Stig Knutson
| Stig Knutson | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 17 september 1907 Härnösands församling i Västernorrlands län, Sverige |
| Död | 20 april 1999 (91 år) Engelbrekts församling i Stockholms län, Sverige |
| I tjänst för |  Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Tjänstetid | 1929–1967 |
| Grad | Överste |
Stig Erik Knutson, född 17 september 1907 i Härnösands församling i Västernorrlands län, död 20 april 1999 i Engelbrekts församling i Stockholm,[1] var en svensk militär.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Knutson avlade studentexamen vid Högre allmänna läroverket å Södermalm i Stockholm 1926.[2] Han avlade officersexamen vid Krigsskolan 1929 och utnämndes samma år till fänrik i fortifikationen.[3] Han gick Allmänna fortifikationskursen vid Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) 1930–1932[4] och Högre fortifikationskursen där 1932–1934,[5] varefter han i slutet av 1930-talet tidvis var repetitör vid skolan.[2] Han befordrades till löjtnant i ingenjörtrupperna 1937,[3] varpå han 1938 idkade specialstudier i byggnadsstatistik vid Tekniska högskolan i Stockholm.[2][6] Han tjänstgjorde med fortifikation samt väg- och vattenbyggnad i Finlands armé under 1939.[2] År 1940 befordrades han till kapten i ingenjörtrupperna[3] och han var lärare i förbindelselära och hållfasthetslära vid AIHS 1941–1946[7] samt adjutant hos chefen för Väg- och vattenbyggnadskåren (Ernst Lindh) 1942–1945.[3][8]
I en nekrolog berättas att hans lärarverksamhet vid AIHS under beredskapen ”innebar å andra sidan inte, att han var bunden vid katedern. Skolans personal medverkade i planläggning av olika slag. Till de uppgifter som Stig Knutson blev indragen i hörde insatsen av svenska trupper i Norge vid krigets slutskede, aktionen Rädda Norge. Under hans ledning gjorde skolan omfattande beräkningar på behov av bromaterial för övergång av älven Glomma.”[2]
År 1946 befordrades Knutsson till major och 1951 till överstelöjtnant, varpå han tjänstgjorde vid Ingenjöravdelningen i Arméstaben 1951–1954.[3] Åren 1954–1967 var han chef för Fältarbetsbyrån i Fordonsavdelningen i Armétygförvaltningen (1964 namnändrad till Arméförvaltningen),[9][10] befordrad till överste 1955 och från 1963 som överingenjör. Han inträdde i reserven 1967.[3]
Stig Knutson invaldes 1948 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[3]
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Riddare av Svärdsorden, 1947.[11]- Kommendör av Svärdsorden, 6 juni 1962.[12]
- Kommendör av första klass av Svärdsorden, 4 juni 1965.[13]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges dödbok 1947–2003, CD-ROM, version 3.0 (Sveriges Släktforskarförbund 2003).
- ^ [a b c d e] Norberg, Erik (1999). ”Minnesteckningar över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (6/1999): sid. 12. http://kkrva.se/wp-content/uploads/Artiklar/996/norberg.html.
- ^ [a b c d e f g] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 151. ISBN 91-630-4181-2.
- ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 104. ISBN 91-8718-418-4.
- ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 189. ISBN 91-8718-418-4.
- ^ Salander Mortensen, Jill, red (1996). Vem är det. Svensk biografisk handbok 1997. Stockholm: Norstedts. sid. 613.
- ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 88. ISBN 91-8718-418-4.
- ^ Norberg, Erik (1999). ”Minnesteckningar över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (6/1999): sid. 12–13. http://kkrva.se/wp-content/uploads/Artiklar/996/norberg.html.
- ^ Svenska försvarsväsendets rulla 1967. Stockholm. 1967. sid. 63.
- ^ Svenska försvarsväsendets rulla 1968. Stockholm. 1968. sid. 63.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1958. Kungl. Svenska riddareordnarna 1958. Uppsala. 1958. sid. 27.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1964. Kungl. Svenska riddareordnarna 1964. Uppsala. 1964. sid. 95.
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 33, digital avbildning.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Norberg, Erik (1999). ”Minnesteckningar över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (6/1999): sid. 12–13. http://kkrva.se/wp-content/uploads/Artiklar/996/norberg.html.