Större kortvinge

Från Wikipedia
Större kortvinge
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteHeinrichia
ArtStörre kortvinge
H. calligyna
Vetenskapligt namn
§ Heinrichia calligyna
AuktorStresemann, 1931

Större kortvinge[1] (Heinrichia calligyna) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[2]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Större kortvinge är en långbent flugsnapparliknande fågel. Hanen är mestadels mörkblå, med svartare ansikte. Honan uppvisar en diagnostisk vit suddig fläck mellan ögat och näbben. Fjäderdräkten i övrigt skiljer sig åt geografiskt, med rostrött på strupe och bröst i sydost och norr, men bara på strupen i centrala delen av utbredningsområdet. Ungfåglarna är brunblå med ljust streckning på bröstet. Sången består av en långsam, trastlik melankolisk melodi som består av flera darrande toner.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Större kortvinge förekommer enbart på Sulawesi i Indonesien. Den delas in i tre underarter med följande utbredning:[2]

  • calligyna-gruppen
    • Heinrichia calligyna calligyna – förekommer på berget Mount Latimojong (södra centrala Sulawesi)
    • Heinrichia calligyna picta – förekommer i bergsområdena i Mekonga Berg (sydöstra Sulawesi)
  • Heinrichia calligyna simplex – förekommer i bergsområdena i Tentolo-Matinan (nordöstra halvön på Sulawesi)

Sedan 2016 urskiljer Birdlife International och naturvårdsunionen IUCN simplex som den egna arten "minahassakortvinge".

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Större kortvinge ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, rödstjärtar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[3][4]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Större kortvinge är en skygg, marklevande fågel som bebor undervegetation i bergsskogar. Den ses på eller nära marken, vanligen nära steniga forsar.

Status[redigera | redigera wikitext]

IUCN bedömer hotstatus för underartsgrupperna, eller arterna, var för sig, båda som livskraftiga.[5]| status_ref = [6]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga släktesnamn hedrar Gerhardt "Gerd" Hermann Heinrich (1896-1984), en polsk-tysk fältentomolog, zoolog och samlare av specimen.[7]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  2. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  4. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
  5. ^ Birdlife International 2016 Heinrichia calligyna Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  6. ^ Birdlife International 2023 Heinrichia simplex . Från: IUCN 2023. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 10 december 2023.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]