Salvator Rosa (opera)

Självporträtt av Salvator Rosa, ca 1645.

Salvator Rosa är en opera i fyra akter med musik av Antônio Carlos Gomes och libretto av Antonio Ghislanzoni efter Eugène de Méricourts äventyrsroman Masaniello som i sin tur löst byggde på historierna om den italienske målaren Salvator Rosa och upprorsledaren Masaniello.

Historia

Gomes lär ha sagt att han skrev Salvator Rosa för att behaga den vanlige italienske operabesökaren snarare än operakännaren. Premiären den 21 mars 1874 på Teatro Carlo Felice i Genua blev också en stor succé.

Operan var Gomes femte opera och den tredje som uruppfördes i Italien. Ursprungligen hade han och librettisten Ghislanzonu haft tanken att kalla operan för Masaniello. Men Daniel Aubers opera från 1828, Den stumma från Portici, byggd på samma bakgrundshistoria, var redan välkänd i Italien. Ghislanzoni koncentrerade då handlingen kring Salvator Rosa (en bifigur i de Méricourts roman). Kärlekshistorien mellan Isabella och Masaniello byttes ut till Isabella och Salvator Rosa.

Efter premiären i Genua uppfördes Salvator Rosa i Turin 1875, Bergamo 1876 och Parma 1882. Redan 1876 spelades operan i Uruguay men det skulle dröja ytterligare sex år (1882) innan den spelades i Gomes hemland Brasilien.

Personer

• Hertigen av Arcos, vicekung av Neapel (bas)
• Isabella, hans dotter (sopran)
• Salvator Rosa, en målare förälskad i Isabella (tenor)
• Masaniello, rebelledare och vän till Rosa (baryton)
• Gennariello, vän till Rosa och Masaniello (sopran)
• Fernandez, ledare för de spanska trupperna (tenor)
• Greven av Badajoz, en spansk adelsman (tenor)
• Corcelli (bas)
• Bianca, en spansk adelsdam (mezzosopran)
• Suora Ines, en nunna (sopran)
• Fra Lorenzo, en munk (bas)

Källor

• The New Penguin Opera Guide. London: Penguin Books. 1997. ISBN 0-140-51475-9