Reftele socken

Reftele socken
Socken
LandSverige
LandskapSmåland
HäradVästbo härad
KommunGislaveds kommun
Bildadmedeltiden
Area153 kvadratkilometer
Upphov tillReftele kommun
Reftele församling
MotsvararReftele distrikt
TingslagÖstbo och Västbo domsagas tingslag ()
Västbo tingslag (–)
Karta
Reftele sockens läge i Jönköpings län.
Reftele sockens läge i Jönköpings län.
Reftele sockens läge i Jönköpings län.
Koordinater57°10′52″N 13°34′03″Ö / 57.18111111°N 13.5675°Ö / 57.18111111; 13.5675

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod0649
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Reftele distrikt
Redigera Wikidata

Reftele socken i Småland ingick i Västbo härad i Finnveden, ingår sedan 1974 i Gislaveds kommun i Jönköpings län och motsvarar från 2016 Reftele distrikt.

Socknens areal är 153,00 kvadratkilometer, varav land 150,47.[1] År 2000 fanns här 2 066 invånare.[2] Tätorten Reftele med sockenkyrkan Reftele kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Reftele socken har medeltida ursprung. På 1500-talet införlivades Väcklinge socken.[3]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Reftele församling och för de borgerliga frågorna till Reftele landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1974 i Gislaveds kommun.[2] Församlingen uppgick 2014 i Västbo S:t Sigfrids församling.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Reftele, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Västbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Jönköpings regemente, Norra Västbo kompani och Smålands grenadjärkår, Jönköpings kompani.[5][6]

Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]

Reftele socken genomkorsas, i öst-västlig riktning, av länsväg 153. I nordost, i höjd med Trollabergen, tangerar socknen riksväg 27. Området genomkorsas även av järnvägen Halmstadsbanan med järnvägsstation i Reftele. Området är beläget mellan Värnamo och Smålandsstenar och nordväst om sjön Bolmen. Socknen har gles skogsbygd. vilken genomkorsas av dalgångsbygder av flack och öppen natur. I nordväst genomflytes Reftele socken av Nissan. I norr ligger de vidsträckta mossmarkerna Risamossen samt Ysnömossen. Här ligger även den gamla Nennesmo kronopark och byn Nennesmo. I söder ligger bebyggda skogshöjder, vilka sträcker ner mot Bolmen och således in i Ås socken i söder.[7][8][1]

Dravens naturreservat ingår i EU-nätverket Natura 2000 och delas med Ås socken i Gislaveds kommun och Bredaryds socken i Värnamo kommun.

År 1932 hade Reftele socken 1369 hektar åker samt 6118 hektar skogsmark.[9]

Det har funnits hela fem sätesgårdar i socknen: Stora Segerstads säteri,[10][11] Lilla Segerstads säteri,[10][12] Väboholms säteri (Vä Ågård),[13][14] Strands säteri[15][16] och Ölmestads säteri.[17]

I Ölmestad fanns Västbo härads tingsställe samt ett gästgiveri.[18][17] Efter 1904 flyttades tingsstället till Reftele kyrkby.

Fornminnen och historia[redigera | redigera wikitext]

Förhistorikt har sjön Bolmen (Bolmenissjön) haft sitt utlopp åt nordväst och genom Reftele socken. Detta berodde på den olikformiga landhöjningen efter inlandsisens avsmältning. Efter en successiv överstjälpning mot söder upphörde dock avflödet mot norr och kom att ske genom nuvarande Bolmån.

Inom Reftele socken finns många gamla boplatser från stenåldern. Vidare finns i Väcklinge gravhögar från bronsåldern, vilka är av sydsvensk typ. Det finns även 16 gravfält, av vilka 13 höggravfält är från yngre järnåldern.[7][8][19][20]

I söder låg tidigare Stora Segerstads lantmannaskola, numera Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium. Vid Lillån fanns Skogfors bruk med mekanisk verkstad och kullagerfabrik.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen ökade från 1 252 1810 till 1 854 1880 varefter den minskade till 1 754 år 1900. Därpå ökade folkmängden till 2 094 invånare 1950 då den var som högst under 1900-talet. Därefter minskade folkmängden på nytt till 1 998 1990.[21]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

År 1311 skrevs ecclesie Reptilæ. Detta har tolkats att innehålla ett ord som är släkt med raft = "grov käpp, stör". Efterledet är möjligen från fornsvenskans hughel eller hughle = "kulle".[8][1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Reftele socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  5. ^ Administrativ historik för Reftele socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ Indelta soldater, torp och rotar i Jönköpings län Arkiverad 24 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine. Jönköpingsbygdens Genealogiska Förening
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
  8. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  9. ^ Nordisk familjebok, upplaga 3, band 16, 1932
  10. ^ [a b] Segerstad, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Segerstad, Stora i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  12. ^ Segerstad, Lilla i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  13. ^ Väboholm, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  14. ^ Wäbyholm i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  15. ^ Strand, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  16. ^ Refteled i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  17. ^ [a b] Ölmestad i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  18. ^ Ölmestad, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  19. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Reftele socken
  20. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Reftele socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  21. ^ Folkmängd 1810-1890 Reftele i Jönköpings län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 29 juli 2016)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bebyggelsenamn i socknarna Reftele och Villstad, Jan Agertz. Västbo härads fornminnesförening & Reftele hembygdsförening, Smålandsstenar, 1997, ISBN 91-630-5461-2, Libris 7452027
  • Arkeologisk undersökning, överplöjt vikingatida gravfält Nennesmo, Reftele sn, Tomas Areslätt. Jönköpings läns museum, Jönköping, 1993, ISRN JLM-ARKR—1992/20—SE, serie Arkeologisk rapport Jönköpings läns museum 1992:20, Libris 1845373
  • Refteleboken - Reftele, Ås och Kållerstads socknars historia, lennart Fröler, 1976, libris
  • Reftele kyrkogård...kulturhistorisk karakterisering och bedömning, Robin Gullbrandsson. Jönköpings läns museum, Jönköping, 2007, serie Byggnadsvårdsrapport (Jönköpings läns museum) 2007:113, Libris 10652521
  • Äfsingar, Reftele hembygdsförening, Sven Bertil Magnusson. Reftele, 2005, Libris 10046240
  • Refteleindustrin förr och nu, Mats Skogsfors. Isaberg, Hestra, 2007, ISBN 978-91-7694-754-8 Libris 10645707
  • Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd.Landsbygden. Jönköpings län, del 4 Hermes 1957 libris

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]