Porla brunn

En teckning av denna paviljong avbildades på vattenflaskorna som levererades från Porla.
Porla bordsvatten på flaska, 1933. På etiketten: ”Naturligt radioaktivt vatten från originalkällan av sällsynt renhet”.

Porla brunn, Porla, är ett industrisamhälle och tidigare brunnsort mellan Laxå och Hasselfors.

Porla brunn användes för brunnsdrickning åren 1724–1939. Här vistades bland annat författaren Selma Lagerlöf.[1]

Under 1700-talet var Porla brunn tämligen okänd, men fick ett uppsving under 1800-talet, särskilt sedan Jöns Jacob Berzelius 1806 genomfört analyser av brunnsvattnet och påvisat dess höga halter av järn och kolsyra. Porla brunn ansågs därefter som en viktig läkekälla, särskilt för behandlingar mot gikt och reumatism.[2] Under en lång tid framåt besöktes "surbrunnen" av flera hundra personer årligen. I det gamla "kryckhuset" hängde ett stort antal kryckor och käppar som ett slags troféer eller votivgåvor av tacksamma brunnsgäster som blivit botade.[3]

Ett aktiebolag tog 1874 över källan, och lät förutom de äldre Gamla källan och Patrikskällan ta upp en ny, Nya källan 1896. Under 1900-talet blev Porla brunn känt för behandling av mag- och tarmsjukdomar.[2]

Åren 1913–37 hölls så kallade Porlamöten vid Porla brunn, möten för kristen uppbyggelse inom Svenska kyrkan med ett stort antal deltagare och en informell organisation. Dessa fortsatte 1943–85 med de så kallade Vadstenamötena, som var liknande möten i Vadstena och Medevi brunn.[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fransson, Mats (16 april 2009). ”Kort historik”. Laxå kommun. Arkiverad från originalet den 14 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110514174358/http://www.laxa.se/omkommunen/historia.7.html. Läst 12 november 2012. 
  2. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1027-1028 
  3. ^ Grimberg, Carl. ”363 (Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/9/0365.html. Läst 25 juni 2023. 
  4. ^ Wejderstam, Andreas (2011). "Uppbyggelse och frivillighet. Porlamötena 1913-1937 och en kyrka i omdaning." Kyrkohistorisk årsskrift 2011, sidorna 95–121; Wejderstam, Andreas (2019). Personlig och kyrklig förnyelse – Svenska kyrkan och Vadstenamötena 1943–1985. (Avh)

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Frih, Anna-Karin (2003). ”"Sjuk nästan jemt-": klorotiska flickor och kvinnor vid Loka och Porla brunn ca 1880-1910”. Kvinnor i Örebro län (2003): sid. 111-126 : ill..  Libris 9649863
  • Hwasser, Israel; Caspersson, Harald Oscar (1849). Underrättelser för brunns-gäster vid Porla: akademisk afhandling, med hvidterfarna medicinska fakultetens i Upsala tillstånd under inseende af Doct. Israël Hwasser professor i theoretiska och praktiska medicinen för medicinska gradens erhållande Delen I. Uppsala. Libris 1978078 
  • Några underrättelser angående Porla helsobrunn, samt i anledning af Herr Ingenieuren Elzviks år 1830 förrättade mätning of författade Charta. Stockholm: Norstedt. 1831. Libris 9976188 
  • Porla brunn. Stockholm. 1891. Libris 9976127 
  • Porla källa. Stockholm: A. Gadelius. 1818. Libris 2413082 
  • Wettergren, Carl (1883). Iakttagelser rörande Porla brunn och dess verkningar samt råd för kurgäster. Stockholm: C. E. Fritzes bokh. i distr. Libris 1601570