Sjömunk
Sjömunk eller havsmunk[1] är en fiktiv havslevande varelse som omskrivs i skrifter, bland annat i bestiarier, från medeltiden och renässansen.[2] I en tysk naturlära från 1350-talet beskrivs sjömunken som en fisk med människohuvud och tonsur.[3] Enligt denna källa lockar sjömunken människor till stranden och drar ned dem i havet och äter upp dem.[3]
En mer detaljerad beskrivning av varelsen förekommer i Albertus Magnus De animalibus (cirka 1450–1500) utifrån ett fynd utanför Storbritanniens kust. En mycket omskriven observation skedde i mitten av 1500-talet i Öresund och bilder av detta djur spreds i olika verk under 1500- och 1600-talet, exempelvis i fjärde volymen av Conrad Gesners bok Historiae animalium från sent 1500-tal. I modern tid har havsmunken förklarats som en förväxling med ett faktiskt djur. En populär beskrivning var Japetus Steenstrups tolkning från 1855 att det rörde sig om en bläckfisk. Senare hypoteser har också föreslagit att det kan ha rört sig om exempelvis marulk, havsängel, sälar eller en Jenny Haniver.[4]
Sjömunken i Öresund[redigera | redigera wikitext]
Någon gång mellan 1545 och 1550 (beroende på källan) fastnade ett djur i ett fiskenät i Öresund, vilket togs med till en strand utanför Malmö, då tillhörande Danmark.[5] Den blev kallad för "sjömunk" och beskrevs som en varelse med människohuvud och tonsur med kläder av fjäll som en munkkåpa.[6] Den franske naturvetaren Pierre Belon påstår i en text att sjömunken överlevde tre dagar på land.[7] Enligt vissa källor lät kung Kristian III av Danmark gräva ned kadavret medan andra källor anger att sjömunkens kropp istället balsamerades och fördes till kungen. Dock har inga spår av djuret återfunnits. Flera tecknade bilder av denna sjömunk sändes ut över Europa och gjorde varelsen berömd.
Den danska naturvetaren Japetus Steenstrup skrev 1854 avhandlingen Sömunken under Kristian III[8], där han argumenterar för att "sjömunken" var en stor bläckfisk.[9]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ "Sjömunk" och "havsmunk" är även äldre namn på munksäl. Se exempelvis Hjalmar Widegren och August Emil Holmgren, 1865, Skandinaviens däggdjur del I av Handbok i zoologi sid. 226.
- ^ Nationalencyklopedin, sjömunken, läst 2017-01-17
- ^ [a b] https://www.svd.se/arkiv/1936-05-17/40
- ^ Paxton, C. G. M. & R. Holland. Was Steenstrup Right? A New Interpretation of the 16th Century Sea Monk of the Øresund Arkiverad 29 september 2019 hämtat från the Wayback Machine., Steenstrupia 29 (1): 39–47. Copenhagen, Denmark. November 2005. ISSN 0375-2909.
- ^ Pierre Belon anger 1555 på sidan 32 av La nature & diuersitè des poissons, auec leurs poutraicts, representez au plus pres du naturel "En Noruage, pres la ville de Del Elepoch, au pays Diezunt." ("i Norge vid staden Del Elepoch i trakten av Diezunt"), vilket identifierats som Malmö. Malmös gamla namn var "Ellenbogen" och ett träsnitt av Stefan Hamer från 1546 säger också "Ellenpogen". "Diezunt" har av bland andra Belon och Rondelet tolkats som ett ortsnamn, men är säkerligen en förvrängning av Öresund från tyska "der Sund" eller holländska "de Sont", eftersom Anders Sørensen Vedel angav Öresund (se Paxton & Holland sidorna 40 och 42). Belon skrev vidare (sid. 33) "Ce monstre, ainsi que plusieurs le virent, ne vescut sans plus que trois iours, et onc ne parla, ne ietta aultre voyx, sinon grands souspirs et plaintif" ("den levde i tre dagar, talade inte, men suckade och klagade mycket"). Se även Mackezie sid. 333.
- ^ https://www.svd.se/arkiv/1938-06-03/18
- ^ Louisa Mackenzie, French Early Modern SeaMonsters and Modern Identities, via Bruno Latour sid 329-350. i Pia F. Cuneo (red), 2014, Animals and Early Modern Identity. ISBN 9781409457435.
- ^ Japetus Stenstrup, 1855, Om den i Kong Christian IIIs tid i Øresundet fanget Havmand (Sømunken kaldet) Dansk Maanedsskrift 1: 63–96.
- ^ Nordisk familjebok (1917) Steenstrup, vol.26, sid:1152