Svenstorp, Svartrå socken

	Svenstorp
	By
Land	Sverige
Landskap	Halland
Län	Hallands län
Kommun	Falkenbergs kommun
Koordinater	57°5′3″N 12°38′22″Ö / 57.08417°N 12.63944°Ö
Area	110,5 hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
	Svenstorps läge i Hallands län. Svenstorps läge i Hallands län.
	Arealfakta från 1925

(Lilla) Svenstorp [(ˈlɛlːa) ˈswɛnːstɛrp] eller Heden [ˈhajːa] är en by i Svartrå socken, Falkenbergs kommun som är belägen omedelbart väster om Högvadsån vars flöde ägorna korsar, och gränsar alltså till Okome i öster och i söder mot grannbyn med samma namn i Köinge socken. Idag (2010) består byn av en enda genom jordbruksrationaliseringar kraftigt utökad lantbruksfastighet^[2], fyra villor och ett fritidshus, totalt fem hushåll, belägna på platån vid Högvadsåns dalgång och genombruten av väg N 782. Inom byns ägor ligger även den nordligaste delen av Björkasjö, vilken ingår i Ätran-Himleåns kustområde.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Byn Svenstorp (även Heden) var ursprungligen på ½ mantal kronohemman och finns först omnämnd 1592^[3].och kallas i gamla jordeböcker Olof Torsgård. Byn har i alla tider bestått av en enda gård^[4]. Vid tiden för laga skifte i Svartrå by i mitten av 1800-talet hade hemmanet blivit förmedlat (nedklassat) till ¼ mantal ^[5].

År 1865 anlades på torpet Ljungholmen ortens första lanthandel. Den kom att drivas i tre generationer inom samma familj. Från år 1952 drevs den på arrende och stängdes efter 103 år den 17 oktober 1968.

Mellan åren 1894 och 1959 gick Falkenbergs Järnväg (FJ – även kallad Pyttebanan) genom byns ägor och stationen Svartråhed låg där, vilken var bemannad intill år 1925. Så sent som 1957, två år före järnvägens nedläggning, kom korsningen vid Ljungholmen att förses med en ny ljud- och ljussignalanläggning (den hade tidigare varit obevakad)^[6].

På byns ägor anlades även en bygdegård (idag privatbostad) som dock lades ner redan år 1957.

Bebyggelsenamn[redigera | redigera wikitext]

Både gården och de gamla torpen har haft bebyggelsenamn.

Heden. Huvudgården. Namnet känt sedan 1600-talet^[7].
Hvarmanstorpet' / Hvarmanshuvud (cirka 1818 – cirka 1900). Ett torp.
Ljungholmen (cirka 1850 – ). Ett torp och ett skolhus^[8] (ortens första), här drevs även lanthandel (ortens första). Idag privatbostad.
Nyhem (tidigt 1900-tal – ). En villa.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Som källa för arealuppgiften har använts ”Beskrivning till [ekonomiska] kartan över Köinge, Okome och Svartrå socknar inom Faurås härad och Hallands län upprättad i Rikets Allmänna Kartverk år 1925”, vilket har sin förklaring dels i dess noggranna redogörelse för de då rådande förhållandena, dels för att fastighetsregleringar under senare år så radikalt har ritat om fastighetskartorna att ibland både byanamn raderats ut och historiska församlingsgränser flyttats. 1925 års beskrivning kan därför sägas utgöra den skriftliga källa som bäst speglar den (historiska) mantalssättning som rått sedan 1600-talets mitt och även det namnskick som (trots fastighetsregleringar) ännu råder på orten.
^ Genom nyare tiders fastighetsregleringar har Svenstorps ägovidd betydligt utökats för att idag (2010) även inbegripa delar som historiskt sett tillhört Kyrkobacka och Svartrå by
^ Ur Warbergs län jordebok 1592; "Kronne guodtz . . . Anders Lauritzenn ÿ Suenstrup (senare stavning i Jb 1600; "Lille Suendstrup")
^ Gårdsgenealogier finns gjorda för samtliga gårdar inom f.d. Okome pastorat av släktforskaren Ingemar Rosengren
^ . Tidpunkten för förmedlingen av mantalet är okänd, men ännu år 1729 var hemmanet ½ mantal
^ Järnvägskorsningen vid Ljungholmen utfördes som "20 km-anläggning" med ca 250 m ringsträckor på ömse sidor vägen. Detta (och även lägre värden) förekom på småbanor, det förbilligade anläggningarna
^ Ur Faurås härads dombok 9 februari 1677; En förrymd soldat "be:dh Giøsta Pehrson i Gnibe" (Källsjö socken) "hade sin fahne forrymbdt och begifwit sig till Snapphanerne". Av snapphanarna namngav han sjutton män som alla bodde i grannskapet, bland annat Oluf på "heen"
^ Artikel ur Hallands Nyheter, 15 november 1952: "Svartråaffär i ny regi: En av länets äldsta lantaffärer har gått i arv i tre generationer" (Sign. ”STEN.”)

