Slåtterfibbla

	Slåtterfibbla; Status i Sverige: Nära hotad; Status i Finland: Livskraftig
	Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora, tavla 547 1 Bladrosett och stängelbas; 2 Blomställning med tre korgar:; — i knopp, i blom och i fruktmognad; 3 Frukt av kortare slaget, förstoring × 3; 4 Frukt av längsta slaget med avfallen pensel, förstoring × 3;
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Asterordningen; Asterales
Familj	Korgblommiga växter; Asteraceae
Släkte	Rosettfibblor; Hypochaeris
Art	Slåtterfibbla; H. maculata
Vetenskapligt namn
	§ Hypochaeris maculata
Auktor	L. 1753
Synonymer
	Achyrophorus alpicolus Schur, 1866; Achyrophorus apargioides Schur, 1859; Achyrophorus maculatus (L.) Scop., 1772; Hypochaeris carpatica Pax, 1895; Hypochoeris maculata L., 1753; Hypochaeris pyrenaea Sennen, 1927; Hypochaeris uniflora Hoffm., 1795,; non Vill., 1779; Hypochaeris tyrolensis Schiw. ex DC.,; 1838, nom. inval.; Porcellites maculatus (L.) Cass., 1826; Trommsdorffia maculata (L.) Bernh., 1800

Slåtterfibbla (Hypochaeris maculata) är en korgblommig växt.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Slåtterfibbla är lätt igenkänd på sin platta, till marken tryckta rosett av breda, inte flikiga, ofta rödfläckiga blad och 20 – 100 cm hög, kraftig, ofta grenad stängel, vanligen med en enda, maskroslik blomkorg, som är 4 – 5 cm i diameter.

Har pålrot.

Bladen är oregelbundet, grunt naggiga, 8 – 13 cm långa, 4 – 6 cm breda.

Blomningstiden är i Sverige juni – augusti. I Centraleuropa kan blomningen börja redan i maj.

Pistillen har två märken. Kronbladen avslutas med 5 små taggar.

Frukten är 10 – 17 mm lång.

Kromosomtalet är 2n = 10.

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Hypochaeris maculata subsp. maculata
Hypochaeris maculata subsp. pelivanovicii (Velen.) Hayek, 1931
Förekommer i Albanien, Bosnien, Bulgarien, Hercegowina, Nordmakedonien, Montenegro och Serbien.
- Synonym: Hypochaeris pelivanovicii Velen., 1891
Hypochaeris maculata subsp. uniflora (Vill.) Bonnier & Layens (1894)
- Synonym: Hypochaeris uniflora Vill., 1779
- Synonym: Hypochaeris uniflora Kuntze, 1898

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Slåtterfibbla är allmän i stora delar av centrala Europa, och utbredningen sträcker sig långt österut i tempererade delar i Asien; högst 1 500 m ö h.

Saknas på Irland, söder om Pyrenéerna och i stora delar av Italien.

I Sverige finns den från Skåne och norrut till Jämtland. I Norge från söder och norrut till Trondheim-trakten; i högfjällen upp till 1 200 m ö h. I Finland finns slåttergubbe i den södra halvan av landet.

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Torra ängar och hagmark samt på öppna ställen i gles skog. Ogillar kvävehaltiga jordar, men gynnas av kalkhalt.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Rosettbladen kan användas som mat, ungefär som grönkål.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Släktnamnet Hypochaeris kommer av grekiska hypo = under + chareis = gris med syftning på att grisar sades tycka om att äta slåtterblommans rötter.
Artepitetet maculata betyder fläckig, vilket avser de ofta fläckiga bladen. Det kan härledas från latin macula = fläck.
Benämningen slåtterfibbla kommer av att enligt gammal bondepraxis blomningen av slåtterfibbla angav lämplig tid för slåtter. Nu för tiden sker gärna slåttern före blomningen, ty näringsvärdet anses högre då.

Namnlikheter[redigera | redigera wikitext]

Slåttergubbe, Arnica montana, har stundom kallats slåtterfibbla, som i någon mån likna slåtterfibbla.

Ibland har slåtterfibbla felaktigt kallats slåtterblomma eller slåtterblomster, men det är en annan art, Parnassia palustris L., som i detta fall på intet sätt liknar slåtterfibbla.

Observera de till förväxling nära lika stavningarna av det vetenskapliga namnet Hypochaeris maculata L. och synonymen Hypochoeris maculata L..