Setae
I biologi är setae (singular seta, från det latinska ordet för "borst") en av flera olika typer av borst- eller hår-liknande strukturer på levande organismer.
Setae hos djur[redigera | redigera wikitext]
Evertebrater[redigera | redigera wikitext]
Setae hos ringmaskar är styva borst på kroppen som exempelvis hjälper daggmaskar att fästa vid ytan och förhindrar djuret från att glida baklänges vid peristaltisk rörelse. Dessa hårstrån är varför det är svårt att dra en mask rakt ur marken. Setae hos fåborstmaskar (en grupp som inkluderar daggmaskar) består till stor del av kitin.[1]
Kräftdjur har mekano- och kemosensoriska setae[2] och finns oftast på kräftdjurens mundelar, men även på extremiteter avsedda för putsning.[3] I vissa fall modifieras setae till fjälliknande strukturer. Setae på benen hos krill och andra små kräftdjur hjälper att fånga in fytoplankton.
Setae på insektsskal är encelliga, vilket innebär att vart och ett är bildat av en enda epidermal cell som kallas trichogen, bokstavligen översatt till "borstbildare". Beroende delvis på deras form och funktion kan setae även kallas för hår, macrotrichia, chaetae eller fjäll. Vissa insekter, såsom Eriogaster lanestris-larver, använder setae som en försvarsmekanism och kan orsaka dermatit när de kommer i kontakt med huden.[4]
Vertebrater[redigera | redigera wikitext]
Kuddarna på en geckos fötter har små hårliknande utväxter (setae) som möjliggör geckons förmåga att fästa sig på vertikala ytor.[5]
Setae hos svampar[redigera | redigera wikitext]
I mykologi hänvisar "setae" till mörkbruna, tjockväggiga, taggliknande cystidier som finns i kortikioid- och poroidsvampar i familjen Hymenochaetaceae.[6] Även om dessa setae huvudsakligen är mikroskopiska kan de hos vissa arter vara tillräckligt tydliga för att ses med en vanlig lupp.
Setae hos växter[redigera | redigera wikitext]
I botanik avser "seta" den stjälk som stödjer en mossas eller levermossas kapsel, vilket förser den med näringsämnen. Setan är en del av sporofyten och har en kort fot inbäddad i gametofyten, på vilken den parasiterar. Setae finns inte hos alla mossor, men i vissa arter kan de nå 15 till 20 centimeter i höjd.[7]
Syntetiska setae[redigera | redigera wikitext]
Syntetiska setae ämnar efterlikna de setae som finns på geckons fötter för att skapa material som fäster vid ytor men som inte efterlämnar något klister.
Referenser [redigera | redigera wikitext]
- ^ Hyman, H.L. (1966). ”Further Notes on the Occurrence of Chitin in Invertebrates”. Biological Bulletin 130 (1): sid. 1–149. doi:. http://www.biolbull.org/cgi/reprint/130/1/94.pdf.
- ^ Garm, A (2004). ”Revising the definition of the crustacean seta and setal classification systems based on examinations of the mouthpart setae of seven species of decapods”. Zoological Journal of the Linnean Society 142 (2): sid. 233–252. doi:. http://isopods.nhm.org/pdfs/12763/12763.pdf.
- ^ Keiler, J. (2011). ”Morphological diversity of setae on the grooming legs in Anomala (Decapoda: Reptantia) revealed by scanning electron microscopy”. Zoologischer Anzeiger 250 (4): sid. 343–366. doi:.
- ^ Hellier, FF; Warin, RP (1967). ”Caterpillar Dermatitis”. Br Med J 2 (5548): sid. 346–8. doi:. PMID 6023131.
- ^ Santos, Daniel (2007). ”Directional adhesion for climbing: theoretical and practical considerations”. Journal of Adhesion Science and Technology 21 (12–13): sid. 1317–1341. doi:.
- ^ Dictionary of the Fungi (10th). Wallingford: CABI. 2008. sid. 116. ISBN 978-0-85199-826-8. https://archive.org/details/dictionaryfungit00kirk
- ^ Raven, Peter H.; Evert, R.F. & Eichhorn, S.E. (2005): Biology of Plants (7th ed.). W.H. Freeman and Company.