Ruoksujärvi
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Kiruna kommun |
| Landskap | Lappland |
| Socken | Karesuando socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 68°18′02″N 22°06′11″Ö / 68.30065°N 22.10318°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7593261, 792544 |
  Ruoksujärvi
| |
| Mått | |
| Areal | 1,51 km² [1] |
| Höjd | 346 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 14,1 km [2] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Torneälvens huvudavrinningsområde (1000) |
| Utflöde | Idijoki |
| Utflöde (lokalt namn) | Jierijoki |
| VattendragsID (VDRID) | 761280-176655 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status | .svg){kind=small} Hög |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | .svg){kind=small} Nej |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
| Främmande arter | Nej |
| Flödesförändringar | Nej |
| Kontinuitetsförändringar | Nej |
| Morfologiska förändringar | Nej |
| Källa | VISS (SE759395-176022) |
| Övrigt | |
| SjöID | 759395-176022 |
| ID vattenförekomst | SE759395-176022 |
| Vattenytans ID (VYID) | 759206-175961 |
| Vattendistrikt | Bottenviken (Torneälven – Sverige) (SE1TO) |
| Natura 2000 | Torne och Kalix älvsystem (SE0820430)[3] |
| Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 759150-175943 |
| Namn | Utloppet av Ruoksujärvi |
| Areal | 7,71 km² |
| Vattenytor | 1,61 km² |
| Sjöprocent | 20,88 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 193,02 km² |
| Biflödesordning | 3 |
| Utflöde | Idijoki (Jierijoki) |
| VattendragsID (VDRID) | 761280-176655 |
| Avstånd till havet | 455 km |
| Medelhöjd | 356 m ö.h. |
| Område nedströms | 759398-176020 |
| Källor | [4][5][6] |
Ruoksujärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,51 kvadratkilometer och ligger 346 meter över havet. Ruoksujärvi ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Idijoki (Jierijoki).
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Ruoksujärvi ingår i det delavrinningsområde (759150-175943) som SMHI kallar för Utloppet av Ruoksujärvi. Medelhöjden är 356 meter över havet och ytan är 7,71 kvadratkilometer. Räknas de 8 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 193,02 kvadratkilometer. Idijoki (Jierijoki) som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 455 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (69 procent). Avrinningsområdet har 1,61 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 20,8 procent.[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Ruoksujärvi på VISS
 |
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |