Siljan airpark
Siljan AirPark är en by för flygentusiaster som ligger i anslutning till Siljansnäs, cirka 12 km väster om Leksand. Byn omfattar 45 tomter där tomtägarna har möjlighet att bygga såväl hus som hangar.På Siljan AirPark har flygintresserade personer från hela Europa slagit sig ned för att kunna leva sin dröm - att bo vid sitt flygplan. Tomterna har med taxibanorna anslutning till start- och landningsbanan, vilket betyder att man kan ta sig till och från sitt hus med flygplanet. I USA är "Airparks" vanliga - man räknar med att det finns mer än 600 airparks i USA. I Europa finns endast några få.
Siljan AirPark innefattar inte bara flygbyn utan även Siljansnäs flygklubb som funnits på fältet sedan slutet på 1950-talet. På området fanns 2010-2014 även Siljan AirPark Museum i samarbete med Tekniska museet med bland annat flygteatern Siljan Flying Circus vid anläggningen Biggles Café. Flygteatern var en central del i EU-projektet "School at Work" där skoltrötta ungdomar fick en chans att komma igång med skolan igen och där flygplansbyggande då blev en del av schemat. Från denna verksamhet har det bland annat producerats replikor av flygplan från första världskriget som nu används i flygteaterns föreställningar. I samma byggnad som Siljan Airpark Museum finns också ett mikrobryggeri - Flying Brewery 2012-2016. Ungefär 1/3 av personerna som har hus och hangar i Siljan AirPark har även byggt sitt eget flygplan. 2020 hade 2/3 av tomterna i Siljan AirPark bebygtts.
Historik
1995 startade Carl Rönn på en ungdomsgård i Botkyrka kommun ett projekt där ungdomar fick vara med och bygga flygplan med syftet att intressera sig för skolan, lära sig arbeta i grupp och samtidigt göra något spännande. Verksamheten fungerade väl och med lokala skolors stöd så söktes EU-stöd för att kunna utvidga verksamheten till dagtid. Stöd beviljades med medel från Europeiska socialfonden och projektet Egna Vingar kunde starta höstterminen 1997 som då flyttade till gamla flottiljen F18 Tullinge där värnpliktsmatsalen hyrdes och byggdes om till flygverkstad. För att ungdomarna skulle kunna bygga flygplan var de tvungna att lära sig kärnämnena matematik, engelska, svenska och andra färdigheter vilket dessutom ökade motivationen att studera. Projektet var lyckat och utsågs även till Sveriges mest framgångsrika socialfondsprojekt inom kategorin ungdomsprojekt under programperioden. Under det sista projektåret producerades även en dokumentärfilm som fick sedermera fick andra pris ”Guldklappan” år 2000. Långt gångna planer på att utveckla verksamheten permanent fick ett abrubt slut då beskedet kom hösten 2000 att Tullinge flygplats skulle läggas ned och bebyggas. Samtidigt visades dokumentärfilmen på SVT som bland annat sågs av medlemmar från Siljansnäs flygklubb. Viljan fanns att göra någon liknande i Dalarna och det dröjde inte länge innan Carl fick erbjudande att komma upp till Dalarna och dra igång verksamheten där uppe i samarbete med flygklubben.
Sociala projekt
Som en utveckling av Egna Vingar skapades visionen om att bygga en flygteater där olika skolor runt om i Dalarna skulle medverka med att bygga rekvisita som bland annat bestod av riktiga flygplan av första världskrigsmodell som skulle medverka i föreställningarna. I detta tänkte Carl också driva vidare verksamheten som turistattraktion efter att EU- projektpengarna som han åter lyckades få beviljade, tagit slut. Bara några månader efter att Carl anlänt till Siljansnäs började han skissa på Siljan AirPark - ett område som innefattade både flygarena, kulisser, läktare, restaurang och flygklubb. Idén inrymde också ett flygsamhälle som efter flera omritningar innehöll 45 tomter där alla skulle vara anslutna till start- och landningsbanan. Med hjälp av intäkterna från tomtförsäljningen skulle hela området kunnat förses med el, vatten, avlopp och alla de markarbeten som skulle behöva göras för att förvandla tallskogen till en by. Projektering och detaljplansarbete påbörjades 2003 efter en introduktionsutställning på Barkarby där intresset bedömdes vara tillräckligt stort för att köra igång. Carl hade med banken hade kommit överens om att minst 20 tomter behövde säljas redan inom de första sex månaderna för att han och framför allt banken skulle våga gå vidare med projektet. Tomtförsäljningen drog igång under sommaren 2005 efter ett långt och gediget arbete att få alla tillstånd och godkännanden på plats. Givetvis var det inte en alldeles rak väg fram till målet. Frågan om ett flygsamhälle ”stöttes och blöttes” i många instanser innan allt föll på plats. Ett projekt av den här omfattningen kräver att det upprättas en så kallad detaljplan, och förutom Leksands kommun så måste även mängder av andra myndigheter ge sitt medgivande. Till en början var det många som var skeptiska till idéerna, men mest på grund av att man inte trodde att det var möjligt att genomföra överhuvudtaget. Det var i början inte så stor andel av ortsbefolkningen som trodde på att det fanns folk som ville satsa pengar nere på Siljansnäs flygfält och bygga nya hus och hangarer. När tomterna släpptes till försäljning under sommaren 2005 så dröjde det dock inte länge förrän de små flaggorna som illustrerade att tomten var såld, började fylla områdesskissen på hemsidan. Samtidigt påbörjades markarbetena. Den 850 meter långa asfalterade landningsbanan invigdes sommaren 2006. Samtliga tomter var sålda hösten 2006 vilket var långt bättre än någon vågat hoppas på. Var och en av tomtägarna har sedan byggt själva enligt sin egen tidsplan, plånbok och intresse. I november 2006 konstituerades Siljan Airpark samfällighet som då tog över förvaltning och utveckling med Johan Hammarström som dess första ordförande.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Siljan airpark.- Siljan Airparks hemsida