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Elgh, Leif (m.fl.) (1988). Falkenbergs Järnväg, Pyttebanan
Falkenbergs Järnvägs inverkan på Svartrå socken : rapport från en studiecirkel i Studieförbundet Vuxenskolans regi. 1996
Johnsson, Elsa (1951). Hembygdsminnen från Okome, Köinge och Svartrå
Rosengren, Ingemar (2001). Folket i Svartrå socken

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Folket i Svartrå Socken, samtliga Svartråbor som levde från 1600-talet fram till år 1900
Järnvägshistoriskt forum, om bevakade järnvägsövergångar vid Falkenbergs Järnväg

[1] Som källa för arealuppgiften har använts ”Beskrivning till [ekonomiska] kartan över Köinge, Okome och Svartrå socknar inom Faurås härad och Hallands län upprättad i Rikets Allmänna Kartverk år 1925”, vilket har sin förklaring dels i dess noggranna redogörelse för de då rådande förhållandena, dels för att fastighetsregleringar under senare år så radikalt har ritat om fastighetskartorna att ibland både byanamn raderats ut och historiska församlingsgränser flyttats. 1925 års beskrivning kan därför sägas utgöra den skriftliga källa som bäst speglar den (historiska) mantalssättning som rått sedan 1600-talets mitt och även det namnskick som (trots fastighetsregleringar) ännu råder på orten.

[2] Genom nyare tiders fastighetsregleringar har Svenstorps ägovidd betydligt utökats för att idag (2010) även inbegripa delar som historiskt sett tillhört Kyrkobacka och Svartrå by

[3] Ur Warbergs län jordebok 1592; "Kronne guodtz . . . Anders Lauritzenn ÿ Suenstrup (senare stavning i Jb 1600; "Lille Suendstrup")

[4] Gårdsgenealogier finns gjorda för samtliga gårdar inom f.d. Okome pastorat av släktforskaren Ingemar Rosengren

[5] . Tidpunkten för förmedlingen av mantalet är okänd, men ännu år 1729 var hemmanet ½ mantal

[6] Järnvägskorsningen vid Ljungholmen utfördes som "20 km-anläggning" med ca 250 m ringsträckor på ömse sidor vägen. Detta (och även lägre värden) förekom på småbanor, det förbilligade anläggningarna

[7] Ur Faurås härads dombok 9 februari 1677; En förrymd soldat "be:dh Giøsta Pehrson i Gnibe" (Källsjö socken) "hade sin fahne forrymbdt och begifwit sig till Snapphanerne". Av snapphanarna namngav han sjutton män som alla bodde i grannskapet, bland annat Oluf på "heen"

[8] Artikel ur Hallands Nyheter, 15 november 1952: "Svartråaffär i ny regi: En av länets äldsta lantaffärer har gått i arv i tre generationer" (Sign. ”STEN.”)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]