Skellefteå kommuns näringsliv

Lägg till länkar
Från Wikipedia

Skellefteå kommuns näringsliv domineras av privat sektor med 22 064 av totalt 32 409 personer (2009) när det gäller antal sysselsatta. Detta motsvarar cirka 68 procent av alla sysselsatta.[1][2] År 2020 fanns &&&&&&&&&&&04963.&&&&&04 963 privata arbetsgivare, varav &&&&&&&&&&&04090.&&&&&04 090 hade 0–4 anställda.[3] Den största arbetsgivaren var samma år Skellefteå kommun med 7 122[4] och den största privata arbetsgivaren var Boliden med 1 525 anställda samma år.[5] Bland andra större arbetsgivare märks Skellefteå lasarett med 1 200 anställda år 2022,[6] IT-företaget Tietoevry[7] och Northvolt.[8]

Varje år rankar Svenskt Näringsliv företagsklimatet i de svenska kommunerna. På den listan har Skellefteå kommun legat lågt under perioden 2012 till 2021 med bästa placeringen år 2018 på plats 183 och sämsta placering år 2012 på plats 261.[9]

År 2020 arbetspendlade &&&&&&&&&&&02109.&&&&&02 109 personer till kommunen, främst från kommunern Umeå, Robertsfors, Norsjö, Piteå och Luleå. Utpendlarna, samma år, uppgick till &&&&&&&&&&&02289.&&&&&02 289 personer och dessa pendlade främst till kommunerna Umeå, Piteå, Stockholm, Luleå och Norsjö.[10] De vanligaste yrkena 2018 var butikspersonal, ingenjörer och tekniker samt snickare, murare och anläggningsarbetare.[11]

Jord- och skogsbruk[redigera | redigera wikitext]

År 1933 initierade Hushållningssällskapet en lantmannaskola på Anderstorp som var i bruk fram till 1977.[12] Under 1970-talet gick de lokala mejeriföreningarna i Västerbotten samman i det nya Norrmejerier. År 1974 fattades beslut om att rationalisera mejerierna till endast omfatta två stycken, ett i Skellefteå och ett i Umeå.[13] Skellefteå, liksom resten av Västerbotten, är en bra plats för vallodling, vilket är en av orsakerna till att det vanligt att böndernas området har mjölkkor. Primärt odlas vall i form av korn och havre, som används som djurfoder. Men det odlas även sådant som passar bra i det kalla klimatet och många soltimmar, så som potatis och grönsaker.[14]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[15]

Skellefteå kommun Hela riket






  Bebyggelse (2,7 %)
  Skog (82,8 %)
  Öppen myrmark (6,7 %)
  Jordbruksmark (3,8 %)
  Övrig mark (4,1 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Majoriteten av kommunens mark utgörs av skog och är en viktig råvara.[16] På 1800-talet exportades trävaror som virke, sparrar, bjälkar, tjära och fartyg till hela Västeuropa.[17] Under andra världskriget exporterades träet istället till Stockholm som en följd av ransonering av kol, olja, bensin och diesel.[18] Senare har träindustrin vuxit fram kring skogen, liksom utbildningar och forskning. Det är framförallt av den skogen som Sveriges högsta trähus, Sara kulturhus, byggts.[19]

Skellefteå kommun ägde fram till 2007 omkring &&&&&&&&&&&09000.&&&&&09 000 hektar av områdets[20] &&&&&&&&&0685900.&&&&&0685 900 hektar skogsmark.[21] Därefter såldes den till Skellefteå Kraft.[20] Enligt uppgifter från 2018 ägdes majoriteten, &&&&&&&&&0289900.&&&&&0289 900 hektar, av enskilda ägare.[22]

År 2023 användes marken i kommunen av samebyarna:[23]

Energi och råvaror[redigera | redigera wikitext]

Kommunägda Skellefteå Kraft är det näst största svenska kraftbolaget efter Vattenfall.

I kommunen finns det kommunalt ägda bolaget Skellefteå Kraft.[24] År 2019 var Skellefteå kommun den svenska kommun där vindkraften ökade mest.[25] År 2021 kom 89,1 procent av Skellefteå Krafts produktion från förnybara källor. De sista procenten kom från kärnkraft genom delägarskap i kärnkraftsanläggningen Forsmark.[26] Bland annat i Skellefteälven finns flera vattenkraftverk.[27]

En betydande andel av Sveriges mineraltillgångar finns i Skelleftefältet.[28] Till största del består fältet av sura vulkaniter som är runt 1,9 miljarder år gamla. Ett stort antal av dessa är komplexa sulfidmalmer som inkluderar zink, koppar och guld.[29] I kommunen finns flera gruvor relaterade till Skelleftefältet:

  • Kankbergsgruvan som ägs av Boliden,[30] återöppnade 2012 efter att den varit nedstängd.
  • Björkdalsgruvan som öppnades 1988, men stängdes ner efter en konkurs. Den öppnade igen 1998[31] och är Europas största guldgruva.[32]
  • Bolidengruvan ägdes av Boliden AB. Den öppnade 1931 och var i drift till 1967. Den var Europas största och rikaste guldgruva.[33]
  • Renströmsgruvan öppnade 1952 och ägs av Boliden AB. År 2023 var det Sveriges djupaste gruva. Den nådde &&&&&&&&&&&01500.&&&&&01 500 meyers djup 2019.[34]

