Tegellöt

Båtsmanstorp nr 99 Tegellöt, Salem. Foto från 2010.

Tegellöt är det enda bevarade båtsmanstorpet i Salems socken, Stockholms län. Det ligger i de östra delarna av Salems kommun. Torpet ligger på ägorna till gårdarna Övre Söderby och Nedre Söderby.

Under indelningsverkets tid skulle Salem hålla båtsmän för sjö och kustförsvaret. I Salem hade man tre båtsmän fördelade på tre olika rotar. Båtsmännen i Salem hörde alla till Stockholms station, Södermanlands 1.båtsmanskompani, med soldatnumren 99, 100 och 101. Gårdarna inom en rote skulle själva skaffa en båtsman och underhålla denne med torp och extra stöd, t.ex. båtsmannens beklädnad, tillgång till åker- och ängsmark, uthusbyggnader till djuren, osv. [1]

Tegellöt nr 99 låg i Söderby rote[2].

Båtsmannen i torpet Tegellöt hade soldatnamnet Lindgren, åtminstone sedan 1730[3]. Den sista båtsmannen (och skräddaren) i Tegellöt nr 99 var Johan Lindgren. Han dog år 1900, ett år innan indelningsverket upphörde[4]. Idag är torpet obebott.

Tegellöt är en enkelstuga av nordlig typ. Enkelstugan består av en farstu samt ett rum och kök. Den nordliga typen enkelstuga karaktäriseras av att eldstaden ligger inne i själva stugrummet[5]. Övriga byggnader runt torpet är bl.a. en smedja som enligt uppgift flyttades från Söderby gård.[6]

Tegellöt ägs i dag av Stockholm vatten AB.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Collmar, Magnus; Blomberg, Kurt (1973). Blomberg, Kurt. red. Salemsboken: om en Sörmlandsbygd i ord och bild. Rönning: Kommittén för Salemsboken. sid. 62 
  2. ^ ”Grill - Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/grill?Socken=Salem&SearchBlocked=False&page=1&postid=Grill_21386&tab=post#tab. Läst 21 mars 2021. 
  3. ^ ”Salems kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/1556/A I/1 (1718-1724)”. sid. 80. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029695_00091. Läst 21 mars 2021. 
  4. ^ ”Salems kyrkoarkiv, Församlingsböcker. Bunden serie, SE/SSA/1556/A II a/1 (1896-1905), s. 48”. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00046893_00426. Läst 21 mars 2021. 
  5. ^ Erixon, Sigurd (1941). Den äldre folkliga bebyggelsen i Stockholmstrakten. Stockholm: Victor Pettersons bokindustriaktiebolag. sid. 227. Läst 20 mars 2021 
  6. ^ ”Kollektivt kulturarv”. Stockholms läns hembygdsförbund och Stockholms läns museum. https://samlingar.kulturarvstockholm.se/index.php/Detail/objects/1221. Läst 21 mars 2021.