwp. Vi har alltså en förhållandevis avgränsad grupp av artiklar (ungefär 800 stycken i Kategori:Orter i Cumbria, Kategori:Orter i Essex och Kategori:Orter i Suffolk) med hög sannolikhet för fel, som dessutom är så korta att det antagligen skulle gå snabbare att börja om från början än att kontrollera om det som står där stämmer. Många av dem har visserligen redigerats av andra användare, men dessa hade förstås inte anledning att tro att sakinnehållet behövde kontrolleras så noggrant. Är detta en situation när det är motiverat att radera artiklar även om vi inte är 100 % säkra på att innehållet är helt fel? //Essin (diskussion) 7 december 2014 kl. 16.33 (CET)

De tio jag granskade var OK alla. Då de dessutom verkar vara av dignitet "ort"* så ser jag inget problem med att de är korta eller ens om det i några fall kan finnas fel. Inom överskådlig tid (3-8 år) kommer vi ha artiklar om all "orter" från alla länder där basdata tas från Wikidata och där informationen då är säkrad. Och det är bra vi tills dess har placeholders, så man får hjälp både med vad det är frågan om och med en länk till annan språkversion.Yger (diskussion) 7 december 2014 kl. 17.00 (CET)

*) Ort är bebyggelseenhet som är dokumenterad av myndighetsdata i sin lokalisering, omfattning och befolkningsantal. Platser som inte uppfyller dessa krav kallar vi ofta byar, och där är basdatat ofta svajigt och osäkert om det någonsin går få fram tillförlitliga basdata (= få in bra data i Wikidata)

Om uppgifterna inte stämmer, är det bara de som skall tas bort ur artikeln. Artiklarna skall inte raderas. Dessutom tycker jag det är dags att massåterställa raderade och infogade substubbar från sent 2008-tidigt 2009 + slänga dit lite källor. Hade vi varit lite mer noggranna med källor från början hade vi kunnat undvika det hela redan då (även om jag tycker det är lite löjligt att i första hand ropa på källa för ett så allmänt ämne som geografiska platser, fast en källa är ju ändå alltid bra). J 1982 (diskussion) 7 december 2014 kl. 21.08 (CET)

För Finlands del skapades sådana stubbar utgående från Svenska ortnamn i Finland och innehöll informationen därifrån: läge (ofta på kommuns- eller landskapsnivå), svenskt och finskt namn och typ av ort. Att återställa dessa korta stubbar (nu omdirigeringar, med informationen infogad i annan form) är i allmänhet på sin plats då man skriver mer om orten, men antagligen mer besvär än vad det är värt i annat fall - återställning med bot riskerar leda till besvärliga misstag. --LPfi (diskussion) 8 december 2014 kl. 12.45 (CET)

Gjort en liten insats att få in en infobox i Yoxford. Känn er fria att bättra på det ni känner behöver läggas till i den. En prickkarta till Geobox finns nu för Suffolk och Suffolk-kategorin har 461 medlemmar till. -- Innocent bystander (diskussion) 8 december 2014 kl. 13.53 (CET)

Det låter bra att det inte blir någon systematisk massradering. Samtidigt är det positivt att någon slog larm. Småfel som invånarsiffror är riktigt luriga. Därför bör vi vara uppmärksamma. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2014 kl. 14.33 (CET)

Åtta år är ett betydligt längre tidsperspektiv än vad vi brukar ha för kvalitetskontroll, och i ett ännu okänt antal fall (till exempel Humble Green, verkar det som) är det inte fråga om orter i Ygers mening eller ens byar. Åtminstone borde alla artiklar som Maidenhall 1 skapat märkas med Mall:Faktakoll, så att det framgår för våra läsare att vi har anledning att misstänka att uppgifterna inte stämmer.

Jag har bett MoiraMoira på nlwp att redogöra lite mer för bakgrunden till blockeringen. //Essin (diskussion) 8 december 2014 kl. 21.18 (CET)

De som inte är "orter" tycker jag kan raderas direkt.Yger (diskussion) 8 december 2014 kl. 21.36 (CET)

Finns ingen anledning att radera så länge platserna faktiskt finns (eller funnits). J 1982 (diskussion) 8 december 2014 kl. 22.16 (CET)

Vet inte om jag instämmer med Ygers avgränsning av "orter" vs "byar" här. Svenska byar var någorlunda väldefinierade en gång i tiden. Det är att beskriva sådana idag som är ett problem efter skiften och urbanisering och att begreppet by numer används om ganska mycket av lantlig karaktär.

De artiklar jag jobbat med är enligt statistiska uppgifter "civil parishes", dvs ett fungerande eller åtminstone tidigare fungerande kommunal enhet med visst självstyre. Det är mer tveksamt om de alltid kan beskrivas som byar.

