Stefan Engdahl
| Stefan Engdahl | |
 Engdahl till vänster i Pentagon 2005. | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 16 juli 1950 Skeppsholms församling i Stockholms stad, Sverige |
| I tjänst för |  Sverige |
| Försvarsgren | Flottan |
| Tjänstetid | 1972–2010 |
| Grad | Konteramiral |
| Befäl | Andra ytstridsflottiljen |
Stefan Rune Alexander Engdahl, född 16 juli 1950 i Skeppsholms församling i Stockholms stad,[1] är en svensk sjömilitär.
Engdahl tog sjöofficersexamen vid Kungliga Sjökrigsskolan 1972 och utnämndes till löjtnant i flottan samma år samt till kapten 1975. Han var lärare och kursledare vid Karlskrona örlogsskolor 1980–1981 och gick Tekniska kursen vid Militärhögskolan 1981–1983. Han befordrades till örlogskapten 1983 och till kommendörkapten 1988, varefter han var enhetschef vid Försvarsstaben 1988–1992 och tjänstgjorde vid Försvarsdepartementet 1992–1993. År 1994 befordrades han till kommendör, varefter han var chef för Andra ytstridsflottiljen 1994–1996. Han befordrades 1998 till kommendör av första graden och var chef för Produktionsavdelningen i Marinledningen i Högkvarteret 1998–1999 samt chef för Operationsledningen i Mellersta militärområdet 1999–2000. År 2000 befordrades han till flottiljamiral och var därefter chef för Inriktningsavdelningen i Högkvarteret 2000–2002 och chef för Ledningsstaben i Högkvarteret 2003.[2] Åren 2004–2006 var han militärsakkunnig i Försvarsdepartementet, varefter han 2006–2010 var svensk militär representant i Europeiska unionens militärkommitté och i NATO:s militärkommitté i Bryssel[3] med konteramirals tjänstegrad under denna tjänstgöring.[4]
Engdahl invaldes 1989 som ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet[5] och 1999 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[3]
Han är sedan 2019 ordförande i Myndighetsnämnden i Ystads kommun.
Han är son till kommendörkaptenen av första graden Roland Engdahl[2] och bror till Horace Engdahl.[1]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, version 1.04 (Sveriges Släktforskarförbund 2002).
- ^ [a b] Kjellander, Rune: Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter (Probus Förlag 2007), s. 71.
- ^ [a b] Anderson, Björn: Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016 (Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Stockholm 2016), s. 40.
- ^ ”Nya specialattachéer i Bryssel”, pressmeddelande, Försvarsdepartementet, länk Arkiverad 14 februari 2018 hämtat från the Wayback Machine., publicerat 2006-03-16, läst 2018-02-13.
- ^ Kjellander, Rune: Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter (Probus Förlag 2007), s. 242.