von Graben

Från Wikipedia
von Graben
Adel i Österrike

von Graben, även: von Graben zum/von Stein, vom Graben, von dem Graben, ab dem Graben, Grabner, Thal, de Valle är namnet på en utbredd familj av den österrikiska aristokratin, som var av adligt (dynastiskt) ursprung.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Familjens grundare Conrad vom Graben (namn 1170 till 1207)
Heraldiskt släktträd över Graben och deras ättlingar

Släkten von Graben kom från Gorizia-linjen av Meinhardinerdynastin (grevarna av Gorizia),[1] och nämndes första gången 1170 i Krain. Släkten dog ut 1781 i den manliga linjen. Till herrarna av Grabens härstamning hör den gamla österrikiska Orsini-Rosenberg-släkten,[2] som finns kvar än idag, och familjen (De) Graeff,[3] som huvudsakligen är baserad i Nederländerna. Herrarna av Grabens vapen antogs även av kejsargrevarna Jörger von Tollet († 1772), Stadel-Kornberg († 1882) och Leublfing zu R(h)ain († 1893 och 1985), som härstammade i kvinnolinjen, samt baronerna Rain zu Sommeregg († omkring 1600). Herrarna av Graben hade omfattande egendom, förläning och inflytande i Kärnten, Steiermark, Nedre Österrike, Gorizia, Salzburg, Tyrolen, Sydtyrolen, Franken och Schweiz. Som ett resultat av detta delades familjen upp i flera linjer och grenar.[förtydliga] De viktigaste var:

Dessa tre linjer nådde sin politiska kulmen under 1400- och 1500-talen, när de var provinsguvernörer, administratörer, feodalherrar, tjänstemän, kaptener och rådmän i habsburgarnas, grevarna av Celje och Meinhardinernas tjänst.

Kornbergslinjen[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1456 och 1564 var Kornbergslinjen i besittning av det viktiga herrskapet Marburg (Maribor), Obermarburg, distriktet Marburg an Drau och "Marburgs slott". Den holländska familjen (De) Graeff härstammar från Wolfgang von Graben († 1521) från Kornbergslinjen.[4][5]

  • Utvecklingen av familjen Von Graben. Ulrich I von Graben († före 1325), stamfader till Kornbergslinjen (i Steiermark) till släkten med sina söner
    Utvecklingen av familjen Von Graben. Ulrich I von Graben († före 1325), stamfader till Kornbergslinjen (i Steiermark) till släkten med sina söner
  • Wolfgang von Graben († 1521) och Andree von Graben († 1521), herrar av Kornberg, borggreve av Saldenhofen
    Wolfgang von Graben († 1521) och Andree von Graben († 1521), herrar av Kornberg, borggreve av Saldenhofen
  • Wolfgang von Graben (till höger med sin gamla Graben-vapen) med sin son Pieter Graeff (till vänster framför staden Amsterdam) representerar grundandet av familjen De Graeff från familjen Graben. (Historisk skiss)
    Wolfgang von Graben (till höger med sin gamla Graben-vapen) med sin son Pieter Graeff (till vänster framför staden Amsterdam) representerar grundandet av familjen De Graeff från familjen Graben. (Historisk skiss)
  • Andrä von Graben († 1556)
    Andrä von Graben († 1556)

Grabners från Rosenburg[redigera | redigera wikitext]

Den nedre österrikiska linjen av Grabners från Rosenburg ägde omfattande gods i Rosenburg och Pottenbrunn samt i Mähren och var en av protestantismens förespråkare under reformationen i Nedre Österrike.

