Hoppa till innehållet

Rostsabelvinge

Från Wikipedia
Rostsabelvinge
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläktePampa
ArtRostsabelvinge
P. rufus
Vetenskapligt namn
§ Pampa rufa
AuktorLesson, 1840
Utbredning

Rostsabelvinge[2] (Pampa rufa) är en fågel i familjen kolibrier.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Rostsabelvingen är en mycket stor kolibri med tjock och något böjd svart näbb. Undersidan är ljust roströd och den stora och breda stjärten är roströd på stjärtroten och beigefärgad i hörnen.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i höglänta områden från södra Mexiko (Oaxaca och Chiapas) till El Salvador.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Arten placeras traditionellt i släktet Campylopterus, men genetiska studier[5] visar att arterna i släktet inte står varandra närmast. Den har därför flyttats tillsammans med flera andra centralamerikanska arter till släktet Pampa.[3]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Rostsabelvingen är en ovanlig och lokalt förekommande fågel i höglänta områden med fuktig skog och buskmarker. Där ses den födosöka mestadels lågt till medelhögt, ofta inne i den skuggiga undervegetationen.

Status[redigera | redigera wikitext]

Trots det begränsade utbredningsområdet och att den tros minska i antal anses beståndet vara livskraftigt av internationella naturvårdsunionen IUCN. [1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 20 000 till 50 000 vuxna individer.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Pampa rufa . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  5. ^ McGuire, J.A., C.C. Witt, J.V. Remsen, Jr., A. Corl, D.L. Rabosky, D.L. Altshuler, and R. Dudley (2014),[https://www.researchgate.net/publication/261407082_Molecular_Phylogenetics_and_the_Diversification_of_Hummingbirds Molecular Phylogenetics and the Diversification of Hummingbirds, Current Biology 24, 910-916.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]