Det som bekymrar mig mer är avgränsningen av en sådan artikel som Ipswich. Handlar artikeln om ett "distrikt", "stad", en "consilidated stad/distrikt" (för att ett ögonblick prata amerikanska om ett UK-begrepp) eller är det en artikel om två geografiskt överensstämmande enheter? Och hur är det med tätorten Ipswich? Sådana oklarheter tycker jag är ganska besvärande! -- Innocent bystander (diskussion) 9 december 2014 kl. 08.37 (CET)

Jag har fått några svar från nlwp (se Användardiskussion:Essin#Knowle/Maidenhall och nl:Overleg gebruiker:MoiraMoira#Maidenhall 1 on svwp för detaljer). De har gått igenom alla (?) artiklar skapade av denna användare enligt checklistan på nl:Gebruiker:EvilFreD/Nalooplijst Knowle och dokumentationen på nl:Gebruiker:EvilFreD/Nalooplijst Knowle/Afgehandeld. Deras systematiska approach där alla inblandade användare skriver upp vilka artiklar de har kontrollerat är något vi kan ta efter, kanske som en undersida till Projekt Storbritannien. Många artiklar togs upp på nl:Wikipedia:Te beoordelen pagina's (motsvarande SFFR, men ofta mer summariskt ser det ut som) vilket i många fall ledde till radering pga bristande verifierbarhet eller för att de är helt obetydliga platser (Humble Green är en äng som är stor nog att vara utsatt med namn på lantmäterikartor, men av allt att döma inte mer än så), men även de artiklar som inte blev föremål för raderingsdiskussioner har putsats upp. Sander1453 har erbjudit sig att tipsa om källor. Vad tror ni, är detta en framkomlig väg? //Essin (diskussion) 9 december 2014 kl. 23.47 (CET)

Finns något samband med detta? /Hangsna (diskussion) 12 december 2014 kl. 22.15 (CET)

Sannolikt. Formen på användarnamnet och valet av ämnen talar för det. En lista över Maidenhall 1:s nyskapade sidor (de var fler än jag trodde) finns nu på Wikipedia:Projekt Storbritannien/Maidenhall 1, vilket kan bli utgångspunkt för en genomgång. För att undvika dubbelarbete vore det bra om alla som kollar artiklar prickar av dem sen på listan. //Essin (diskussion) 14 december 2014 kl. 12.48 (CET)

Hur skriver man en proffsig presentation?

Hur skriver man en proffsig presentation på sin användarsida? Jag vill att min användarsida ska vara ett ansikte utåt. Jag vill också lägga ut personuppgifter eftersom jag vill bidra på en seriös nivå. Finns några exempel på fina presentationer? Någon kanske borde till och med skriva en wiki-guide om hur man skriver en proffsig presentation? --Vannucci (diskussion) 14 december 2014 kl. 21.13 (CET)

Den primära målgruppen för användarsidan är andra som redigerar på Wikipedia som när de ser din signatur vid en redigering vill veta mer om den som ligger bakom den redigeringen. Med det syftet i bakgrunden är det bra om man på användarsidan får veta 1. vilket är ditt intresseområde vad avser kompetens artikelsortiment och 2 vilken typ av insatser gör du på Wikipedia, typ skriver nya artiklar putsar/kompletterar existerande, klottersanering etc. Jag tycker du redan har mycket av detta på din användarsida. Sedan kan ta med annan information i sin presentation, men det brukar ofta återspegla personligheten, själv vill jag gärna åtminstone läsa om motiven vara här, hur man ser på fri information etc. Så exakt utformning beror mycket (mest) på ens personlighet och layout efter eget tycke. Jag tycket du skall titta på 10-20 stycken och se vilka du själv gillar. Yger (diskussion) 14 december 2014 kl. 21.28 (CET)

och du kan redigera seriöst här utan att ha personlig information (ex namn och så). Adville (diskussion) 14 december 2014 kl. 21.34 (CET)

Användarnamn i artiklar

Eftersom kanske inte så många bevakar den sidan så flaggar jag för Malldiskussion:Robotskapad#Användarnamn i artiklar. (Diskussionen hålls där.) /NH 16 december 2014 kl. 14.45 (CET)

Namnstandard för mallar

Finns det någon konsensus huruvida vi ska använda oss av en namnstandard för olika malltyper? Jag eftersöker en standard för faktamallar och navigationsrutor, där mallarna bör namnges efter malltyp. En faktamall bör namnges Mall:Faktamall namn och navigationsrutor Mall:Navigationsruta namn. Detta gör det enklare för skribenter att hitta en lämplig mall som man kan använda i en artikel. {{Datorspelsfakta}}, {{Infobox fotbollsspelare}}, {{Faktaruta idrottare}}, {{Leksak}} ... dessa faktamallar är ett par exempel på hur rörigt det kan se ut, och går emot WP:POMMF. Det skulle vara bättre om man namngav dessa mall på följande sätt: {{Faktamall datorspel}}, {{Faktamall fotbollsspelare}}, {{Faktamall idrottare}}, {{Faktamall leksak}}. // MAURIZIO 4 december 2014 kl. 05.35 (CET)

En sak som underlättar är att kategorierna åtminstone är relativt enhetligt döpa, t.ex. Kategori:Personfaktamallar, så den vägen tycker jag att det brukar vara enkelt att hitta rätt mall. //Rotsee (diskussion) 4 december 2014 kl. 09.18 (CET)

Don't bother säger jag. Denna fråga har lyfts upp förut men sköts i sank direkt då alla som kommenterade tyckte det var totalt onödigt. Jag hoppas dock att det kommer en standard. /Saftgurka (diskussion) 17 december 2014 kl. 11.10 (CET)

Var djärv och fixa det! säger jag. Äntligen! Josve05a (diskussion) 17 december 2014 kl. 12.03 (CET)

Att använda en namnstandard låter vettigt. Om man väljer ett format som redan används av en stor andel av de befintliga mallarna så minskar nog risken för motstånd. Så var djärv och sätt igång. Gärna i lite mindre skala/lugnare tempo i början, så att eventuella åsikter om lämplighet i namnval och annat hinner komma fram innan alltför mycket är gjort. ⬤Bοⅳⅰе 17 december 2014 kl. 14.00 (CET)