Schlessingers sats

Från Wikipedia

Inom matematiken är Schlessingers sats ett resultat introducerat av Schlessinger (1968) som ger krav för en funktor av artinska lokala ringar för att vara prorepsetentabel. Den är en starkare version av ett tidigare resultat av Alexander Grothendieck.

Definitioner[redigera | redigera wikitext]

Λ är en fullständig noethersk lokal ring med restkropp k och C är kategori av lokala artinska Λ-algebror (vilket speciellt betyder att de är som moduler över Λ ändligtgenererade och artinska) med restkropp k.

En liten utvidgning i C är en morfism YZ i C som är surjektiv och vars nollrum är ett endimensionellt vektorrum över k.

En funktor säges vara representabel om den är av formen hX där hX(Y)=hom(X,Y) för något X, och säges vara prorepresentabel om den är av formen Y→lim hom(Xi,Y) för ett filtrerat direkt gränsvärde över i i någon filtrerad ordnad mängd.

En morfism av funktorer FG från C till mängder säges vara slät om alltid då YZ är en epimorfism av C är avbildningen från F(Y) till F(ZG(Z)G(Y) surjektiv. Om dessutom avbildningen mellan tangentrummen av F och G är en isomorfism säges F vara ett hölje av G.

Satsen[redigera | redigera wikitext]

Schlessingers sats säger att en funktor från C till mängder med F(k) en 1-element-mängd är representabel med en fullständlig noethersk lokal algebra om den har följande egenskaper, och har ett hölje om den har de tre första egenskaperna:

  • H1: Avbildningen F(Y×XZ)→F(YF(X)F(Z) är surjektiv om ZX är en liten utvidgning i C och YX är någon morfism i C.
  • H2: Avbildningen i H1 är en bijektion om ZX är den lilla utvidgningen k[x]/(x2)→k.
  • H3: Tangentrummet av F är ett ändligdimensionellt vektorrum över k.
  • H4: Avbildningen i H1 är en bijektion om Y=Z är en liten utvidgning av X och avbildningarna från Y och Z till X är identiska.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Schlessinger's theorem, 20 januari 2015.