Topologisk K-teori

Från Wikipedia

Inom matematiken är topologisk K-teori en del av algebraisk topologi. Den skapades för att studera vektorknippentopologiska rum med hjälp av tekniker som numera ses som (allmän) K-teori som introducerades av Alexander Grothendieck. Det tidiga arbetet med topologisk K-teori utfördes av Michael Atiyah och Friedrich Hirzebruch.

Definitioner[redigera | redigera wikitext]

Låt X vara ett kompakt Hausdorffrum och k = R, C. Då är Grothendieckgruppen av den kommutativa monoiden av isomofiklasser av ändligdimensionella k-vektorknippen över X under Whitneysumman. Tensorprodukten av knippen ger K-teorin en kommutativ ringstruktur. betecknar vanligen komplexa K-teorin emedan den reella K-teorin skrivs ibland som .

Som ett första exempel, notera att K-teorin av en punkt är heltalen. Detta eftersom vektorknippena över en punkt är triviala och härmed klassificerade enligt deras rang och Grothendieckgruppen av naturliga talen är heltalen.

Användningar[redigera | redigera wikitext]

De två berömdaste användningarna av topologisk K-teori är båda av J. F. Adams. Först löste han ett problem om Hopfinvarianter genom att göra en beräkning med Adamsoperationerna. Sedan bevisade han en övre begränsning för antalet linjärt oberoende vektorfält av sfärer.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Topological K-theory, 24 februari 2015.

Källor[redigera | redigera wikitext]