Ulrik Alexander Stromberg
| Ulrik Alexander Stromberg | |
 Porträtt av Ulrik Alexander Stromberg (1691-1767) iklädd en röd justaucorps, med en svart tricorn under armen. Avporträtterad 1731 av Johan Henrik Scheffel. | |
| Född | 18 september 1691 |
|---|---|
| Död | 9 februari 1767 (75 år) Tuna socken, Småland[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Hovjunkare[1], kammarherre[1], brukspatron[2] |
| Barn | Pehr Adam Stromberg (f. 1751) |
| Föräldrar | Alexander Stromberg |
| Redigera Wikidata | |
Ulrik Alexander Stromberg, född 18 september 1691, död 9 februari 1767 på Västerby, var en svensk friherre, brukspatron och kammarherre.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Ulrik Alexander Stromberg var son till generallöjtnanten Alexander Stromberg och dennes hustru Eva Elisabeth Palmgren. Han blev student vid Uppsala universitet den 17 oktober 1708. I november 1714 blev han utnämnd till hovjunkare för att den 22 mars 1720 bli kammarherre vid drottning Ulrika Eleonoras hov. Han verkade som sådan även under kung Fredrik I innan han den 30 april 1740 lämnade hovet.
Stromberg övertog 1718 Götafors järnbruk samt Bratteborgs säteri i Småland som fadern hade köpt 1705. Dessutom ägde han Västerby säteri i Tuna socken i Uppland. Stromberg vistades dock sällan vid sitt järnbruk, utan uppehöll sig mest i Stockholm och Uppland. Under åren 1729-1733 låg tillverkningen vid järnbruket helt nere, och under större delen av tiden var det utarrenderat till olika arrendatorer. 1740 sålde Stromberg Götafors och Bratteborg till assessorn Peter Brouwer.[3] Enligt vissa källor berodde försäljningen på att Stromberg kommit på obestånd, vilket försäljningen av bruket samt att han lämnade hovet kan peka på.[4]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Stromberg gifte sig 1716 med friherrinnan Barbro Fleming af Liebelitz (1699-1747) och paret fick 11 barn. Efter makans död gifte Stromberg om sig den 20 oktober 1751 med Christina Bergbom (1725-1777), och paret fick fem barn, däribland Pehr Adam Stromberg som blev landshövding i Västerbottens län.
-
Barbro Fleming af Lieblitz (1699-1747), Strombergs första hustru, avporträtterad 1731 av Johan Henrik Scheffel.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] läs online, www.adelsvapen.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, minnen.se .[källa från Wikidata]
- ^ minnen.se
- ^ Oaktat nr 4-5, 1995