Industri[redigera | redigera wikitext]

Gullringshus öppnade en fabrik på Byske träsliperis gamla tomt i Byske 1960. De bedrev verksamhet där fram till 1994.[35]

Sedan företaget Northvolt 2017 beslöt att förlägga sin första batterifabrik, Northvolt Ett till kommunen, har Skellefteå varit en del i det som i media kallas Industriboomen i norr,[36] där energiintensiva industrier förlägger ny, tung industri till framförallt övre norrlandskusten. Detta ställer stora krav på infrastruktur och samhällsutbyggnad i framförallt Boden, Gällivare, Luleå och Skellefteå.[37][38] Industrierna bakom utvecklingen är bland annat H2 Green Steels etablering i Boden, Hybrit i Luleå och LKAB:s utökade gruvbrytning i Kiruna och Gällivare.[39] Enbart Northvolt Ett beräknades ursprungligen behöva en direkt arbetsstyrkan på 3 000 personer, men sedan har beslut om ytterligare utbyggnad tagits. Som en följd av detta beräknas Skellefteå öka från 72 000 till 90 000 fram till 2030. Det är en samhällsförändring som anses sakna motstycke i Sverige.[40]

Tjänster och turism[redigera | redigera wikitext]

Se även: Solbacken, Skellefteå

År 2008 sysselsattes &&&&&&&&&&013169.&&&&&013 169 inom tjänstesektorn inom Skellefteå kommun. Dessa fördelades på följande sätt:[41]

Antal sysselsatta inom delbranscher
Delbransch Antal
* Vägtransport av gods
  
 691
* Byggande av hus
  
 524
* Restaurangverk samhet
  
 505
* Annan konsultverk- samhet avseende system- och programvara
  
 512
* Annan teknisk konsultverksamhet
  
 587
* Rivning av hus; markarbeten
  
 384
* Elinstallationer
  
 331
* Lokalvård
  
 455
* Anläggning av motorvägar, vägar, flygfält och idrotts-anläggningar
  
 371
* Uthyrning av personal
  
 179
* Diverse övriga företagstjänster
  
 218
* Redovisning och bokföring, revision, skatterådgivning
  
 230
* Bankverksamhet utom centralbankverksamhet
  
 159
* Taxitrafik
  
 167
* Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m.m.
  
 178

Tjänstesektorn sysselsatte cirka 10 procent av de som förvärvsarbetande i kommunen 2008. Detta definierades då som sysselsatta inom "hotell och restaurang, personliga/kulturella tjänster".[42]

År 2015 omsatte inresande turister 946 miljoner, en siffra som ökade med 13 procent till 2016 till 1065 miljoner kronor. Turisterna reste i första hand in från Sverige och Norge. En ökning bland tyskar, italienare och finnar sågs under 2016. Besöksnäringen sysselsatte 640 helårsarbetskrafter 2016, främst unga och utrikes födda. Det var främst event som lockade turister.[43][a]Per 2018 hade omsättningen inom turismen ökat och uppgick till 1,2 miljarder. Omkring 30 procent av gästnätter var internationella.[44][b]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Siffror beräknade enligt TEM
  2. ^ Siffror beräknades enligt TEM

