Revolutionsdomstolen
Revolutionsdomstolen (finska: Vallankumousoikeus) var under finska inbördeskriget 1918 de domstolar som Finska folkdelegationen inrättade motsvarande den tidigare häradsrätten och rådhusrätten. De etablerades i städer och kommuner som styrdes av de röda.
Revolutionsdomstolens medlemmar var allmän åklagare, potentiella försvarsadvokater, ordförande och ledamöter av domstolen. Under inbördeskriget fungerade revolutionsdomstolarna i flera kommuner, särskilt revolutionsdomstolen i Helsingfors och revolutionsdomstolen i Tammerfors, som dömde medlemmar ur skyddskåren som överlevde Suinula-massakern till böter. Revolutionsdomstolarna kunde ålägga böter eller fängelse, de hade ingen rätt att dela ut dödsstraff.[1] Den högre domstolen var den Revolutionära högsta domstolen i Helsingfors, till vilken domar i revolutionsdomstolarna kunde överklagas.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia, Vallankumousoikeus, 21 oktober 2021.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Suodenjoki 2009: Siviilihallinto, teoksessa: Sisällissodan pikkujättiläinen s. 260.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Haapala, Pertti & Hoppu, Tuomas (red.): ”Siviilihallinto (förf. Sami Suodenjoki)”, Sisällissodan pikkujättiläinen, s. 260–261. Borgå: WSOY, 2009. ISBN 978-951-0-35452-0