Utomhushandboll i Sverige

Från Wikipedia

Utomhushandboll i Sverige började spridas i landet i början av 1900-talet. Det var den vanligaste varianten av sporten, då bristen på sporthallar var stor. Handboll spelades bland annat av marinen, där handboll var en populär sport.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Utomhushandboll

1934 spelade Sverige sin första handbollslandskamp på herrsidan, mot Tyskland i Stockholm, som blev förlust med 7–18. Den första damlandskampen med svenskt deltagande avgjordes 1946, då Sveriges elvamannalandslag vann med 5–2 mot Norge i Oslo.[1]

1942 spelade den första SM-turneringen i utomhushandboll för herrar. Fem år senare gjordes motsvarande för damlag.[1]

De mest framgångsrika svenska handbollsklubbarna i elvamannahandboll utomhus har varit herrarnas Majornas IK med åtta SM-guld och damernas Kvinnliga IK Sport med 14 SM-guld. Redbergslids IK vann totalt elva SM-guld utomhus på herrsidan men då var sex av dem i sjumannahandboll på liten utomhusplan.[1]

De sista SM-gulden för elvamannalag delades ut 1961. Från och med 1962 till 1998 avgjordes alla svenska mästerskap i utomhushandboll på planer med samma mått som för inomhusspelet och med sjumannalag. Därefter har SM-guld istället utdelats till vinnare av beachhandboll-SM.[1]

Lista över svenska mästare utomhus[redigera | redigera wikitext]

Herrar[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1942 och 1961 för elvamannalag på stor plan. Från och med 1962 för sjumannalag med planmått och övriga regler som för inomhusspelet. Mästarna korades i cupform, utom 1977 då de fyra främsta möttes i en slutspelsserie.


Damer[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d] handboll i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 22 december 2016.