Spegelekvationen

Från Wikipedia

Spegelekvationen används inom Optiken för att beräkna storleken på den virtuella bilden i en spegel.

Spegelekvationen för sfäriska speglar[redigera | redigera wikitext]

Då ett föremål avbildas i en sfärisk spegel kommer avbilden av föremålet att hamna på ett läge som S. förutsäger. :s läge och orientering beror på hur föremålet är placerat i förhållande till spegelns krökningscentrum och brännpunkt . Alla beteckningar enligt nedanstående figur.

Med nedanstående bilds beteckningar lyder S. enligt följande:

Sfärisk spegel med ingående beteckningar

Tecken på avståndsvariabler och brännvidd[redigera | redigera wikitext]

  • då A är placerad framför spegelytan
  • då B avbildas bakom spegelytan (dvs. avbildningen är en virtuell bild)
  • då spegeln är konkav
  • då spegeln är konvex

Förstoring[redigera | redigera wikitext]

Endimensionellt fall[redigera | redigera wikitext]

Om A:s och B:s storlekar definieras enligt |A| respektive |B| gäller att förstoringen på avbilden definieras enligt

  • då orienteringen på avbilden är skiftad med 180 grader jämfört med föremålet som avbildas
  • då orienteringen på avbilden är densamma som föremålet som avbildas