Vindelgransele
| Vindelgransele | |
| By | |
 Vindelgransele i juni 2012
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Lycksele kommun |
| Koordinater | 65°6′26″N 18°18′13″Ö / 65.10722°N 18.30361°Ö |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
  Vindelgranseles läge i Västerbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Vindelgransele | |
Vindelgransele (umesamiska Krániesuvvane eller Guossasuvvane, sydsamiska Kraeniesovvene)[1] är en by vid Vindelälven i Lycksele kommun.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Området kring Granselet i Vindelälven ingick i början av 1700-talet i ett lappskatteland som kallades för Granselelandet (Krane-suvvune) med huvudviste i Granselet senare Brännäs. Området sträckte sig österut till Malån och det nyligen restaurerade samevistet Koppsele vid Malån var en del av Granselelandet. På 1740-talet och framåt innehades detta land av samen Per Larsson. Omkring 1750 lät Olof Olofsson Sel från Nätra socken insyna ett mindre nybygge vid Granselet med åkermark på Granseleholmen. Denne blev dock inte långvarig på platsen, utan nybygget övertogs snart av Jon Jonsson från Botsmark.[2]
Vindelgranselefyndet[redigera | redigera wikitext]
I samband med odlingsarbeten på Bjärkfallsudden vid Onyttigavan strax uppströms byn gjordes 1938 ett samiskt offerplatsfynd. På en bädd av tättlagda stenar, täckande omkring sju kvadratmeter, hittades renhorn, ben och ett stort antal metallföremål. När antikvarien Gustaf Hallström undersökte platsen 1941 hade platsen redan blivit grundligt plundrad. Ett hundratal föremål kunde tillvaratas, men fyndplatsen antas ha innehållit ytterligare flera hundra föremål.
Bland de katalogiserade föremålen kan nämnas spännen av brons, tenn och silver, arm- och fingerringar av brons, glaspärlor, pilspetsar av järn, en nyckel och en del av ett lås av järn, fem stenar som antas vara seitar samt renhorn och ben. En del av benen var brända, vilket visar att offren åtminstone ibland förrättats i samband med eld. Dateringarna spänner över en lång tidsperiod, från 900-tal till 1300-tal.[3][4]
Senare har två härdar undersökts och grävts ut vid Rågobäckens utlopp, ungefär två kilometer uppströms Bjärkfallsudden. Vid den ena härden hittades två ornerade och tillklippta kopparbleck. Ett kolprov daterades till perioden 1420–1640 e.Kr.[5]
Bilder[redigera | redigera wikitext]
-
![Vindelgransele under översvämningarna i Vindelälven i juni 1995.[6]](//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/59/Vindelgransele_-_KMB_-_16000300022374.jpg/150px-Vindelgransele_-_KMB_-_16000300022374.jpg)
Vindelgransele under översvämningarna i Vindelälven i juni 1995.[6]
![Vindelgransele under översvämningarna i Vindelälven i juni 1995.[6]](/wiki/Fil:Vindelgransele_-_KMB_-_16000300022374.jpg)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn”. http://www.sametinget.se/7548. Läst 13 september 2014.
- ^ Lindgren, Gunnar. Kolonisationen av Umbyn: Lyckselebyar i Vindelådalen med biflöden. sid. 183
- ^ Serning, Inga (1956). Lapska offerplatsfynd från järnålder och medeltid i de svenska lappmarkerna. Acta Lapponica XI. Stockholm
- ^ Manker, Ernst (1957). Lapparnas heliga ställen. Acta Lapponica XIII. Stockholm
- ^ Hedman, Sven-Donald (2003). Boplatser och offerplatser: ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer 700–1600 AD. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 17. sid. 59
- ^ ”Översvämningar i Sverige 1901–2010”. MSB. januari 2012. Arkiverad från originalet den 8 september 2017. https://web.archive.org/web/20170908021606/https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/26098.pdf. Läst 19 oktober 2017.