Tau1 Arietis

Från Wikipedia
Tau1 Arietis (τ1)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVäduren
Rektascension03t 21m 13,62411s[1]
Deklination21° 08′ 49,5150″[1]
Skenbar magnitud ()5,27[2] (+5,26-5,32 (p))[3]
Stjärntyp
SpektraltypB5 IV[4]
U–B-0,53[2]
B–V-0,06[2]
VariabeltypBeta Lyr
Astrometri
Radialhastighet ()+14[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +20,98[1] mas/år
Dek.: -21,80[1] mas/år
Parallax ()6,41 ± 0,73[1] mas
Avståndca 510  (ca 160 pc)
Absolut magnitud ()-0,66[6]
Detaljer
Massa5,0 ± 0,1[7] M
Radie3,4 – 3,6[8] R
Luminositet234[6] L
Temperatur10 611[9] K
Vinkelhastighet30 ± [10]
Ålder54,8 ± 5,4[7] miljoner år
Andra beteckningar
61 Arietis, FK5 1094, IDS 03155+2047 AB, TYC 1245-1184-1, GC 4007, 2MASS J03211361+2108494, UBV M 9458, GCRV 1855, N30 686, UBV 3223, GEN# +1.00020756, PMC 90-93 725, uvby98 100020756, COU 259, GSC 01245-01184, PPM 92422, WDS J03212+2109AB, COU 259AB, HD 20756, ROT 458, YZ 20 992, AG+20 303, HGAM 207, SAO 75886, HFE83 215, ALS 17277, HIC 15627, SKY# 5043, BD+20 543, HIP 15627, SRS 31094, CCDM J03212+2109AB, HR 1005, TD1 2104[11]

Tau1 Arietis (τ1 Arietis förkortat Tau1 Ari, τ1 Ari,) är Bayerbeteckning för en trippelstjärna[12] i östra delen av stjärnbilden Väduren. Den har en genomsnittlig kombinerad skenbar magnitud på 5,27[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar inom Hipparcos-uppdraget på 6,4[1] mas befinner den sig på ett beräknat avstånd av ca 510 ljusår (160 parsek) från solen. Konstellationen ingår i Cassiopeiae Tau OB-föreningen av stjärnor, som delar en gemensam rörelse genom rymden.[13]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan Tau1 Arietis A är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass B5 IV.[4] Den har en massa som är ca 5[7] gånger större än solens massa, en radie som är ca 3,5[8] gånger solens radie och avger ca 230[6] gånger mer energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 10 600 K.[9]

Det inre paret i Tau1 Arietis bildar en förmörkelsevariabel av Beta Lyrae-typ[3]. Stjärnan varierar mellan fotografisk magnitud +5,263 och 5,32 med en period av 2,20356 dygn.[3] Den yttre följeslagaren Tau1 Arietis C är belägen med en vinkelseparation på 0,810 bågsekunder och har en magnitud på 8,17.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Crawford, D. L.; Barnes, J. V.; Golson, J. C. (1971), "Four-color, H-beta, and UBV photometry for bright B-type stars in the northern hemisphere", The Astronomical Journal, 76: 1058, Bibcode:1971AJ.....76.1058C, doi:10.1086/111220.
  3. ^ [a b c] ”Tau1 Ari” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=3762. Läst 3 juni 2017. 
  4. ^ [a b] Lesh, Janet Rountree (December 1968), "The Kinematics of the Gould Belt: an Expanding Group?", Astrophysical Journal Supplement, 17: 371, Bibcode:1968ApJS...17..371L, doi:10.1086/190179.
  5. ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966), "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities", in Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, Determination of Radial Velocities and their Applications, Proceedings from IAU Symposium no. 30, University of Toronto: International Astronomical Union, Bibcode:1967IAUS...30...57E.
  6. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  7. ^ [a b c] Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, arXiv:1007.4883, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x.
  8. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS) - Third edition - Comments and statistics", Astronomy and Astrophysics, 367: 521–524, arXiv:astro-ph/0012289, Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  9. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/tau2arietis. Hämtad 2019-02-27.
  10. ^ Abt, Helmut A.; Levato, Hugo; Grosso, Monica (July 2002), "Rotational Velocities of B Stars", The Astrophysical Journal, 573 (1): 359–365, Bibcode:2002ApJ...573..359A, doi:10.1086/340590.
  11. ^ ”Basic data: V* Tau01 Ari – Eclipsing binary of beta Lyr type (semi-detached)” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Tau+Ari&submit=SIMBAD+search. Läst 3 juni 2017. 
  12. ^ [a b] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  13. ^ de Zeeuw, P. T.; et al. (January 1999), "A HIPPARCOS Census of the Nearby OB Associations", The Astronomical Journal, 117 (1): 354–399, arXiv:astro-ph/9809227, Bibcode:1999AJ....117..354D, doi:10.1086/300682.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]