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Skellefteå kommun - Näringslivsfakta Arkiverad 30 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Näringslivsregister (2012-07-07)
  3. ^ Företagarfakta Skellefteå kommun, sid. 4.
  4. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 5 maj 2022. 
  5. ^ ”Skellefteå”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Vasterbottens-lan/Skelleftea/. Läst 5 maj 2022. 
  6. ^ ”Skellefteå lasarett”. Region Västerbotten. 8 augusti 2022. https://www.regionvasterbotten.se/vara-sjukhus/skelleftea-lasarett. Läst 25 augusti 2022. 
  7. ^ ”Tieto en doldis med hundratals medarbetare i Skellefteå – Norran”. norran.se. https://norran.se/nyheter/ekonomi-naringsliv-finans/artikel/tieto-en-doldis-med-hundratals-medarbetare-i-skelleftea/jv97vqyl. Läst 5 maj 2022. 
  8. ^ BederoffText, Jill (11 februari 2022). ”Northvolt: "Vi anställer 100-200 personer i månaden"”. Dagens industri. https://www.di.se/nyheter/northvolt-vi-anstaller-100-200-personer-i-manaden/. Läst 5 maj 2022. 
  9. ^ ”Företagsklimatet i Skellefteå”. www.foretagsklimat.se. https://www.foretagsklimat.se/skelleftea. Läst 5 maj 2022. 
  10. ^ Företagarfakta Skellefteå kommun, sid. 10.
  11. ^ Företagarfakta Skellefteå kommun, sid. 11.
  12. ^ Hallinder, A. (1990), sid. 20 (186).
  13. ^ Hallinder, A. (1990), sid. 25.
  14. ^ ”Västerbotten - Bonden i skolan”. www.bondeniskolan.se. https://www.bondeniskolan.se/for-elever/vasterbotten/. Läst 3 februari 2023. 
  15. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  16. ^ ”Träbranschen”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/tra/trabranschen/. Läst 3 februari 2023. 
  17. ^ ”Handel med trävaror”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/tra/handel-med-travaror/. Läst 3 februari 2023. 
  18. ^ ”Krisnäringar”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/utstallning/storsia/gruvnaring-1920-1945/krisnaringar. Läst 3 februari 2023. 
  19. ^ ”Land Lantbruk”. etidningen.landlantbruk.se. https://etidningen.landlantbruk.se/p/land-skogsbruk/2020-04-17/a/har-vaxer-sveriges-hogsta-trabyggnad-fram/1725/295301/13063795. Läst 3 februari 2023. 
  20. ^ [a b] ”Skellefteå kommun säljer sin skog”. SVT Nyheter. 4 september 2007. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/skelleftea-kommun-saljer-sin-skog. Läst 3 februari 2023. 
  21. ^ Norra skog ekonomisk förening (2020), sid. 62.
  22. ^ Norra skog ekonomisk förening (2020), sid. 64.
  23. ^ ”Kartor som underlag för planer”. Sametinget. https://www.sametinget.se/underlag. Läst 22 april 2023. 
  24. ^ ”Energin kommer från Skellefteå”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/platsen/naringsliv/naringsliv/stories/2021-11-22-energin-kommer-fran-skelleftea. Läst 5 maj 2022. 
  25. ^ ”Ny statistik över installerad vindkraft 2020”. www.energimyndigheten.se. https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2021/ny-statistik-over-installerad-vindkraft-2020/. Läst 5 maj 2022. 
  26. ^ ”Förnybar energiproduktion”. Skellefteå Kraft. https://www.skekraft.se/om-oss/hallbarhet-for-oss/hallbar-energiforsorjning/fornybar-energiproduktion/. Läst 5 maj 2022. 
  27. ^ ”Vattenkraft”. Skellefteå Kraft. https://www.skekraft.se/om-oss/verksamhet/vattenkraft/. Läst 5 maj 2022. 
  28. ^ ”SGU – Malmproduktion och trender”. www.sgu.se. Sveriges geologiska undersökning. 18 augusti 2021. https://www.sgu.se/mineralnaring/mineralstatistik/malmproduktion-och-trender/. Läst 5 maj 2022. 
  29. ^ ”Skelleftefältet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skelleftef%C3%A4ltet. Läst 5 maj 2022. 
  30. ^ ”Gruvan vaknar – Arbetet”. https://arbetet.se/2013/03/15/gruvan-vaknar/. Läst 3 februari 2023. 
  31. ^ ”Björkdalsgruvan - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bj%C3%B6rkdalsgruvan. Läst 3 februari 2023. 
  32. ^ ”Björkdalsgruvan”. EuroMining - gör skillnad. http://www.euromining.se/portfolio/bjorkdalsgruvan/. Läst 3 februari 2023. 
  33. ^ ”Historiska gruvor”. www.sgu.se. https://www.sgu.se/mineralnaring/svensk-gruvnaring/historiska-gruvor/. Läst 3 februari 2023. 
  34. ^ ”Bolidenområdet - Boliden”. www.boliden.com. https://www.boliden.com/sv/verksamhet/gruvor/bolidenomradet. Läst 3 februari 2023. 
  35. ^ ”Industri”. Skellefteå museum. https://samlingar.skellefteamuseum.se/items/show/149812. Läst 16 augusti 2023. 
  36. ^ ”Industriboomen i norr”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/31379578. 
  37. ^ Matthis, Simon (17 maj 2021). ”Industriboom i norr sätter press på elförsörjningen”. www.energinyheter.se. https://www.energinyheter.se/20210517/24049/industriboom-i-norr-satter-press-pa-elforsorjningen. 
  38. ^ ”Politikerna bör bejaka industriboomen i norr”. Dagens industri. 13 april 2021. https://www.di.se/ledare/politikerna-bor-bejaka-industriboomen-i-norr/. 
  39. ^ https://www.svd.se/om/industrisatsningarna-i-norr
  40. ^ Sveriges Radio P1:s "Lördagsintervjun" med kommunalrådet Lorents Burman, 16 oktober 2021
  41. ^ Region Västerbotten (2011), sid. 10.
  42. ^ Region Västerbotten (2011), sid. 5.
  43. ^ Andersson, Lars (23 augusti 2017). ”Nu omsätter inresande turismen i Skellefteå över en miljard”. norran.se. https://norran.se/affarsliv/nu-omsatter-inresande-turismen-i-skelleftea-over-en-miljard-876240. Läst 17 mars 2023. 
  44. ^ ”Rekordår för besöksnäringen i Skellefteå”. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/skellefteaa/pressreleases/rekordaar-foer-besoeksnaeringen-i-skellefteaa-2908328. Läst 17 mars 2023. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Skellefteå_kommuns_näringsliv&oldid=53828036”