På 1500-talet gjorde Grabners från Rosenburg till ett centrum för österrikisk reformationshistoria.[6] Under 1500-talet och början av 1600-talet var Grabners bland de rikaste och mest respekterade familjerna i Österrike,[7] och bland de viktigaste protestantiska adelsfamiljerna i landet.[8]

  • Epitafium Hans von Dachpeck zu Greillenstein († 1499) och Petronella Grabner zu Judenau
    Epitafium Hans von Dachpeck zu Greillenstein († 1499) och Petronella Grabner zu Judenau
  • Georg Grabner zu Rosenburg och Zagging († 1562) och hans bror Leopold Grabner zu Rosenburg († 1583) framför slottet Pottenbrunn
    Georg Grabner zu Rosenburg och Zagging († 1562) och hans bror Leopold Grabner zu Rosenburg († 1583) framför slottet Pottenbrunn
  • Sebastian II Grabner zu Rosenburg († 1610)
    Sebastian II Grabner zu Rosenburg († 1610)

Sommeregglinjen[redigera | redigera wikitext]

Sommeregglinjen, som härstammade från Kornbergslinjen, var också aktiv som burggreve och herrar av Sommeregg i Kärnten mellan 1442 och 1536. De ansågs vara den viktigaste familjen på Meinhardinerenhof i Gorizia i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet. Från denna linje bör Virgil von Graben nämnas. Denne spelade en viktig diplomatisk roll under grevarna av Gorizia och de habsburgska kejsarna, också för att han ledde Furstendömet Gorizia till habsburgarna efter att Meinhardinerna dog ut.[9]

  • Andreas von Graben († 1463)
    Andreas von Graben († 1463)
  • Virgil von Graben (1430/40-1507)
    Virgil von Graben (1430/40-1507)
  • Vapensköld av herrarna von Graben zu Sommeregg och baronerna von Rain zu Sommeregg och deras släktingar (Sankt Michaelskirche, Lienz, Ost-Tirol)
    Vapensköld av herrarna von Graben zu Sommeregg och baronerna von Rain zu Sommeregg och deras släktingar (Sankt Michaelskirche, Lienz, Ost-Tirol)

Steinlinjen[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1500 och 1664 var Steinlinjen i besittning av det viktiga herrskapet Stein (Kärnten).

  • Lukas von Graben zum Stein († 1550)
    Lukas von Graben zum Stein († 1550)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rudolf Granichstaedten-Czerva (1948): „Brixen - Reichsfürstentum und Hofstaat“.]
  2. ^ www.almanachdegotha.org, House of Orsini-Rosenberg
  3. ^ De Graeff (Pieter Graeff) und Von Graben in der niederländischen „DBNL“
  4. ^ Genealogisches Taschenbuch der Ritter- u. Adels-Geschlechter, Band 3, p 229 (1870)
  5. ^ Der deutsche Herold: Zeitschrift für Wappen-, Siegel- u. Familienkunde, Band 3, p 91/92, von Verein Herold
  6. ^ Wanderungen durch die Oesterreichisch-Ungarische Monarchie; S. 333; herausgegeben von Friedrich Umlauft (1879)
  7. ^ Allgemeine Encyclopädie der Wissenschaften und Künste, Band 77, S. 220–222 (Leipzig 1864)
  8. ^ www.gedaechtnisdeslandes.at - Pottenbrunn
  9. ^ Geschichte Österreichs: von den Anfängen bis zur Gegenwart. Von Erich Zöllner. S. 159

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hermann Wiesflecker: Die Grafschaft Görz und die Herrschaft Lienz, ihre Entwicklung und ihr Erbfall an Österreich (1500). In: Veröffentlichungen des Tiroler Landesmuseums Ferdinandeu, 78/1998, Innsbruck 1998, S. 131–149 (Online: PDF).
  • Adalbert Sikora: Die Herren vom Graben in Zeitschrift des historischen Vereines für Steiermark. 51. Jahrgang, Graz 1960.
  • Rudolf Granichstaedten-Czerva: Brixen – Reichsfürstentum und Hofstaat. Österr. Staatsdruckerei, 1948, 438 Seiten.
  • Joseph August Kumar: In: Mahlerische Streifzüge in den Umgebungen der Hauptstadt Grätz. Mit besonderer Rücksicht für die vaterländische Geschichte. Kapitel XIII: Rosenberg und Graben, Graz 1815, S. 265–300 (Online: Google books).
  • Johann Weichard Freiherr von Valvasor: Die Ehre dess Hertzogthums Crain: das ist, Wahre, gründliche, und recht eigendliche Belegen- und Beschaffenheit dieses Römisch-Keyserlichen herrlichen Erblandes. Laybach (Ljubljana) 1689.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Von_Graben&oldid=54536434”